Vad har du för bakgrund?

Våren 2022 utlystes en alldeles ny tjänst, en svensk terminologtjänst, vid Statsrådets kansli. Jag sökte tjänsten och fick den efter att ha jobbat 30 år på Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet). På Språkinstitutet jobbade jag som språkvårdare, som redaktör på Stora finsk-svenska ordboken och som redaktör för Språkbruk. Åren där är ovärderliga, och det är självklart att jag har enorm nytta av det jag lärde mig på Språkinstitutet. Men i min nya tjänst lär jag mig fortfarande nytt varje dag och det är väl det som gör att jag aldrig tröttnar på att jobba med språk, lite enligt devisen ”Ju mer man vet desto mer vet man att man inte vet”. På Språkinstitutet lärde jag mig också var man ska söka svar på sina språkliga frågor. Att hitta pålitliga källor är viktigt, och källkritik är viktigt.

Vad går ditt jobb ut på?

Vi lever i ett alltmer komplext samhälle och jag tycker termarbete är viktigare nu än någonsin. Exempelvis klimatförändringen har fört med sig problematik som det är viktigt att kunna sätta ord på så att alla förstår vad man talar om. När det gäller termer handlar det också om demokrati. Terminologin får inte vara så komplicerad att folk inte orkar bry sig om vad som händer med vår planet. Här gör till exempel Språkrådets hållbarhetstermgrupp ett fantastiskt arbete. Jag har två terminologkolleger på kansliet, Niina Elomaa och Tuula Kuoppala. Tuula arbetar också med finskt myndighetsspråk. Nätverkande är en mycket central del av mitt arbete och jag deltar i olika nätverk och arbetsgrupper. Att ha ständig kontakt med terminologkolleger i Sverige och andra samarbetspartner i Sverige är en självklarhet. Det har varit väldigt givande att samarbeta med svenska Utrikesdepartementet, det svenska försvaret och Försvarshögskolan i Sverige i samband med arbetet med Natoordlistan, ett arbete som varit väldigt lärorikt och som upptagit en stor del av min arbetstid det senaste året. Jag har också varit med på ett hörn i utarbetandet av den nya upplagan av Svenskt lagspråk i Finland. När regeringsprogrammet skrevs för ett år sedan deltog jag också i termdiskussionen om de svenska termerna i programmet. Jag har med andra ord ett synnerligen mångsidigt jobb!

Hur går arbetet till?

Mitt arbete är som sagt mycket mångsidigt och består av bland annat följande: utredning av enskilda termer i samband med översättning och termrådgivning, utarbetande av termlistor, mer omfattande termutredningar samt olika terminologiska projekt och nätverksbaserat termsamarbete.

Terminologin får inte vara så komplicerad att folk inte orkar bry sig om vad som händer med vår planet.

Våra ministerier har insett att termarbetet är till stor nytta i samband med stora reformer inom förvaltningen och när man vill förenhetliga termanvändningen inom olika specialområden. Ibland kan vi terminologer också delta i terminologiarbete som leds av andra aktörer. Vi kan också kommentera ordlistor som utarbetats av andra, eller ge terminologisk konsultation. Något ordlisteprojekt är alltid på gång. Det senaste året har jag arbetat mycket med Natoterminologiprojektet. Nu är det ettåriga projektet avslutat, men arbetet med Natoordlistan fortsätter, dock inte i lika intensiv takt.

Vilken sorts termer är det du jobbar med?

Till mitt jobb hör att erbjuda termrådgivning för svenska språkenheten vid Statsrådets kansli. Svenska språkenheten består av både författningsöversättare och aktualitetsöversättare. De termförfrågningar jag får av översättarna kan i princip gälla vad som helst, från termer kring havsbaserad vindkraft till yrkestitlar och gödsel. Jag för sedan in fastslagna termer i vår interna termdatabas.

Hur uppstår behovet av termer?

De flesta frågorna kommer från våra egna översättare, men det kommer också frågor från annat håll. Det allra viktigaste i termarbetet är att man inte använder två olika termer för ett och samma begrepp, med andra ord ska entydighet och klarhet vara A och O när det gäller terminologi. Medan man i allmänspråket uppmuntrar språklig kreativitet är det verkligen inte önskvärt när man arbetar med termer. Synonymer inom fackspråket kan skapa förvirring.

Oftast finns det redan en etablerad term för ett begrepp jag söker. Mitt jobb är att hitta rätt term, och här har ämnesexperter alltid en nyckelroll. Själv kan jag naturligtvis inte vara expert på alla ämnesområden, och då gäller det att ha ett nätverk av personer jag kan konsultera. När jag letar efter rätt term är det naturligtvis också nödvändigt att jag förstår innebörden av själva begreppet och vad det står för.

Vi terminologer är också medlemmar i olika nätverk och arbetsgrupper. Vi har till exempel själva skapat ett nätverk för finanstermer där jag per e-post kan skicka i väg en fråga som berör ett specifikt ämnesområde, till exempel nationalekonomi. Till våra andra mindre arbetsgrupper hör en nätverksgrupp för utbildningsterminologi. Jag samarbetar också med mina gamla kolleger från Språkinstitutet, men också med Språkrådet i Sverige och många, många andra.

Hur är det att skapa sitt eget jobb och bygga upp arbetsbilden utan förebild?

Jag har arbetat med språk under nästan hela mitt yrkesliv, så innehållsmässigt var det inte någon enorm skillnad att byta jobb. Den största skillnaden är att man är bunden av gällande lagstiftning när man arbetar med termer inom lagstiftningen. Att ersätta en föråldrad eller missvisande term med en ny term går inte i en handvändning. Jag kan här passa på att tipsa om kapitel 7 i Svenskt lagspråk i Finland som behandlar terminologiska och lagtekniska frågor, terminologisk konsekvens och principer och processen för termbyten.

Man vill förstås alltid hitta den perfekta termen, men ibland går det inte och då måste man nå en kompromiss och konsensus. Diplomati är viktigt även här eftersom man ibland måste konsultera flera personer och det kan finnas många olika åsikter. Under mitt första år lärde jag mig mycket om processer och plattformar för termarbetet vid Statsrådets kansli. Just nu talas det mycket om artificiell intelligens och vad det innebär för exempelvis översättningar i statsrådet, så det är spännande tider vi lever i.

Hur har arbetet med Natotermerna varit?

Natotermarbetet liknar inget annat jag arbetat med tidigare eftersom det fanns väldigt få etablerade svenska termer och vi måste skapa många av termerna själva i tätt samarbete med experter. Inom Natotermarbetet är det särskilt viktigt att höra ämnesexperterna, eftersom det bokstavligen kan vara fråga om liv och död när det gäller militär terminologi. Natotermerna är speciella såtillvida att vissa termer inte finns på svenska eller finska, och då måste vi skapa dem själva, naturligtvis i samarbete med experter på området. I det avseendet är Natotermarbetet också ett slags pionjärarbete. Ett lika omfattande termarbete har aldrig tidigare gjorts mellan Finland och Sverige. Våra länder har båda exempelvis sin egen militära struktur, men de strukturerna kan man inte automatiskt tillämpa inom Natoterminologin eftersom Nato har sin egen militära struktur. Sällan har en termlista engagerat så många olika institutioner och personer, och i två länder dessutom.

Ser du konkreta resultat av ditt jobb till exempel i samhället?

Absolut, det gör jag ofta. Mycket av det jag ser och hör i nyheterna av det parlamentariska arbetet i Finland dyker förr eller senare upp i någon form på mitt arbetsbord, och terminologin sprids sedan via lagen och andra texter ut i samhället. Målsättningen är förstås alltid att termerna ska vara klara och tydliga, men ibland måste exaktheten gå före, beroende på sammanhang.

Vad är det roligaste?

Jag har alltid ansett att det är en ynnest att få jobba med språk. Det är alltid roligt att börja detektivarbetet, och det som från början verkar lätt kan visa sig mycket utmanande och svårt, och vice versa. Mina arbetskamrater är mycket proffsiga och insatta och dessutom väldigt trevliga (kanske är alla som jobbar med språk det?). Samarbete är allt när det gäller termarbete, men ibland måste man göra avvägningar när det gäller motstridiga åsikter. Vem bestämmer? Framför allt ser jag mig som en spindel i nätet, en samordnare. Konsekvens är också en viktig ledstjärna i allt termarbete. Jag gillar att ha många järn i elden, och ingen dag är den andra lik. Det finns ingen ”omöjlig” term, bara olika lösningar. Och jag gillar att sätta tänderna i en riktigt saftig term, utmaningar är till för att lösas!

Vad är det svåraste?

Termarbete tar tid och det ska det också få göra, men ibland är det bråttom och då kanske man inte hinner vända på varenda sten på grund av tidspressen. Målsättningen är ändå att hitta termer man kan leva med. Ibland får man nöja sig med ”good enough” här också.

Pia Westerberg

Terminolog vid Statsrådets kansli