Döda eller sovande metaforer?

En kort definition av metaforik är att någonting står för något annat. Uttrycket ha is i magen står till exempel för betydelsen ’vara helt lugn i en stressig situation’. Den konkreta bilden av is i magen kallas metaforens källa, och betydelsen ’vara helt lugn’ metaforens mål. Ofta betraktas metaforer som enstaka bilder i poetiskt språk, men i själva verket är de något som genomsyrar allt språk.

Döda och levande metaforer

Inom den traditionella metaforforskningen har verbala metaforer ofta delats in i levande och döda. De levande anses ha kvar sina metaforiska egenskaper, medan de döda är konventionaliserade och fungerar som vanliga icke-metaforiska uttryck i språket. När en död metafor används är det endast den figurativa betydelsen som avses, inte den konkreta källan. Enligt detta synsätt skulle till exempel ha is i magen vara en död metafor, eftersom uttrycket i allmänhet används i den figurativa betydelsen ’vara helt lugn’ utan att man medvetet associerar till metaforens konkreta källa, is i magen. Däremot betraktas nya okonventionella metaforer till exempel i poesi som levande.

Sovande och vaknande metaforer

Den tyska lingvisten Cornelia Müller har i sin bok Metaphors Dead and Alive, Sleeping and Waking ifrågasatt indelningen i döda och levande metaforer. Hon anser att verbala metaforer som traditionellt sett är döda kan ha kvar en stor del av sin metaforiska laddning. Müller kallar dem ”sleeping metaphors”, sovande metaforer. De sovande metaforerna kan väckas till liv i olika sammanhang, deras metaforiska egenskaper kan aktiveras. Metaforer som väcks till liv kallar Müller ”waking metaphors”, vaknande metaforer.

Ett stort antal av språkets ord och uttryck är ursprungligen metaforer.

Alla metaforer kan dock inte väckas till liv, utan endast sådana som är transparenta, det vill säga vars metaforiska egenskaper är uppenbara. Ett stort antal av språkets ord och uttryck är ursprungligen metaforer, men man ser det inte på dem och språkets användare är inte medvetna om att de är metaforer. Det gäller till exempel adverbet bara ’endast’, som troligen är en form av adjektivet bar ’blottad’, ’naken’. Metaforer som is i magen är däremot transparenta på det sättet att det är uppenbart att de är bilder och att bildernas källa är tydlig.

Tecken på att en metafor har vaknat

Hur vet man då att en metafor har vaknat? Müller anser att det går att påvisa tydliga, empiriska aktivationsmarkörer (activation indicators) i kontexten som pekar på att en metafor har vaknat, att dess källa har aktiverats. Sådana markörer är till exempel att samma metafor upprepas på flera ställen eller att flera metaforer med besläktade källor används, så att det uppstår ett slags metaforiskt nätverk. Det är fråga om olika slag av vidareutveckling (elaboration) av metaforerna i texten. Markörerna kan också utgöras av bilder eller gester.

I tidigare forskning har metaforer ofta betraktats enbart som produkter, men Müller analyserar dem som en form av kognitiv aktivitet, en dynamisk process hos en språkbrukare. Det är fråga om att välja mellan många olika semantiska och syntaktiska element som står till buds.

Exempel på metaforer som vaknat

Utgående från Müllers resonemang ska jag analysera ett par finlandssvenska tidningstexter för att lyfta fram konkreta markörer som tyder på att traditionellt sett döda metaforer har vaknat till liv. Jag går också in på vilka semantiska element som kan ha ingått i skribentens och rubriksättarens metaforiska tänkande. Texterna ingick i Hufvudstadsbladet vårvintern 2018.

Militära metaforer

Den första texten handlar om en frågestund i den finländska riksdagen. Diskussionen gäller den omtvistade landskaps- och vårdreformen. Rubriken lyder:

                       Regeringsleden höll under frågestunden.

Här har vi en metafor leden höll vars källa hänför sig till det militära eller andra sammanhang där människor står i strikta led. Förledet regerings- hänför sig till regeringspartierna. Betydelsen är att regeringspartierna visade enighet och beslutsamhet och höll fast vid reformen trots motstånd. 

Leden höll är en konventionell metafor som skulle ha kunnat förbli död om den inte samverkat med liknande metaforer inne i texten. Ingressen lyder:

                      Under riksdagens frågestund visade ledamöterna ur regeringspartierna enad front och försvarade landskaps- och vårdreformen med bekanta argument.

Det är fråga om militär metaforik när det talas om enad front. Dessutom används verbet försvara som också har anknytning till det militära. Till yttermera visso står det senare i texten:

                      I regeringsleden darrar ingen på manschetten.

Här återkommer alltså uttrycket regeringsleden, som samtidigt är en metafor för ’ledamöterna ur regeringspartierna’. Dessutom har skribenten fört in en metafor med en annan källa, darra på manschetten ’vara rädd eller nervös’. Semantiskt passar denna metafor väl ihop med den militära metaforiken. Ett semantiskt element är ’fasthet’: leden håller, det vill säga de är fasta, och ingen darrar på manschetten, det vill säga det är med militäriskt stadiga händer man tar sig an saken. En metafor till som har ett element av fasthet och beslutsamhet är föra i mål:

                      Denna regering tänker föra reformen i mål.

Senare i texten tillkommer ytterligare en metafor vars källa har militär anknytning:

                      Vänsterförbundets ordförande Li Andersson sparar inte på krutet.

Metaforen inte spara på krutet har den figurativa betydelsen ’gå hårt fram’.

Den militära metaforiken i texten visar att källan, ’det militära’, har aktiverats hos skribenten och rubriksättaren. Dessutom finns det semantiska element av ’fasthet’ och ’beslutsamhet’. Det bildas ett nätverk av metaforer vars källor passar ihop med varandra. Sådan upprepning och vidareutveckling är enligt Müller ett tecken på att metaforiken har aktiverats för skribenten.

Storm

Exempel 2 handlar om metaforiken i en text om de häftiga reaktionerna på ett nytt avtal som fackförbundet Tehy kommit fram till efter förhandlingar. Rubriken lyder:

                      Vågorna går höga – arga och nöjda kommentarer väller över facket

I rubriken finns två olika metaforer med källan ’stormigt hav’: vågorna går höga respektive väller över. Vi ser framför oss ett stormigt hav där kommentarer i form av vågor sköljer över facket. Metaforiken har alltså vidareutvecklats, elaborerats, redan i rubriken.

Det är semantiskt motsägelsefullt att också nöjda kommentarer liknas vid vågor på ett stormigt hav. I allmänhet reserveras sådana bilder för mer negativa känslor av upprördhet. Ett semantiskt avsteg från stormmetaforiken är också att det i ingressen sägs: på många håll pyr missnöjet bland medlemmarna. Att någonting pyr är ju en metafor med en helt annan källa än storm. Dels handlar det om eld, dels om en stillsam process i motsats till stormens häftighet.

Mer stormmetaforik återfinns dock inne i artikeln:

                      Orsaken till känslostormen är de högt uppskruvade förväntningar som uppfattats som löften.

Här nämns ordet storm uttryckligen, och det preciseras att det är fråga om en känslostorm. Denna metafor är mer explicit än stormmetaforerna i rubriken, där läsaren själv får sluta sig till att det handlar om känslor. Skribenten anknyter till det häftiga i uttrycket känslostorm genom att tala om högt uppskruvade förväntningar. Tanken kan vara att när någonting spänns för hårt kan det brista och ge upphov till en häftig reaktion. Ett semantiskt element är här ’häftighet’, och lite senare talas det uttryckligen om den häftiga debatten.

Också i denna text har metaforiken vidareutvecklats på ett sätt som tyder på att källan, ’storm’, har aktiverats för skribent och rubriksättare.

Aktiverad metaforik

I exempeltexterna finns det konventionella metaforer av det slag som ofta betraktas som döda. Sådana metaforer används i många sammanhang så att endast deras figurativa betydelse avses, inte deras konkreta källa. I exemplen finns det dock markörer som tyder på att metaforerna har väckts till liv, att deras källa har aktiverats. Det är bland annat fråga om att metaforiken vidareutvecklas i texten genom att metaforer upprepas eller att det finns flera metaforer med en liknande källa.

I exemplen finns det metaforer också i rubriken. Det innebär att metaforerna framhävs, eftersom de är mer synliga och påfallande i rubriken än inne i texten. Om det inte är skribenten själv som har valt rubrik måste rubriksättaren ha utgått från metaforerna i texten, vilket tyder på att metaforiken har aktiverats för honom eller henne.

Aktivationsmarkörerna ger insikter i kognitiva processer. De tyder på metaforiskt tänkande hos skribenterna och rubriksättarna. Ju fler markörer som finns i en text, desto mer aktiverad är metaforkällan hos skribenten enligt Müller.

Müller nämner också läsarperspektivet, perceptionen. Hon konstaterar att metaforik som är framträdande för en skribent och därför uttrycks genom flera markörer också kommer att uppfattas som framträdande av läsaren. Det är fråga om interaktion i kommunikationen.