Att täckas i Finland är något annat än i Sverige

Den tredje delen av artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar om verbet täckas. Täckas är inte en passivform av verbet täcka, utan det som man i grammatiken kallar ett deponensverb, av samma typ som andas, rymmas, hoppas och lyckas. Täckas är en finlandism, men bara i betydelserna ’våga’, ’inte skämmas’, ’ha mage att’. I standardsvenska förekommer täckas i betydelsen ’ha godheten att’ i vissa uttryck av hövlighetskaraktär. Den här betydelsen kan också hittas i äldre texter från Finland. Ordet tas upp i Svensk ordbok i just den här betydelsen, men betecknas där som ålderdomligt. Ordboken exemplifierar med meningar som ”det täcktes Gud att hädankalla henne” och ”biskopen täcktes närvara vid invigningen”. Täckas har rötter i fornsvenskan och finns även i andra nordiska språk. Danskans tækkes betyder ’behaga’ eller ’försöka göra ett fördelaktigt intryck’, medan norskans tekkes (bokmål) eller tekkast alt. tekkjast (nynorska) likaså innebär att ’behaga’ eller ’försöka vara till lags’. Ordet har en ålderdomlig prägel både på danska och norska.

Täckas har rötter i fornsvenskan och finns även i andra nordiska språk.

I dag är ordet täckas av lättförståeliga skäl inte särskilt frekvent i sverigesvenskan. I finlandssvenskan förekommer det däremot ofta, men inte i betydelsen ’ha godheten att’ utan som sagt i betydelsen ’våga’ eller ’ha mage att’. Det finns belägg för denna särfinländska användning sedan första hälften av 1800-talet fram till i dag. I Jannes resejournaler 1817–1818 hittar vi följande mening:

”Här röjde sig nu en vida större rikedom änn på qvarteren och i jemförelse med rummet täcks jag knappt tänka på Orangeriet i Åbo.” (Jannes resejournaler 1817–1818.)

Vanligt i finlandssvenskan

Jannes resejournaler är skrivna av J.M. af Tengström (1793–1856), som senare blev professor i zoologi och botanik vid Helsingfors universitet. I resejournalerna berättar han om en resa till Sverige hösten 1817. Han imponeras alldeles tydligt av orangeriet i slottsträdgården i Stockholm och blygs av jämförelsen med orangeriet i den akademiska trädgård som på den här tiden fanns i Åbo.

Täckas förekommer i både äldre och modern svenskspråkig skönlitteratur från Finland:

”’Gå litet bakom, kära Sabina, så kan du gälla för min kammarjungfru, icke täcks jag gå bredvid dig, som är så simpelt klädd’, sade fröken.” Fredrika Runeberg, 1861: Teckningar och drömmar.

”Nordkvist lär ska ha skrivit sitt namn me fem mark, å ingalunda täcks Svensson ge mindre.” Sally Salminen, 1936: Katrina.

”Hon stod så nära Nide hon täcktes och blev lite lugnad av doften av läder och det där andra som strömmade från honom.” Maria Turtschaninoff, 2010: Underfors.

Utbrett i dialekterna

Täckas är också utbrett i de svenska dialekterna i Finland. I Ordbok över Finlands svenska folkmål finns flera belägg, till exempel ”ja ä så stsäggo så int täkks ja vi:s me fö na fålk” (ungefär: jag är så skäggig att jag inte täcks visa mig för folk) från Esse och ”on pröuta så mytji så ja täksa it ga å handel me on” (ungefär: hon prutade så mycket så att jag inte täcktes gå och handla med henne) från Korsnäs i Österbotten samt ”ti: gikk han kring knu:tana å vild inga först täkkas ga: inn” (ungefär: där gick han kring knutarna och ville först inte täckas gå in) från Sibbo i östra Nyland. I Åboland och västra Nyland förekommer uttal med g, till exempel ”men ja täggdes nå inga he:d” (ungefär: men jag täcktes inte det) från Houtskär.

Täckas förekommer i både äldre och modern svenskspråkig skönlitteratur från Finland.

Hur betydelseförskjutningen från ’behaga’ eller ’ha godheten att’ till ’våga’, ’ha mage att’ har skett i finlandssvenskan är inte uppenbart, men spekulera kan man alltid. Det finlandssvenska täckas används i samma betydelser och likadana sammanhang som standardfinskans och de västfinska dialekternas kehdata, vilket inbjuder till tanken om en semantisk koppling, trots att orden inte är etymologiskt besläktade. Että kehtaat! och det finlandssvenska Att du täcks! är varandras direkta motsvarigheter, medan En kehdannut huomauttaa hänen virheestään kan översättas direkt till Jag täcktes inte kommentera hans fel. Kanske har täckas helt enkelt fått fylla en semantisk lucka i svenskan? (Att kehdata i de östfinska dialekterna motsvarar svenskans idas, gitta är sedan en helt annan historia.)

Hur det än förhåller sig med den här saken tycker vi att täckas är en användbar finlandism. Det kan ändå vara nyttigt för oss som använder ordet att veta att en sverigesvensk inte nödvändigtvis förstår vad vi menar om vi exempelvis säger att vi inte täcks ta mera mat från buffén. Men å andra sidan tycker vi att det finlandssvenska täckas är så praktiskt att det faktiskt gärna kunde exporteras till Sverige.