Arkiv
Kvänska – ett språk med osäker framtid och nytt hopp
Kvänskan är nära släkt med finskan och talas i Nordnorge, särskilt i Troms och Finnmark …
Vad sex år i Finland gjort med min svenska
Många finlandssvenskar som är verksamma i Sverige anpassar sitt uttal till ett stockholmskt tonfall. Själv …
När undertexten inte märks – då har Frej Grönholm lyckats med sitt hantverk
Frej Grönholm rör sig mellan flera språklandskap i sitt arbete som undertextare – och berättar om de utmaningar och avvägningar han ställs inför.
Anders Westerlund: ”I rollen som språkpolis blir man aldrig arbetslös”
Lektorn i svenska och litteratur Anders Westerlund påminner om att skrivkunnighet är mer än stavning. Det framgår också i hans doktorsavhandling om essäskrivande i gymnasiet.
Användarnas respons är guld värd för en ensam ordboksredaktör
Användarna bidrog med både nya ord och viktiga förbättringar i Stora finsk-svenska ordbokens uppdatering i november 2025.
Att förstå författningsspråk – en utmaning för de flesta
Språket i lagtext ska vara tydligt och begripligt, men många läsare upplever motsatsen. Maria Fremer och Lieselott Nordman har undersökt varför.
Asterix på grondsprååtsi
Seriealbumet Reiså yvi Atlanten är ett lyckat dokument på en levande ldialekt, skriver språkforskaren Martin Persson.
Finskläraren Pia Koskinen: ”Tvåspråkighet är inte detsamma som dubbelt enspråkig”
Pia Koskinen arbetar som modersmålslärare i finska i Västerås i Sverige. Genom sina elever har hon fått en ny förståelse för vad det innebär att vara tvåspråkig.
Under det senaste decenniet har attityderna till karelskan förändrats
En ny undersökning visar att attityderna till det karelska språket är mer positiva än för tio år sedan.
Morjens och mojn – ett hej med historia
För många finlandssvenskar är morjens mer än en hälsning. Ordet har dessutom nära släktingar i både Danmark och Tyskland.