Arkiv

Mitt första sommarjobb som journalist var på Jakobstads Tidning. Jag var tjugo år, och jag …

Helsingforspojkarna som träffades i sina gäng på stadens gator omkring sekelskiftet 1800–1900 blev fäder till den karakteristiska Helsingforsslangen – ett från början manligt språk som Ulla-Maija Forsberg har dokumenterat i ordboken Stadin slangin etymologinen sanakirja.

Vi finlandssvenskar klagar ofta över att folk inte vill tala svenska med oss, men i själva verket behärskar en miljon finländare svenska väl, vilket ofta glöms bort i samhällsdebatten. Det här och mycket mer kommer fram i Matti Räsänens språkpolitiska rapport för 2019.

Versen har en rytm som känns i kroppen och som inte finns i all poesi. Det är den rytmen som tilltalar Henrik Huldén och som han jobbar mycket med när han skriver vers.

Via 121 ord guidar Anders Svensson läsaren genom den svenska och delvis också den finlandssvenska språkhistorien.

Sara Lövestam tar sig an klassiska språkfrågor ur språkpolisperspektiv.

Med den nya boken Vanhuus ja kielenkäyttö hoppas redaktören Camilla Lindholm att medvetenheten ska öka om hur stor betydelse språket har i kommunikationen med och om äldre personer.

För att våga tala svenska med bibliotekarien skulle många kunder vilja veta på förhand att bibliotekarien faktiskt kan svenska.

Det här är en historisk ledare. Det är den första ledaren i Språkbruk som inte …

Ann-Marie Ivars: Amerikaminnen. Återvandrare och invandrare berättar. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. Appell Förlag, Stockholm 2020.