Finskspråkigas möjligheter att arbeta på svenska behöver tydliggöras

I samband med högskoleexamina avläggs studier i svenska och syftet med dessa fackspråksstudier är att ge studenterna kunskaper som behövs i deras framtida arbetsuppgifter. Men vilka förutsättningar och möjligheter har finskspråkiga att arbeta på svenska?

Omgivningens reaktioner påverkar i hög grad

Svenska används mycket både inom Finland och i kontakter med de övriga nordiska länderna. Bland annat detta framgår av projektet SVAR – svenska i arbetslivet som kartlägger hur finskspråkiga anställda använder svenska i sina arbetsuppgifter. Resultaten visar att behovet av svenskan varierar mellan olika arbetsplatser och branscher och att förutsättningarna för språkanvändning därmed skiljer sig åt.

Finskspråkiga anställda använder svenska och hur deras användning ser ut påverkas av flera faktorer. Omgivningens reaktioner framstår som särskilt betydelsefulla. Positiv respons från kunder eller kollegor kan stärka upplevelsen av att arbetsuppgifterna har kunnat utföras framgångsrikt på svenska, vilket bidrar till en mer positiv självbedömning av ens kunskaper. Negativa reaktioner har däremot motsatt effekt. Om samtalsparten till exempel omedelbart byter språk till finska eller engelska kan detta försvaga tilltron till de egna färdigheterna. Följden kan till och med bli att de kunskaper som förvärvats under studietiden inte omsätts i praktiken och därmed riskeras att försvagas.

Avgörande faktorer ofta utom den enskildes kontroll

Flera av de faktorer som präglar språkbruket på arbetsplatser ligger utanför den enskilda anställdas kontroll. De här faktorerna förekommer på olika nivåer och varierar mellan olika arbetsplatser. På samhällelig nivå präglas språkbruket av den nationella och regionala tvåspråkigheten. Finland och städer som till exempel Åbo är enligt lagen tvåspråkiga, vilket innebär att svenskan ofta betraktas som självklar. På organisationsnivå styrs språkbruket främst av lokala praktiker. Trots att formella språkpolicydokument ofta saknas på arbetsplatserna kan svenskkunskaperna ändå ha en underförstådd betydelse. Det kan också finnas outtalade förväntningar på att finskspråkiga anställda ska använda svenska i vissa situationer. Därtill präglar faktorer på individnivå språkvalet, exempelvis kundens behov och önskemål.

Högre förväntningar inom den offentliga sektorn

Generellt framstår användningen av svenska som mer flexibel inom den privata sektorn och språkbruket anpassas i högre grad efter verksamhetens behov. Kunder i företag kan till exempel uppskatta möjligheten att själva få använda sitt eget språk i kontakter med företaget. Tvåspråkiga lösningar, där både finska och svenska kombineras i kommunikationen, är också möjliga. Inom den offentliga sektorn, där kunden har en lagstadgad rätt att använda sitt eget språk, kan förväntningarna på personalens språkkunskaper däremot vara högre, både när det gäller arbetsgivaren och kunderna.

Tydligare riktlinjer behövs

Trots att finskspråkiga ofta både vill och kan använda svenska, behövs tydligare riktlinjer för språkbruket. Båda nationalspråken behöver synliggöras på arbetsplatserna och organisationerna bör i högre grad uppmärksamma de mångfacetterade faktorer som präglar användningen av svenska. Det är viktigt att också finskspråkiga anställda har möjlighet att arbeta på svenska.

Därför är det avgörande att redan under studietiden öka studenternas kunskap om de faktorer som präglar språkanvändningen i arbetslivet samt om deras egen språkliga förmåga. Sådana insatser kan bidra till att studenterna blir villiga, modiga och trygga med att använda svenska i sina framtida arbetsuppgifter. Detta innebär att resurserna för undervisning i svenska på alla utbildningsnivåer även framöver bör säkerställas. För att garantera service på båda nationalspråken behöver finskspråkiga anställda ha möjligheter att lära sig svenska och arbeta på svenska och på så sätt utveckla sina språkliga färdigheter.