Gå till innehållet

språkhistoria

Språkbruk och finlandssvenskan

Artiklar

Bianca Ortiz Holmberg

Finlandssvenska och finlandismer har varit viktiga ämnen i Språkbruk under alla år, men sättet att närma sig dem har förändrats en hel del.

Hur uttalas yoghurt?

Artiklar

Pia Westerberg

Vi gör några nedslag i Språkbruks språkfrågor under 40 år.

Om indoeuropeiskan och dess släktingar

Aktuell litteratur

Bianca Ortiz Holmberg

Olle Engstrand: Hundra nyanser av indoeuropeiska. Om moderspråket och hennes döttrar. 196 sidor. Morfem 2019.

Brevväxling om konst

Aktuell litteratur

Pia Westerberg

Handel med konst. Språk och dialog i Paul Sinebrychoffs brevsamling från sekelskiftet 1900. Red. Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén. Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag 2020. 347 sidor.

Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen

Artiklar

Martin Persson

Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.

Samlat och välordnat om Finlands svenska språkhistoria

Aktuell litteratur

Olle Josephson

Marika Tandefelt (red.): Finländsk svenska från medeltid till 1860. Svenska litteratursällskapet 2019. 416 sidor. Marika Tandefelt (red.): Finländsk svenska från 1860 till nutid. Svenska litteratursällskapet 2019. 458 sidor.

Spår av svenska i finskan

Artiklar

Martin Persson

Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.

Svenska personnamn på medeltiden

Artiklar

Lennart Ryman

Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.

De sista mohikanerna i Aiboland – estlandssvenskan i dag

Artiklar

Marcus Carlsten, Sofia Strömgård

För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.

svenskbygden-i-estland-2

Jag trivs som grisen i träckpöln

Artiklar

Monica Äikäs

På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.