Innehållsbilder
Etiska frågor i ordboksarbete
Litteratur
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hyvä sanakirja. Tieteellisiä, käytännöllisiä ja eettisiä näkökulmia leksikografiaan. Red. Laura Tyysteri och Kaisa Lehtosalo. Turun yliopiston suomen kielen ja suomalais-ugrilaisen kielentutkimuksen oppiaineen julkaisuja 3. 212 sidor.
Avhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen
Artiklar
I januari disputerade Katarina Rejman vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Hennes doktorsavhandling heter Litteratur …
Många fördelar med tvåspråkiga skolor
Artiklar
Pia Westerberg
I december presenterades den senaste Magmarapporten, Marketta Sundmans Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk.
Språk och spädbarnsdödlighet
Artiklar
En färsk studie baserad på omfattande finländska befolkningsregisterdata visar att spädbarnsdödligheten – d.v.s. dödligheten under …
Kan maskiner lära sig?
Artiklar
Robin Eriksson
Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på …
Avhandling om hur elever kommunicerar på nätet
Artiklar
Dan Åkerlund disputerade i pedagogik i januari vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Dan Åkerlunds avhandling …
Inte bara skam utan även stolthet
Litteratur
Barbro Wiik
Helena Palmén: Identitet i samspråk. Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt. Nordica. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet 2014. 233 sidor.
Norrmän är mindre toleranta än vi tror
Litteratur
Charlotta af Hällström-Reijonen
Øystein A. Vangsnes: Språklek toleranse i Noreg – Norge, för faen! Det Norske Samlaget, 2013. 102 sidor.
Urbana namn
Litteratur
Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Artiklar
Anna Maria Gustafsson
Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.