1/2001

Skåpbil eller paketbil?

Fråga: Är det korrekt att använda ordet paketbil för pakettiauto i officiell text? SAOL uppger …

Två nya språkspaltsböcker

Professor Lars-Gunnar Andersson har sedan 1995 regelbundet skrivit sina både fakta- och humorfyllda språkspalter i Göteborgs-Posten. I dessa språkspalter har han behandlat allt ifrån språkriktighet, etymologi och språkliga märkvärdigheter. Spalterna finns nu, lätt redigerade och omarbe­tade, samlade i boken Vi säger så (Norstedts ordbok, 2000).

Närodlad mat

Fråga: Vad ska jag använda för svenskt ord för finskans lähiruoka? Svar: De uttryck som …

Titlars form i tidningstext

Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presen­terar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.

Aktionsforskning

Fråga: Vad heter toimintatutkimus på svenska? Svar: Aktionsforskning. På engelska heter det action science eller …

EU-översättning och lagspråks­förenkling

Tal­språksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndig­hetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighets­språket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.

Språkliga hjälpmedel

Jubileumsår med nya utmaningar

Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.

Bankvärlden och dess texter

De texter som produceras inom en organisation speglar organisa­tionens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.

Hur når vi målet Klara EU-texter?

Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitie­departementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.