1/2001

Titlars form i tidningstext

Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presen­terar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.

Aktionsforskning

Fråga: Vad heter toimintatutkimus på svenska? Svar: Aktionsforskning. På engelska heter det action science eller …

EU-översättning och lagspråks­förenkling

Tal­språksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndig­hetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighets­språket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.

Språkliga hjälpmedel

Jubileumsår med nya utmaningar

Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.

Bankvärlden och dess texter

De texter som produceras inom en organisation speglar organisa­tionens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.

Hur når vi målet Klara EU-texter?

Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitie­departementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.

Svenska ortnamn i Estland

De flesta känner till att Estland har en svensk­talande minoritet, men hur många vet att …

2 000 nya ord på väg in i 2000-talet

Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta inne­bär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recen­serar verket.

Ny namnlängd i Sveriges almanackor

Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.