1/2001

Svenska ortnamn i Estland

De flesta känner till att Estland har en svensk­talande minoritet, men hur många vet att …

2 000 nya ord på väg in i 2000-talet

Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta inne­bär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recen­serar verket.

Ny namnlängd i Sveriges almanackor

Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.

Skåpbil eller paketbil?

Fråga: Är det korrekt att använda ordet paketbil för pakettiauto i officiell text? SAOL uppger …

Två nya språkspaltsböcker

Professor Lars-Gunnar Andersson har sedan 1995 regelbundet skrivit sina både fakta- och humorfyllda språkspalter i Göteborgs-Posten. I dessa språkspalter har han behandlat allt ifrån språkriktighet, etymologi och språkliga märkvärdigheter. Spalterna finns nu, lätt redigerade och omarbe­tade, samlade i boken Vi säger så (Norstedts ordbok, 2000).

Närodlad mat

Fråga: Vad ska jag använda för svenskt ord för finskans lähiruoka? Svar: De uttryck som …

Titlars form i tidningstext

Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presen­terar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.

Aktionsforskning

Fråga: Vad heter toimintatutkimus på svenska? Svar: Aktionsforskning. På engelska heter det action science eller …

EU-översättning och lagspråks­förenkling

Tal­språksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndig­hetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighets­språket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.

Språkliga hjälpmedel