Artiklar
Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan
Artiklar
Janine Strandberg
En ny språksociologisk undersökning tyder på att ökad finsk-svensk tvåspråkighet kan leda till förändringar i vokalljud i finlandssvenskan.
Med händerna i (j)orden
Artiklar
Rune Skogberg
Vi går mot varmare tider och snart vankas det vårsol och tussilago. Det är med andra ord hög tid att börja tänka på trädgård och odling. Men innan man sätter händerna i jorden kan det vara bra att botanisera lite i trädgårdens orddjungel.
Mycket väsen för ingenting
Artiklar
Henrik Hu
Det finns oväntat mycket av ingenting med tanke på mängden av noll. De har kanske …
Därför kallas Nederländerna ofta Holland
Artiklar
Urban Östberg
Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.
Om betydelse hos metaforer
Artiklar
Monica Äikäs
Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.
Violett, lila, gredelint och purpur
Artiklar
Monica Äikäs
Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?
Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb
Artiklar
Maria Vidberg
Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Svenska personnamn på medeltiden
Artiklar
Lennart Ryman
Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.
Nya namn kommer in, de gamla blir kvar
Artiklar
Leila Mattfolk
År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.