Artiklar
Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen
Artiklar
Martin Persson
Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.
Fjäderfolk och fä
Artiklar
Henrik Hu
De flyger runt i sinnet, i verklighet och dikt, de flaxar i min tanke, …
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Sociala stilar i Helsingfors
Artiklar
Sarah Wikner
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Grammatiska metaforer
Artiklar
Monica Äikäs
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Artiklar
Maria Andersson-Koski
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Artiklar
Martin Persson
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Retorik och känslornas makt
Artiklar
Åsa Mickwitz
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Satsadverbialet heller och språkkänslan
Artiklar
Monica Äikäs
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Novell
Artiklar
Henrik Hu
Förnuftig, förståndig, försynt, förvånad, försiktig, förälskad, förundrad, förlägen, förledd. Förtrollad, förtjust, förhastad, förförd, …