Ny bibelöversättning ska vara både kulturtrogen och inkluderande

År 1526 räknar språkhistorien med att en ny era, den äldre nysvenska tiden, inleddes i historien om det svenska språket. Händelsen som fått markera den här övergången är den första översättningen av Nya testamentet till svenska.  

Sedan dess har bibelöversättningarna kommit och gått och 2026, precis 500 år efter den första svenska översättningen, kommer ytterligare en översättning, NT 2026, att publiceras. Anders Göranzon, generalsekreterare för Svenska bibelsällskapet, präst i Svenska kyrkan och docent i global kristendom, har det övergripande ansvaret för arbetet. 

Nära de äldsta källorna 

De bibliska texterna är skrivna i en annan tid och en annan kultur för läsare med helt andra förkunskaper och referensramar än vi har i dag. Dessutom upplever många kristna Bibeln som Guds uppenbarade ord till människan. Hur tar man sig an ett översättningsarbete av en sådan skrift? 

– Man måste bestämma sig för vilken teologisk hållning man går in i arbetet med. I vårt projekt finns ingen uttalad teologisk ståndpunkt utan vi utgår från den vetenskapliga – historisk-kritiska – forskningen, som innebär att komma så nära de äldsta källorna som möjligt och att ta hänsyn till alla handskriftsfynd som gjorts, säger Göranzon. 

Vi utgår från den vetenskapliga – historisk-kritiska – forskningen, som innebär att komma så nära de äldsta källorna som möjligt.

År 2026 kommer det att vara 45 år sedan Bibelkommissionens översättning av Nya testamentet utkom. Det är den version som i lätt reviderad form ingår i Bibel 2000, den bibelöversättning som används i Svenska kyrkan och i de svenska lutherska kyrkorna i Finland. Ett knappt halvsekel låter inte som någon lång tid med tanke på att den bibel som användes före Bibel 2000 var översättningen från 1917, med bland annat verbens pluralformer bevarade. Så varför en ny översättning just nu? 

– 45 år räknas som en bibelgeneration. De språkliga förändringarna kommer inte att vara så radikala som förra gången, men språket är i ständig utveckling och det är helt okontroversiellt att Bibeln behöver översättas på nytt. Den här gången var 500-årsjubileet en katalysator för att börja. I framtiden, när Gamla testamentet också är översatt, hoppas jag att folk säger att det var bra att vi började i tid. 

Anden och omvändelsen väcker känslor 

En konkret och troligtvis ganska okontroversiell språklig nyhet är att sade antagligen blir sa i NT 2026. Frågor som däremot väcker mer känslor och diskussion handlar om hur grundtexten ska tolkas och hur tolkningen påverkar budskapet i texterna. Ska det vara helig ande eller helig Ande när grundtexten inte gör skillnad på stor och liten bokstav? Skillnaden är betydelsefull eftersom ett stort eller litet A kan markera skillnaden mellan Guds Ande och vilken annan ande som helst. Och kan man välja bort uttrycket omvänd er till förmån för ändra ert sätt att tänka, som det nuvarande förslaget till översättning av Markusevangeliet 1:15 lyder? Just omvändelsen är för många ett av de mest centrala begreppen inom den kristna tron, men i kommentaren till översättningsförslaget står det: ”Översättningen återger det grekiska ordets innebörd. Det var rimligen så som Markusevangeliets författare och mottagare uppfattade saken.” Svenska Bibelsällskapet för samtal med representanter för olika tolkningstraditioner om de här frågorna. 

 – Frågan om omvändelsebegreppet väcker känslor åt båda hållen. En del tycker att det nya förslaget är toppen, medan andra tycker att vi absolut inte kan ta bort omvändelsebegreppet. Vi kan inte tillfredsställa alla, men debatterna har en viktig funktion i sig för de visar att det finns ett engagemang. 

Ska det vara helig ande eller helig Ande när grundtexten inte gör skillnad på stor och liten bokstav?

– Alla bibelöversättningar är i någon mån kompromisser. I slutändan får vi se var vi landar, men det är bättre att debatten förs nu än att den startar efter att översättningen är klar, säger Göranzon om de knepiga avvägningarna som arbetet innebär. 

Olika översättningstrender i olika tider 

Vilka lösningar som blir de slutliga påverkas förstås direkt av dem som arbetar med översättningen, men slutresultatet påverkas också av globala översättningstrender. Just nu råder en annan trend än den som var tongivande när arbetet med Bibel 2000 pågick. 

– I slutet av 1900-talet var den så kallade dynamiska bibelöversättningen populär. Teorin innebär att man försöker översätta så att folk ska kunna ta till sig budskapet så väl som möjligt på mottagarspråket i stället för att översätta ord för ord. Nu har pendeln svängt, också internationellt, och det är vanligare att sträva efter att ligga närmare källspråket. 

Nu har pendeln svängt, också internationellt, och det är vanligare att sträva efter att ligga närmare källspråket. 

De som framför allt gör avvägningarna är de så kallade primäröversättarna, som nästan alla har disputerat i nytestamentlig exegetik (tolkning av bibeltext). De gör grundarbetet med både tolkning och översättning. Den här gruppen är snart klar med sitt arbete, och då kommer språkvetarna in i bilden. Deras uppgift är att forma texten som exegeterna har tagit fram rent stilistiskt, till god svenska. 

– Vi har också med bland annat handskriftskonsulter och poeter i arbetet. Det poetiska språket är viktigt i hymner som Marias lovsång (Lukasevangeliet 1) och Kärlekens lov (1 Korinterbrevet 13). De här texterna ska gå att läsa högt, tonsätta och sjunga.  

Mångtydigt på grekiska ska vara mångtydigt på svenska 

Göranzon säger att de olika perspektiven ibland gör att arbetet drar åt olika håll. Texterna ska stämma exegetiskt men språket ska också flyta. I och med att exegeterna börjar arbetet påverkar deras tolkning slutresultatet mest. Men också den som använder Bibeln har en del i tolkningen. 

– I de fall där ursprungsspråket grekiska är klart och tydligt måste svenskan också vara det och när den grekiska texten är mångtydig får den svenska översättningen också gärna vara det. Vi vill inte göra jobbet åt bibelanvändarna, utan tolkningen får samfunden stå för. Det är predikantens uppdrag att försöka förstå texten tillsammans med sin församling eller någon annan grupp.  

Kulturtrogen men inkluderande översättning 

Bibeltexter är inte kända för att gå i bräschen för språklig utveckling och det är inte heller syftet med NT 2026. Den som till exempel tycker att hen borde komma in i Bibeln får alltså vänta, eftersom ordet fortfarande skulle uppfattas för mycket som ett ställningstagande. Men översättarna och rådet brottas med frågan om inkluderande språk å ena sidan och trohet mot grundtexten å andra sidan. Utgångspunkten är ändå att texterna är skrivna i en annan tid och en annan kultur, och det ska få synas i texten. 

– Principen är att översättningen ska vara trogen den främmande kulturen som Bibeln representerar. I den mån som Bibeln ger uttryck för en patriarkal världsåskådning ska vi inte smussla med det, men där det grekiska ordet kan betyda både bröder och syskon skriver vi syskon. Den språkliga och samhälleliga utvecklingen gör att vi ogärna uttrycker oss exkluderande. 

Uppdrag: kunskapsspridning 

Även om Bibeln i dag inte utövar samma inflytande på samhället som den har gjort tidigare i historien, bär vårt vardagsspråk fortfarande många spår av den tid då Bibeln hörde till den främsta litteraturen som folk kom i kontakt med. Uttryck som kreti och pleti, sila mygg och svälja kameler, ramaskri, kasta pärlor för svin och intet nytt under solen härstammar alla från Bibeln. I och med att nya översättningar tas i bruk går kopplingen till uttryckens ursprungskälla sakta förlorad. Samma sak kan hända med äldre litteratur, där hänvisningar till Bibeln och bibliska uttryck i vissa fall förekommer ganska frekvent.  

Vi har en skyldighet mot barn och unga att berätta varför vi säger något på ett visst sätt och i vilket sammanhang ett talesätt har uppstått.

Även om Svenska Bibelsällskapet inte i första hand har som uppgift att återupprätta gamla ordspråk har sällskapet enligt Anders Göranzon ett uppdrag att sprida kunskap om hur Bibeln påverkar vårt språk. Bland annat tillhandahåller sällskapet lektionsutkast för grundskolan med bevingade ord och talesätt ur Bibeln. 

– Vi har en skyldighet mot barn och unga att berätta varför vi säger något på ett visst sätt och i vilket sammanhang ett talesätt har uppstått. Bibeln har påverkat språket genom bildliga uttryck, i romaner, berättelser och musik. Stora delar av den klassiska musikskatten bygger i hög grad på bibliska texter. 

Flera bibelversioner är det naturliga i dag 

I skrivande stund är det ett par år kvar tills NT 2026 ska lanseras. Arbetet går snart över från primäröversättarna till exegeterna och stilisterna i redaktionsrådet, som ger respons på översättningen. Därefter jobbar primäröversättarna om texten utifrån responsen de fått och skickar texten vidare till ett antal konsulter. Efter konsulterna är det dags för den sista fasen i arbetet, då referensgrupper av många olika slag får läsa texten. 

– Bland referensgrupperna finns till exempel representanter för Svenska Akademien, religionslärare, en ekumeniskt sammansatt ungdomsgrupp och en grupp med personer med synnedsättning. Också Ekumeniska rådet i Finland har en referensgrupp. Allmänheten kan också skicka in respons via vår webbplats, berättar Göranzon om processen. 

Till jubileumsåret 2026 ska allt vara klart och Göranzon ser med intresse fram emot responsen. 

– Det blir spännande att se hur den kommer att tas emot och användas, men redan nu märker vi att det finns en beställning på en ny typ av översättning med ett mer inkluderande språk.

Samtidigt gör sig Göranzon inga illusioner om att NT 2026 kommer att bli den allenarådande bibelöversättningen på svenska. Redan nu finns, förutom Bibel 2000, många andra översättningar och parafraser, till exempel Svenska Folkbibeln, Nubibeln, The Message på svenska och flera andra. 

– Det är naturligt i vår tid. Vi lever inte längre i ett enhetssamhälle där alla tittar på samma tv-program, så det skulle vara konstigt om en version av Bibeln passade alla.  

Vi lever inte längre i ett enhetssamhälle där alla tittar på samma tv-program, så det skulle vara konstigt om en version av Bibeln passade alla.  

Vilken bibelversion läser du själv? 

– Jag läser Bibel 2000, men läser också gärna på engelska. Och jag gillar att lyssna på Bibeln på språk jag inte förstår. Den som läser kanske betonar ett visst ord och då blir jag nyfiken på varför läsningen blev så intensiv just där. På det sättet får jag höra hur Bibeln har översatts till andra språk.