Stora finsk-svenska ordboken redigeras kontinuerligt och uppdateras ett par gånger per år med nya ord, som till stor del kommer ur den finska allmänspråkliga ordboken Kielitoimiston sanakirja. För de ord som tas med gäller det sedan att reda ut vilket eller vilka svenska ord som utgör de bästa motsvarigheterna.
I den senaste uppdateringen av Kielitoimiston sanakirja togs ordet mokkapala med. Ordet definieras ungefär som ett bakverk som smaksätts med kakao, bakas i långpanna och täcks med en glasyr som innehåller kaffe. Kakan kan i högsta grad vara aktuell också i svenska sammanhang, och ordet passar därför bra i Stora finsk-svenska ordboken. Det visade sig ändå snabbt att det inte skulle bli alldeles enkelt att hitta en svensk motsvarighet – bakverket går nämligen under många olika namn på svenska.
Det visade sig ändå snabbt att det inte skulle bli alldeles enkelt att hitta en svensk motsvarighet.
För att få en överblick över situationen lade vi på Språkinstitutet ut en enkät på sociala medier, där de som svarade förutom att berätta vad de kallar bakverket fick ange sin ålder och hemort. Det visade sig att sötsaker engagerar, och på bara några dagar hade det kommit in 610 svar från personer i alla åldrar från både Finland och Sverige.
Mockarutor i Finland, kärleksmums i Sverige
Totalt kom det fram ungefär 40 olika svenska namn på bakverket, och av dem var det två som klart skilde sig från mängden. Ungefär 61 procent av alla som svarade uppgav att de kallar bakverket mockarutor, och cirka 32 procent att de säger kärleksmums. Somliga kunde tänka sig att använda båda, andra var mycket bestämda med att bara det ena alternativet kunde ses som det rätta. En tydlig geografisk uppdelning kom också fram: mockarutor nämndes i 90 procent av svaren från Finland men bara 20 procent av svaren från Sverige, medan kärleksmums dök upp i 68 procent av svaren från Sverige och 7 procent av svaren från Finland.
Totalt kom det fram ungefär 40 olika svenska namn på bakverket, och av dem var det två som klart skilde sig från mängden.
Bland de övriga svaren fanns en hel del beskrivande namn, som chokladkaka, chokladrutor, kokosbitar och det österbottniska brunbeta, på standardsvenska ”brun bit”. Brunbeta var också det enda dialektala ord som förekom i fler än ett svar. Det nämndes i ungefär 4 procent av svaren från Österbotten, men knappt alls i resten av svaren. Även om de här beskrivande namnen baserat på hur ofta de förekommer knappast kan sägas vara etablerade säger de någonting om bakverket, och därmed ger de också icke-insatta språkbrukare en chans att lista ut vad det är fråga om.
Ogenomskinliga namn vanligare i Sverige
I svaren förekom också namn som inte är beskrivande, men som dök upp flera gånger och därmed kan anses vara någorlunda etablerade, åtminstone i vissa kretsar. Det bekräftas också av att internetsökningar på de här orden leder till recept på just chokladkakan i fråga. Exempel på sådana namn är Sabinakaka, Kramforskaka och fifirutor. Det totalt sett tredje vanligaste namnet på bakverket, snoddas eller snoddaskaka, hör också hit. Ungefär 5 procent av alla som svarade, och 9 procent av de som svarade från Sverige, nämnde snoddas. Över lag är de här någorlunda etablerade men ogenomskinliga namnen vanligare i Sverige än i Finland, där mockarutorna dominerar.
Slutligen fanns det många namn som bara dök upp i enstaka svar, och som man kan anta används inom enskilda familjer. Det rör sig om namn som Bojans kaka, fasterskaka, Irmas kakor (efter personen som introducerat receptet i familjen) och dagiskaka (eftersom det bjöds på just det här bakverket på dagis), det vill säga namn som är beskrivande i familjens eget sammanhang, men inte utanför det. Många som bidrog med sådana här namn påpekade att de uttrycker sig annorlunda när de talar med utomstående.
Mockarutor kräver kaffe
Det fanns också andra orsaker till att personer bidrog med flera olika namn i sina svar. En del menade att detaljerna i receptet avgör vad de kallar rutorna. För att bakverket ska heta mockarutor krävs i allmänhet att kaffe ingår i glasyren, annars kan det vara fråga om till exempel chokladrutor. Ett par stycken menade också att glasyren bör täckas med strössel, specifikt nonpareille, för att det riktigt ska vara mockarutor. På chokladrutor eller kärleksmums är de flesta däremot överens om att det passar bra med kokosflingor.
En del menade att detaljerna i receptet avgör vad de kallar rutorna.
Utgående från enkätsvaren är det klart att både mockarutor och kärleksmums är motsvarigheter till mokkapala som behöver tas upp i ordboken. Också snoddas är så pass etablerat i allmänspråket att ordboksanvändaren gynnas av att känna till det. Ett annat nyttigt bidrag till ordboken är informationen om namnens tydliga geografiska uppdelning. Baserat på den kan en kommentar föras in i ordboksartikeln, och det blir lättare för användaren att välja vilket ord som passar bäst i sammanhanget.
För att förstå omvärlden och själv göra sig förstådd är det viktigt att känna till de allmänspråkliga orden, och därför lämpar sig de många andra namnen inte för ordbokens ändamål. Men uppfinningsrikedom och mångfald i språket kan man gott fira med Iriskaka, kaffekaka, mums mums eller tv-rutor.