Både .. och är en motsats till varken ... eller. Grafik: May Wikström.

Liksom antingen, är både ett så kallat korrelativt adverb och anger samordning mellan två led. Både står i första ledet och korresponderar med konjunktionen och, som inleder det andra:

Både Kalle och Lisa deltar i seminariet.

Det är fråga om så kallad additiv samordning, det vill säga båda leden gäller i förhållande till resten av kontexten.

Vi kan jämföra med antingen ... eller, där bara ett av leden gäller i förhållande till kontexten:

Antingen Kalle eller Lisa deltar i seminariet.

Dessutom kan vi jämföra med varken, som också är ett korrelativt adverb. När två led samordnas med varken ... eller gäller inget av leden i förhållande till kontexten:

Varken Kalle eller Lisa deltar i seminariet.

Man kan säga att både ... och är ett slags motsats till varken ... eller.

Placering i satsen

Både används som ett satsadverbial, och det innebär att placeringen i satsen kan variera i de fall där samordningen står i satsens slutfält. Ofta placeras både då direkt före det första ledet i samordningen:

Hon har bjudit både Lisa och Kalle.

Det är dock också möjligt att placera både i mittfältet:

Hon har både bjudit Lisa och Kalle.

I vissa fall är mittfältsplacering faktiskt att föredra:

Hon har både bjudit Lisa på examensfest och Kalle på födelsedagskalas.

Här följs leden Lisa och Kalle av var sitt adverbial (på examensfest respektive på födelsedagskalas), och detta är säkert orsaken till att det inte låter bra att säga:

*Hon har bjudit både Lisa på examensfest och Kalle på födelsedagskalas.

I fundamentet kan både inte placeras:

*Både har hon bjudit Lisa och Kalle.

Här kan vi jämföra med antingen som kan stå i fundamentet:

Antingen har hon bjudit Lisa eller Kalle.

Inte heller kan både användas för att samordna huvudsatser:

*Både har hon träffat Lisa och talat med Kalle.

*Både spelar Lisa och sjunger Kalle.

Här kan vi jämföra med antingen, som kan samordna huvudsatser:

Antingen har hon träffat Lisa eller talat med Kalle.

Antingen spelar Lisa eller sjunger Kalle.

Däremot kan både samordna bisatser:

Hon blir glad både om Kalle kommer på festen och om Lisa hör av sig.

Ordet både är besläktat med båda, och enligt Språkriktighetsboken ska det samordna endast två led, inte tre eller flera. Denna rekommendation har dock numera luckrats upp, och Språkrådets frågelåda konstaterar att både kan samordna fler än två led:

Både Kalle, Lisa och Pelle var bjudna. Frågelådan påpekar dock att sådan samordning upplevs som störande av en del språkbrukare.

Betydelse

Som sagt innebär samordning med både att båda de samordnade leden gäller i förhållande till resten av kontexten. Säger vi Både Kalle och Lisa deltar i seminariet understryker vi i själva verket att båda samordningsledens innehåll vart för sig gäller i sammanhanget. Det ena ledet hade ensamt kunnat stå i stället för samordningen:

Kalle deltar i seminariet.
Lisa deltar i seminariet.

Detta innebär att både inte kan användas när samordningsleden fungerar som en grupp i textsammanhanget, det vill säga har kollektiv betydelse, vilket de har i exempel som:

Kalle och Lisa är jämngamla.
Hon bjöd Lisa och Kalle tillsammans.

Vi kan alltså inte säga:

*Både Kalle och Lisa är jämngamla.
*Hon bjöd både Lisa och Kalle tillsammans.

Frasen både det ena och det andra är enligt Svenska akademiens grammatik (SAG) en lexikaliserad nominalfras med betydelsen ’bådadera’, medan varken det ena eller det andra å sin sida betyder ’ingetdera’.

Enligt Frågelådan förekommer det numera i mer vardagligt språk att både kombineras med men:

Här är det både kallt men också blött.

Då ingår det en nyans av motsats i uttrycket. Rekommendationen är dock att både fortfarande ska följas av och i formellt skriftspråk.

Negerad sats

När båda de samordnade leden vart för sig omfattas av negation ersätts både i allmänhet av varken eller vare sig:

Hon har varken bjudit Lisa eller Kalle.
Hon har inte bjudit vare sig Lisa eller Kalle.

Betydelsen är här att hon inte har bjudit någon av de två var för sig. Det är dock möjligt att både i vissa fall kan användas med negation. Då står både inom negationens räckvidd, och hela samordningen negeras:

Hon har inte bjudit både Lisa och Kalle.

Hon har inte bjudit båda två samtidigt, men kanske en av dem. Det som negeras är då att satsen gäller båda. I sådana fall är både betonat.

Såväl ... som

Såväl ... som är ett uttryck som liknar både ... och på flera sätt, men det finns också skillnader. Enligt SAG används såväl ... som för emfatisk additiv samordning, och uttrycket förekommer nästan bara i skriftspråk. Såväl ... som kan användas på två olika sätt. Oftast placeras såväl som korrelativt adverb i första ledet och subjunktionen som i andra ledet:

Hon har bjudit såväl Lisa som Kalle.

Uttrycket kan dock också användas som en sammanhållen ordgrupp på konjunktionens plats:

Hon har bjudit Lisa såväl som Kalle.

Vid samordning med både ... och böjs ett efterföljande adjektiv i plural, eftersom det beskriver båda de samordnade leden:

Både Lisa och Kalle är bjudna.

Vid såväl ... som kan adjektivet enligt Språkriktighetsboken ibland lyfta fram de enskilda leden och stå i singular:

Såväl Lisa som Kalle är bjuden.

I sådana fall framhävs ofta det första ledet särskilt. Ibland buntas leden ihop, och adjektivet står i plural:

Såväl Lisa som Kalle är bjudna.

I det senare fallet är det enligt Språkriktighetsboken ofta tydligare att använda både ... och.

Både ... och kan användas i ett slags absolut konstruktion:

Var det tråkigt eller intressant? Det var både och. Däremot kan såväl ... som inte användas på detta sätt.

Liten ordlista

  • emfatisk additiv samordning – används för att betona att båda leden i en samordning ingår och ge extra tyngd åt detta.
  • korrelativt adverb –står i det första ledet och markerar att det hör ihop med ett senare led genom ett särskilt bindeord.
  • satsadverbial – ett adverbial som påverkar hela satsens innehåll, till exempel kanske, inte eller lyckligtvis.
  • additiv samordning – samordning där båda leden gäller i förhållande till resten av sammanhanget.
  • absolut konstruktion – en fristående konstruktion som saknar direkt grammatiskt samband med resten av satsen, till exempel Det var både och.

Källor

Institutet för språk och folkminnen. u.å: Frågelådan(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Uppsala: Isof.

Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. 1–4. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Svenska språknämnden. 2023. Språkriktighetsboken. 2., reviderade uppl. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.