”Varför behöver jag svenska?” När Tuija Löfgrén från projektet Språkambassadörerna ber eleverna i gymnasiet i Helsingin suomalainen yhteiskoulu (SYK) diskutera frågan sinsemellan hör jag diskussioner på svenska både i killgruppen framför mig och i tjejgruppen bakom. De här andraårsstudenterna går sin tredje gymnasiekurs i B-svenska, och diskussionerna flyter på riktigt bra. Svenskläraren Heidi Repo berättar efter lektionen att många av eleverna och studenterna i SYK är ganska motiverade för svenskan, och en del av dem skriver till och med studentprovet i lång svenska, även om man bara kan läsa medellång svenska i gymnasiet i SYK.
Lärde sig svenska via studierna
Just den här dagen ska de i alla fall få en extra push för sin motivation att lära sig svenska. Tuija Löfgrén som besöker SYK är en av de cirka 60 ambassadörerna i projektet Språkambassadörerna, och hon åker frivilligt till olika finska skolor i huvudstadsregionen för att berätta om sin egen relation till svenskan och varför det är nyttigt att kunna svenska. Tuija är själv helt finsk från början och tog studenten på finska, men bestämde sig för att söka in till Svenska handelshögskolan efter gymnasiet. Efter att först ha misslyckats i språkprovet som krävs för att man ska få börja studera på ett språk man inte har tagit studenten på, tog hon ett mellanår på Västra Nylands folkhögskola i Karis för att förbättra sina kunskaper i svenska. Året därpå klarade hon språkprovet och började studera på Hanken. I dag är hon gift med en finlandssvensk man och mamma till tre tvåspråkiga barn.
– För att lära sig tala ett språk måste man våga göra fel. Jag gör fel på svenska varje dag, men lär mig också varje dag något nytt, säger hon.
Positiva erfarenheter
När Tuija Löfgrén fick frågan om att bli språkambassadör behövde hon inte fundera länge. Det här är hennes fjärde skola och sjätte klass hon talar inför, och hennes erfarenheter är i stort sett positiva, berättar hon efter lektionen.
– Första gången jag var på skolbesök blev jag lite till mig över att eleverna inte frågade något, men sedan har jag förstått att det är så det är. Responsen jag får efteråt har ändå varit bra, och för mig är en och en halv timme väldigt lite tid att lägga på något som är så viktigt och som har gett mig så mycket som svenskan har gjort, säger hon.
Men hon har varit med om motsatsen också, när hon talade inför 16–17-åriga invandrare som hade läst svenska i fem veckor. De blandade in engelska och finska, men de talade faktiskt redan svenska, ställde frågor och förde dialog.
– Man skulle ha trott att de hade studerat svenska i flera år!
Tuija säger också att hon tror att det är viktigt att eleverna får höra att svenskan är nyttig av någon annan än en lärare. Det kan väcka tankar som kanske inte annars skulle ha väckts.
Motivation och humor
Nästa fråga som Tuija ställer till gymnasiestudenterna: Vad behövs för att lära sig ett språk? Tuija tar upp två viktiga ingredienser: motivation och humor. Hon berättar hur hon en gång stod inför ett antal Hankenstudenter och berättade hur det är att sitta i olika förråd när hon egentligen menade råd. Man lär sig genom att tala och göra misstag.
Språkambassadören är på plats för att inspirera och motivera, påminna åhörarna om varför det är bra att kunna språk i allmänhet och svenska i synnerhet. Tuija berättar hur svenskan har öppnat många dörrar för henne.
– Jag har fått fördelar i arbetslivet tack vare mina svenskkunskaper. Engelska är ingen merit i dag, den är ett måste, men svenska är en merit. Och under min studietid fick jag åka på resa till USA via ett program som gick på svenska, säger hon bland annat.
Öva utanför klassrummet
När studenterna diskuterar hur man kan lära sig svenska kommer det fram flera goda förslag: man kan läsa svenska och se och lyssna på svenska program. Tuija ger ytterligare tips: byt språket till svenska på telefonen, läs svensk info på stan, starta en chattgrupp där alla skriver på svenska och ändra undertexterna till svenska när ni ser på något program på till exempel engelska.
– Det kräver inte så mycket och tar inte en massa tid. Ni har alla en så bra grund att om ni börjar använda svenska utanför klassrummet nu lovar jag er att ni om ett halvår kan föra en diskussion på svenska!
Viktiga påminnelser
Svenskläraren Heidi Repo är nöjd med samarbetet som skolan under flera år har haft med först Jaan Siitonen personligen och sedan projektet Språkambassadörerna.
– Det är ett enkelt sätt att låta eleverna höra svenska. Hos oss är eleverna redan rätt duktiga men den finska mentaliteten skiner igenom – man måste vara perfekt för att våga öppna munnen. På det här sättet får de höra någon annan som också har läst B-svenska tala, säger hon.
Heidi Repo säger att det som språkambassadörerna berättar inte nödvändigtvis är något nytt, men det är viktiga påminnelser om nyttan med att kunna svenska. Bland SYK-studenterna är det dessutom nästan alltid någon som till exempel byter språk på telefonen efter att ambassadören har tipsat om det. Det brukar också vara någon som väljer att göra militärtjänsten i Dragsvik eller studera i Sverige.
– Inställningen bland dem som går i skola här är fin. När jag började för sju år sedan frågade jag mina sjuor varför det är bra att studera svenska, och reaktionen var: ”Vilken konstig fråga, varför skulle det inte vara det?”
***
Läs Språkbruks intervju med Jaan Siitonen, initiativtagare till projektet Språkambassadörerna: Svenskan förvandlades från hatobjekt till passion.