Jag får ofta höra hur svårt det är för personer med annat modersmål att få chans att använda sin finska, eftersom diskussionspartnern snabbt byter till engelska. Finskspråkiga tror sig göra samtalspartnern en tjänst när de byter språk, fastän den som håller på att lära sig ett språk i själva verket går miste om ännu en chans att använda finska i en autentisk situation.
Det är intressant att det verkar vara så svårt för modersmålstalare att sätta sig in i inlärarens situation. Många modersmålstalare har ju själva befunnit sig i samma situation och önskat sig möjligheter att öva sig på att tala ett nytt språk.
Den som själv har studerat språk och som känner till hur mycket jobb det krävs för att lära sig ett språk har också perspektiv på att ett språk kan talas på många olika sätt. Också modersmålstalares språkanvändning varierar beroende på situation, person och dialekt.
Språk kan talas på olika sätt
När det gäller språkkunskaper existerar egentligen ingen ”modersmålsnivå” eftersom variationen mellan modersmålstalarna är stor när det gäller till exempel ordförråd och uttryckssätt. Målet för språkstudier borde alltså inte vara en inbillad modersmålsnivå utan en förmåga att kommunicera tillräckligt bra i olika situationer och sammanhang.
Språkkunskaper är viktiga i arbetslivet
I dag används allt oftare termen språkreserv för de språk som talas i ett samhälle. I Finland talas till exempel 160 olika modersmål, mot ungefär 60 år 1990, och mångas språkkunskaper består av modersmålet och ett eller flera andra språk. Samtidigt har också arbetslivet blivit mångspråkigt.
Språkkunskaper är både en del av allmänbildningen och viktiga i arbetslivet. Invandringen och globaliseringen har gjort många arbetsplatser mångspråkiga. Språkkunskaper behövs mer och mer i olika branscher och arbetsuppgifter och har rentav blivit en av de viktigaste resurserna i arbetslivet.
Språkkunskaper har rentav blivit en av de viktigaste resurserna i arbetslivet.
De senaste åren har frågor väckts i anslutning till språklig och kulturell mångfald och språklig medvetenhet. Vi förstår bättre än tidigare att språket har en central roll i allt lärande och det finns en strävan efter att skolor och andra läroanstalter ska bli mer språkmedvetna. Det borde gälla hela samhället.
Ge andra möjlighet att lära sig ditt språk
Det är genom att använda språket aktivt som vi lär oss nya språk. Den som vill lära sig ett språk behöver möjlighet att öva sig i många olika sammanhang och en atmosfär där hen kan känna sig trygg när hen övar sina språkkunskaper.
Kommer vi ihåg att uppmuntra inlärare att aktivt öva sina språkkunskaper och att ge dem möjlighet att använda dem?
För att språkreserven ska utvecklas är det alltså viktigt att inlärare får chanser att använda alla sina språk, också de språk de inte behärskar så bra. Kommer vi ihåg att uppmuntra inlärare att aktivt öva sina språkkunskaper och att ge dem möjlighet att använda dem?
Inga hierarkier, ingen skam
Det är viktigt att lyfta fram alla språk som resurser, så att språket inte blir ett medel för diskriminering. För att alla ska inspireras till att fortsätta lära sig språk under hela livet måste vi komma loss från språkskammen. Det betyder att också de språkinlärare som har dåliga erfarenheter ska ha möjlighet att hitta ny motivation.
För att alla ska inspireras till att fortsätta lära sig språk under hela livet måste vi komma loss från språkskammen.
På individnivå handlar det mest av allt om att alla kan bli förstådda i en situation som är viktig för just dem och att språkkunskaperna inte utesluter någon från olika grupper eller från samhället. Ingen ska behöva uppleva hierarkier mellan språk eller känna språkskam av något slag.
Artikeln är en översättning och bearbetning av blogginlägget Kieli ei saa olla syrjinnän väline (Kotus-blogi, 27.9.2023).(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)