När jag började på mitt nuvarande jobb 1992 var jag rätt tyst vid kaffebordet. Jag iakttog mina nya kolleger och lyssnade intresserat på vad de diskuterade om och hur de diskuterade kring vårt gemensamma kaffebord. Jag avvaktade en tid så jag inte skulle trampa någon på tårna eller säga något olämpligt under mina första trevande veckor på den nya arbetsplatsen. Stämningen var från början välkomnande och hjärtlig, och vi delade alla det enorma intresset för vårt språk.

Det är alltför lätt att missförstå varandra i dag.

Webben, och att alla får delta i diskussionen, har inneburit en snabb språklig intimisering. Mer demokratiskt på många vis, men tyvärr ibland på bekostnad av god samtalston, ömsesidig respekt och förståelse. De sociala medierna kan på sätt och vis liknas vid ett stort kaffebord. Problemet är att många inte avvaktar, utan ropar och skriker högt utan att alltid ens känna sin samtalspartner. Det här gäller i synnerhet diskussioner inom stora grupper på exempelvis Facebook. Någon sade klokt att när man tidigare blev rasande på någon tog man häst och kärra och körde iväg till målet för ens ilska för att ge hen en uppsträckning. När man så kom fram hade den värsta ilskan redan hunnit lägga sig. I dag är det alltför lätt att med ett par klick såra varandra och skriva arga, hätska inlägg. Många gånger handlar det om att man överanalyserar någons inlägg och sedan utgår man i sin egen kommentar från något som inte alls stämmer, och sedan eskalerar det. Vi har inte tid att kalibrera oss mot våra samtalspartner. Brådska, gräl, missförstånd. Också personer som borde känna varandra och som är vänner på Facebook, råkar lätt i luven på varandra. Vi har alla sett flera exempel på det. Jag funderar ibland på att lämna alla sociala medier. Men hittills har fördelarna vägt mer, och de sociala medierna är en integrerad del av mitt jobb. Det vore alltför enkelt att skylla den skenande polariseringen i vårt samhälle enbart på sociala medier. Men det är alltför lätt att missförstå varandra i dag.

***

Vad tänker du på när du hör artificiell intelligens (AI)? Terminatorn och Arnold Schwarzenegger? Robotar och cyborger? Artificiell intelligens har för mig känts som något lite främmande, något it-experterna fixar med bakom kulisserna och som jag lär ha nytta av i min vardag. Men hur påverkar AI mitt liv rent konkret? Linda Mannila, doktor i datavetenskap, berättar i det här numret av Språkbruk vad AI egentligen innebär för oss, och varför den är så väldigt relevant för oss också på ett språkligt plan.

Jag hade inte riktigt insett den språkliga dimensionen och omfattningen av artificiell intelligens. Men det är viktigt att vi gör det. Läs artikeln om AI så förstår du varför.