­Snålblåsten viner över busshållplatsen där vi kurar i ett tappert försök att hålla värmen. Den här turen är samtidigt också en skolbuss, och barn i det lägre stadiets klasser droppar in i små grupper. Ur en sådan klunga stiger plötsligt ett välbekant pling. En tjej i tioårsåldern passar på att göra sin uppgift på världens största app för språkinlärning, Duolingo, innan skoldagen börjar.

Precis som på många andra topplistor om inlärning och kunskaper utmärker sig Finland bland Duolingos 74 miljoner aktiva användare. Ifjol var Finland språkappens mesta polyglott. De flesta av dem som studerar tre eller flera språk kommer från Finland. Tätt efter följer Storbritannien, Estland och Tyskland.

Precis som på många andra topplistor om inlärning och kunskaper utmärker sig Finland bland Duolingos 74 miljoner aktiva användare. De flesta av dem som studerar tre eller flera språk kommer från Finland.

Hur återspeglar den här vardagliga iakttagelsen det språkpolitiska verkligheten hos oss?

Institutet för de inhemska språken sammanställer årligen en översikt av den offentliga diskussionen om språkens ställning i Finland. Rapporten Kielipolitiikan vuosi 2023 bygger på texter i webbtidningar, nyheter, artiklar, pressmeddelanden och offentliga texter. Den visar bland annat att kunskaperna i svenska i finskspråkiga skolor är på tillbakagång. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har undersökt kunskapsnivån i B1-svenska i grundskolans högre klasser. Slutsatsen är att de finskspråkiga elevernas kunskaper i svenska inte räcker till för andra stadiets krav. Niondeklassarnas kunskaper i svenska motsvarar betyget 6, och två tredjedelar fick högst 5 i skrivförmåga.

Men det brister också i vuxenvärlden. Kielipolitiikan vuosi 2023 dokumenterar fall där betjäning på svenska inte har fungerat i vitala myndighetstjänster, räddningstjänsten, hälsovården och domstolsväsendet.

Också omvänt finns det orsak att ta sig en funderare. Även om många svensktalande är tvåspråkiga, har lärarna i de svenska skolorna märkt hur de svenska elevernas kunskaper i finska försämrats. Det gäller inte bara på orter där svenskan traditionellt sett är stark, också i Helsingfors kämpar många svenska elever med finskan. "Ordförrådet är svagt och mycket begränsat. Har vi muntliga diskussioner händer det att de snabbt dör ut då ordförrådet inte räcker till", säger en gymnasielärare till Svenska Yle. När kunskaperna tryter tar många till engelska i stället.

Det verkliga nödropet kommer från språklärarna i de så kallade främmande språken. Det har ekat för döva öron en längre tid – och nu syns resultatet av den katastrof språklärarna förutsagt.

Både lärarkåren och språkexperterna vid Språkinstitutet märker tydligt hur engelskan alltmer nosar på de nationella språkens domän som samhällsbärande språk. Det är därför dags att tänka på åtgärder för att de nationella språken ska klara sig i utbildningen.

Men det verkliga nödropet kommer från språklärarna i de så kallade främmande språken. Det har ekat för döva öron en längre tid – och nu syns resultatet av den katastrof språklärarna förutsagt. När basen för språkundervisningen tunnas ut drabbas även toppen av språkexpertisen.

Leena Kolehmainen, professor i tyska vid Helsingfors universitet, visade på det senaste finsk-svenska översättarseminariet fram dystra siffror. De vittnar om hur alla språk utom engelskan är förlorare i skolsystemet. Raden med jämförelsen av antalet studenter som skrev så kallade korta språk år 1997 respektive 2024 är ledsam läsning: I tyska har antalet droppat från 12 411 till 1281, franskan har fallit från 4392 till 714. Svenska, antingen lång eller kort, skrevs år 2024 av 13 372 studerande jämfört med 39 482 år 1997. På mindre än 30 år har språkreserven i Finland krympt radikalt.

Kolehmainen ställer den oundvikliga frågan: Varifrån ska framtidens finländska språklärare, översättare och tolkar tas? Vad är språkexpertis av det här slaget värd egentligen?

Ingen vill att Finland blir det stolta landet där många en gång kunde många språk.

Ibland kan det handla om krig och fred. Det misslyckade mötet mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s Donald Trump för ett tag sedan är ett skräckexempel. Den synliggör en fördummelse där någon varken kan eller vill tala en annans språk, eller ens respekterar den verklighet och kultur som vidgar sig bakom det.  

Visa ledare vet att språkkunskaper hjälper oss att se likheterna i våra annorlundaskap. De är ett skydd mot polarisering, xenofobi och likriktning. Finland kan fortfarande vara stolt över sina många goda representanter för ett språkkunnigt och vidsynt folk.

Hade en tolk hjälpt i det ovannämnda fallet? Kanske inte. Men frånvaron av en tolk var en signal i sig.

Vilket språk tioåringen på busshållplatsen studerade på egen hand förblir en gåta. Hur hennes språkintresse förvaltas längs med hennes lärostig är också dunkelt. Lika osäkert är det om det ryms inom ramarna för den grundläggande utbildningen. Vi lever i en omgivning där djupa, över tid förvärvade språkkunskaper riskerar att rationaliseras bort i ett kortsiktigt effektivitetstänk. Ingen vill att Finland blir det stolta landet där många en gång kunde många språk.

Snålblåsten viner också kring språken. Det räcker helt enkelt inte med god vilja och Duolingo. Tjejen står som en hoppfull påminnelse, ett pling, om hur viljan att lära sig fortfarande finns kvar.

Försumma den inte.

Källor:

2024 Duolingo language report: Finland returns to the top of the polyglot list (siirryt toiseen palveluun)

Institutet för de inhemska språken, Språkpolitisk översikt 2023 (pdf på finska) (siirryt toiseen palveluun)

Artikel, Svenska Yle: ”Många har stor ångest över sin dåliga finska, men det går faktiskt att lära sig”(siirryt toiseen palveluun)