fest
Allmänna nyckelord
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Finlandssvenska fester del 1: blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.
Avec – prepositionen som blev substantiv
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
I franskan är avec en preposition, och den har lånats in i svenskan, men inte som preposition. Avec har i svenskan blivit ett substantiv med två betydelser. Den ena betydelsen förekommer bara i finlandssvenskan, dvs. är en finlandism.
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Artiklar
Anne Bergman
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Jag trivs som grisen i träckpöln
Artiklar
Monica Äikäs
På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.
När klockan slår halv elva
Krönikan
Magnus Londen
Ska du på fest? Perfekt! Nu gäller det att inte komma för sent. Varför det? …
Majstång vid johanne
Artiklar
Anne Bergman
Om man i dag frågar folk varför vi firar midsommar, svarar de flesta att det …
En skål för sommaren
Artiklar
Ylva Forsblom-Nyberg
Midsommarafton. Juninatten är bara en blekare variant av dagen; skarven mellan skymning och gryning är …