Innehållsbilder
Urbana namn
Litteratur
Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Artiklar
Anna Maria Gustafsson
Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.
Sydsamiskans väg tillbaka
Artiklar
Forskningsprojektet om sydsamiskan i Sverige, förlagt till Hugo Valentin-centrum och nyligen slutrapporterat till forskningsfinansiären Riksbankens …
Språkfrågor
Artiklar
Monica Äikäs
Ministerier Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav? Namn på centrala …
Möt oss i Ordagrant och Experttimmen
Artiklar
Språkinstitutets svenska avdelning bidrar från och med december 2013 med språkspalten Ordagrant i Hufvudstadsbladet. Språkspalten …
Kulturpris till Marianne Nordman och Erik Rune Hermans
Artiklar
Marianne Nordman och Erik Rune Hermans tilldelades Svensk-Österbottniska Samfundets kulturpris på Runebergsfesten i Vasa. Professor …
Alkaa tekemään lika rätt som alkaa tehdä
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Att språket engagerar blev i början av februari än en gång uppenbart. Då kom nämligen …
En vandring i djungeln kallad species
Artiklar
Eeva-Liisa Nyqvist
Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först. De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.
På språkreise i Skavlandinavia
Artiklar
Maja Skanding
Skandinavisk språkanpassning sker hos Maja Skanding på fem olika nivåer. Maja Skanding väljer beroende på sammanhanget mellan sin Bergendialekt, bokmål, svorsk, svenska med norskt uttal och finlandssvenska.
JO underkänner namnet ELY-centralen
Artiklar
Charlotta af Hällström-Reijonen
Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen anser att användningen av förkortningen ELY-central för närings-, trafik- och miljöcentralerna …