Numero: Innehållsbilder - Sida 173

Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland

1.1.1999

Artiklar

Marika Tandefelt

Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språkutvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.

Deprimerande lättsinne

1.1.1999

Artiklar

Matti Similä

Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk diskuteras här med speciell tyngdpunkt på svenskan i Helsingfors. Matti Similä är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. En del av artikeln har tidigare publicerats som en insändare i Hufvudstadsbladet den 25 mars 1998.

Till de som

1.1.1999

Artiklar

Fråga: Anses det numera korrekt att skriva t.ex. ”till de som” och ”bland de som” …

Gatunamnen i Helsingfors

1.1.1999

Artiklar

Gunilla Harling-Kranck

Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.

Webbaserad e-post

1.1.1998

Artiklar

Fråga: Vad skall man kalla sådan e-post som på engelska kallas web mail, web based …

Litteratur och språkvård på Hanaholmen

1.1.1998

Artiklar

Pia Westerberg

Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.