Nordlund 32. Gunlög Josefsson (red.)(2013): Perspektiv på genus.
Vid Institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet finns en tradition att publicera färska forskningsrön i skriftserien Nordlund. Serien Nordlund (Småskrifter från Nordiska språk i Lund) startade 1982 och har sedan dess utkommit kontinuerligt. I år är den aktuell med volym 32, en samlingsvolym som bär titeln Perspektiv på genus. Den har redigerats av Gunlög Josefsson. I det aktuella numret finns tre uppsatser som behandlar genus och betydelsekategorier i svenskan. De är skrivna av Sandy Åkerblom och Briana Van Epps.
I den första volymen av Nordlund medverkade Lena Ekberg, Ulf Teleman och Börje Tjäder. Den behandlade huvudsakligen grammatik – men också en rapport från ett seminarium om gränsland ingick. Under åren har varierande ämnen inom t.ex. grammatik, språkhistoria, stilistik, ämnesdidaktik, myndighets- och massmediespråk och grannspråksförståelse behandlats. Genom att fortlöpande publicera aktuella forskningsresultat i serien Nordlund har de senaste rönen av forskare med anknytning till Lunds universitet blivit tillgängliga också bland nordister på andra håll. Förutom Lena Ekberg och Ulf Teleman återkommer kända namn som Lisa Christensen, Eva Mårtensson, Jan Svensson och Lars Wollin bland redaktörerna och författarna. De senaste volymerna av Nordlund, från och med volym 29, finns elektroniskt tillgängliga på adressen http://projekt.ht.lu.se/nordlund/.
De tre uppsatserna i den senaste Nordlund belyser genus i svenskan på ett mångsidigt sätt. Van Epps undersöker hur tregenussystemet förändrats i jämtländska dialekter; hennes resultat visar att tre genus – eller resterna av tre genus – fortfarande lever kvar i de jämtländska dialekter som hon studerat. Relevanta jämförelser görs också med motsvarande undersökningar om genus i de svenska dialekterna i Finland, såsom Rabbs avhandling om genuskongruens i Kvevlaxdialekten (2007) och Sandströms avhandling om genus i östra Nyland (2010). De två uppsatserna av Sandy Åkerblom behandlar dels genustilldelningen i svenskan, dels betydelsekategorin diminutiv i svenskan. Påfallande för de tre uppsatserna är att de uppvisar nya infallsvinklar och ifrågasätter hävdvunna uppfattningar om genus. Samtidigt har författarna lyckats väl i uppgiften att ta sin utgångspunkt i tidigare forskningsrön inom samma område, Åkerbloms uppsats Genus – tilldelat eller inherent utgår till exempel från det inflytelserika verket Gender av Corbett från 1991.