Säg retorik och den första associationen som dyker upp är med stor sannolikhet konsten att hålla tal. Det stämmer att retorik handlar om att kunna formulera sig muntligt. Retoriken som talarlära härstammar från antikens Grekland, där det var viktigt att kunna föra fram sin åsikt på ett övertygande sätt. Från den tiden härstammar också retorikens grundbegrepp, som till exempel de sex stegen i talförberedelsen: intellectio (att förstå), inventio (att söka reda på), dispositio (att ordna innehållet), elocutio (”utsägande”, att ge innehållet en språklig form), memoria (att memorera talet) och slutligen actio (”handling”, att hålla talet).
16 synvinklar på retorik
Den grundläggande och traditionella synen på retorik presenteras på ett översiktligt sätt i Lennart Hellspongs bok Den retoriska människan, men boken öppnar för synsättet att retorik är så mycket mer än att stå inför en publik och hålla tal. Redan titeln, Den retoriska människan, låter läsaren ana att det finns mer bakom begreppet retorik än vad vi kanske spontant föreställer oss. Hellspong presenterar inte mindre än 16 olika aspekter på vad retorik kan handla om. ”Det är för att kunna leva och handla rätt som vi utvecklar en retorisk konst”, skriver han i kapitlet Att bli en retorisk människa, och bara den utsagan visar ju att retoriken har många sidor.
Några av de delområden som Hellspong tar upp i boken är konsten att samtala, argumentera, berätta, lösa problem, granska kritiskt, leka med språket, minnas och glömma samt tala och tiga.
Lek, minne och tystnad
Spontant hade jag inte föreställt mig att det är retorik att leka med språket, men inledningen till kapitlet är klargörande: ”Barn leker med allt och även med språket. Jag tror att det är en viktig retorisk träning. Språket är inte något en gång för alla givet. Vi kan förändra det, ta det i personlig besittning. På det viset finner vi också vår egen stil.” Sedan fortsätter Hellspong med att ta upp stilfigurerna metafor, metonymi, synekdoke och ironi. Visst är det en språklig lek att tala om bergets fot för den nedre delen av ett berg (metafor) eller Vita huset för USA:s president och hans stab (metonymi). Och vem har inte kallat sig själv för världens smartaste när hen har glömt nyckeln hemma och låst ut sig? Ironi är en vanlig stilfigur som också lätt kan missförstås.
Vi minns genom språket. Hellspong nämner olika slags tal och därmed tekniker som har använts genom tiderna för att överföra kunskap. Men samtidigt kan ett nonverbalt minne sitta kvar längre än någon kunskap vi har förvärvat genom retoriska medel – förmågan att borsta tänderna kan finnas kvar också hos en person som har glömt mycket av vad hen en gång vetat.
Konsten att tiga är en viktig del av konsten att tala. Vi kan tiga för att vi inte vill, kan eller får tala, och vi kan tiga men ändå tala. Det outsagda kan säga mer än orden och den tystnaden är också retorik.