Den 1 februari lanserades Nordisk miniordbok. Det är en liten nätordbok mellan de olika nordiska språken och den riktar sig till barn och unga (upp till lägre tonåren).
Den innehåller ca 3 200 uppslagsord på vart språk. Man kan söka på åtta olika språk, men de skandinaviska språken utgör huvudspråk. När man söker exempelvis ett svenskt ord får man motsvarigheter på danska, norskt bokmål och nynorska. De övriga språken, dvs. isländska, färöiska, grönländska och finska fungerar som sökspråk men inte som ekvivalentspråk. Söker man t.ex. auto får man upp rutor med motsvarigheter på de fyra skandinaviska språken. Däremot kan man inte söka bil och komma fram till att det heter auto på finska. Enligt informationstexten (bakom symbolen för information) ska också samiska ingå, men någon etikett för samiska finns inte i gränssnittet.
Med bara 3 200 uppslagsord är det klart att man inte behöver göra särskilt många försök förrän man kammar noll vid en sökning. Ord som inte går att hitta är t.ex. digga, doja, filt, galen, knäpp, koja, rap, rättighet, spraka, strunt, supa, trött.
Förklaringarna till uppslagsorden är enkla och fungerar självständigt på de olika språken; de är alltså inte varandras översättningar. För ordet bil är definitionen på svenska ”en bil är ett motorfordon för fyra, fem personer” och på danska ”en bil bruges til at køre personer og varer”. På danska nämns det inget om gälar hos fiskar medan ”en fisk lever i vattnet och har gälar” enligt den svenska definitionen. Både tröjan och skjortan är enligt den svenska versionen ”ett klädesplagg för överkroppen”. Plagget skjorte i den danska versionen anges ha krage och knappar medan trøje definieras som ”en tynd sweater”.
Definitionerna är som synes kortfattade. Den som inte vet vad en fisk är får inte tillräcklig information för att särskilja fisken från t.ex. kräftor och krabbor. Men definitionerna är ju inte heller huvudsyftet med ordboken. Den som söker det svenska fisk för att få en dansk eller norsk motsvarighet kan antas veta vad ordet betyder.
Verkligt förtjänstfull är möjligheten att höra hur det låter. För de fyra huvudspråken finns alla uppslagsord och definitioner inspelade. Genom att trycka på högtalarsymbolen invid uppslagsordet får man höra ordet först separat och sedan i sammanhang som en del av definitionen. Det är mänskliga röster och inte talsyntetisatorer som talar. Via uppläsningarna kan man skapa sig en uppfattning om skriftbilden i förhållande till uttalet, vilket hjälper en god bit på väg när det gäller att förstå de andra nordiska språken.
I datorer fungerar ljuduppspelningen bra. I Safari för Ipad hänger sig ljudproven: när man lyssnat på ett språkprov på ett eller två språk blir den frasen kvar och upprepas vad man än klickar på efter det. Man måste ut ur programmet och in igen för att kunna höra ett nytt exempel. Någon app gick inte att hitta, trots att ordboken enligt vissa informationstexter borde finnas som app. Med tanke på att det är den unga smarttelefonsgenerationen som målgrupp är en app det enda raka alternativet.