Vi som är språkintresserade ser fram emot varje ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Det är säkert den i särklass mest kända svenska ordboken, även om alla inte lyckas hålla isär den och Svenska Akademiens ordbok. Ordlistan består av ett enda band, medan ordboken för närvarande består av 36 tjocka volymer och går fram till utsudda.
Svenska Akademiens ordlista revideras med jämna mellanrum, och i april i år gavs upplaga 14 ut. De två föregående upplagorna är från 2006 och 1998. Ordlistan utgör norm för stavning och böjning av svenska ord och behöver förnyas i takt med språkutvecklingen. Upplaga 14 innehåller i runda tal 126 000 uppslagsord. Jämfört med förra upplagan har 13 000 ord kommit till och 9 000 mönstrats ut. Det betyder en omsättning på drygt 17 procent.
Verbförbindelser och böjningsuppgifter
I den nya upplagan introduceras vissa nyheter. Partikelförbindelser och reflexiva verbförbindelser tas upp som underuppslagsord efter artiklarna för de enkla verben, t.ex. knöla ihop, knöla sig, knöla till efter knöla. I tidigare upplagor gavs uppgifter om sådana förbindelser bara sporadiskt i form av exempel. Partikelförbindelserna representerar en viktig typ av ordbildning i svenska, och de kan vara ganska knepiga att hantera, särskilt för icke-modersmålstalare (och delvis för oss finlandssvenskar), så det här är en avsevärd förbättring.
I inledningen till ordboken sägs det att underuppslagsorden är den enda typografiska nyheten. Rent principiellt är det så, men en nyhet med typografisk effekt är att också sammansättningar nu är försedda med böjningsangivelser. Särskilt för den som använder ordlistan i tryckt form är det här en stor förbättring – man besparas en hel del bläddrande. I tidigare upplagor angavs bara att t.ex. maskinchef är ett substantiv. Behövde man kontrollera hur ordet böjs måste man slå upp det under chef. Förutom att denna nyhet underlättar användningen av ordboken bidrar den till att spalterna ser mer tilltalande ut. De många tomrummen till höger om sammansättningsräckorna är borta.
Maskhål, maskrosfjun och maskspel
I upplaga 12 övergick man till strikt alfabetiskt ordnade uppslagsord i SAOL. Tidigare hade så kallad nischalfabetisk ordning iakttagits, dvs. etymologiskt sammanhörande ord hölls samman. Som exempel kan nämnas ord på mask-. I SAOL 11 är alla sammansättningar som hör samman med djurbenämningen mask samlade i en grupp efter uppslagsordet 1mask, också sekundära sammansättningar som maskrosfjun (angivet -ros|fjun). Sammansättningar som hör samman med mask i betydelsen ’skydd för ansiktet’ var grupperade efter det uppslagsordet och mask-sammansättningar till maska stod efter maska. Detta hade den stora fördelen att avändaren fick information om vilket ord en sammansättning eller avledning hörde ihop med, men det gjorde ordboken svår att leta i eftersom den alfabetiska ordningen bröts. Uppslagsorden var dessutom förkortade, t.ex. -rosfjun där ett streck ersatte första delen, vilket gjorde uppslagsformerna svårgestaltade.
Den nya, strikt alfabetiska uppställningen från och med SAOL 12 med varje uppslagsord utskrivet och utdraget i vänsterkanten av spalterna underlättar uppslagningen betydligt, men informationen om etymologisk samhörighet går samtidigt förlorad. För detta fick de två föregående upplagorna en hel del kritik, och i och med upplaga 14 har etymologiska uppgifter återinförts. Det anges i artiklarna till vilket uppslagsord en sammansättning eller avledning hör, exempelvis om ord på mask- hör till 1mask (djuret), 2mask eller till maska. Vi får alltså veta att maskspel har att göra med ansiktsmasker (en annan fråga är om inte samma ord i dator- och telefonsammanhang snarast hör samman med djuret mask).
För orden maskhål och maskros anges inte förledens ursprung. Det senare har förmodligen ansetts vara så etablerat som självständigt ord att samhörigheten med grundordet bleknat. För det förra bidrar gissningsvis den överförda användningen inom kosmologin till att samhörighet med djuret mask inte tas upp.
Norm för vad då?
Svenska Akademiens ordlista utgör norm för stavning och böjning av svenska ord, och den normeringen är det främsta syftet med ordboken. Däremot misstar man sig om man tror att alla ord som finns i ordlistan är ”godkända”. För det första finns det ingen myndighet med behörighet att ”godkänna” svenska ord. För det andra är varje ordbok en dokumentation av ordförrådet under en viss tid.
I SAOL hittar vi ju också svordomar, könsord och andra fula ord. De är svenska ord men definitiv inte ”godkända” att användas i alla samanhang. De har också mestadels etiketten ”starkt vardagligt”. Bruklighetsetiketterna ska man över huvud taget var uppmärksam på som ordboksanvändare. Om ett ord anges vara exempelvis poetiskt ska man ställa sig frågan om det passar i en neutral sakprosatext. Men etiketterna är goda råd, inte påbud, och det är skribenten som i sista hand väljer orden i sin text.
Betydelseangivelserna i SAOL
SAOL är ingen definitionsordbok. Många uppslagsord saknar betydelseangivelse helt och hållet och betydelseangivelserna är överlag knapphändiga. I ett stickprov från sju olika sidor jämnt fördelade över alfabetet, sammanlagt 596 artiklar, saknas betydelseangivelser helt och hållet i drygt hälften av artiklarna. I ungefär tio procent av artiklarna består betydelseangivelsen enbart av en hänvisning till grundordet, typen maskspel till 2mask.
I förordet till SAOL 14 sägs det dock att man vid denna revidering har satsat en del på definitionerna. Det syns i att fler ord förklaras än i tidigare upplagor och att fler ord har får momentindelade förklaringar. I det genomgångna stickprovet har betydelseangivelser tillkommit för t.ex. andakt, andhämtningspaus, fartgupp, knölros, knölrot, radiogrammofon, snälltåg, snökanon, turist och turistfälla. I bl.a. artiklarna anda, farthållare, knöl, snärja (verb), turbulens och turk är betydelseangivelserna momentindelade i den nya upplagan.
För uppslagsordet maskhållning har definitionen ändrats från ”det att hålla masken” till ett mer explicit ”det att hålla ett neutralt ansiktsuttryck”. För radioskugga lyder förklaringen i SAOL 14 ”hinder för radiovågors utbredning” jämfört med föregående upplagas ”bakom ett hinder för radiovågors utbredning”. Här har ordklassöverensstämmelse upprättats mellan uppslagsord och definition, men helt adekvat är förklaringen inte om man vill vara petig, för hindret utgör ju inte själva radioskuggan utan orsakar den. Men radioskugga behöver inte alltid förorsakas av hinder i terrängen utan kan helt enkelt bero på att närmaste sändare är för långt borta.
För snöbrott är förklaringen nu ”det att ett träd faller samman genom att grenarna böjs ner av tung, fuktig snö”. Jämfört med det tidigare ”i t.ex. skog” är det definitivt mer upplysande, men jag är i alla fall inte helt klar över vad som händer när träd faller samman. I Rikstermbanken hittar man förklaringen ”stambrott orsakat av snötyngd i trädkronan”.
Nytillkommet och utmönstrat
Jag konstaterade inledningsvis att sjutton procent av uppslagsorden är utbytta i SAOL 14 jämfört med förra upplagan. I mitt stickprov finns det inga regelrätta nyord bland de nytillkomna orden (71 stycken). En grupp av nya uppslagsord är som nämnt verbförbindelser (andas in, andas ut, koda av, koda in, maska av, maska upp sig, snärja sig, snöa in).
En typ av uppslagsord som ökats ut är ortnamn (Andalusien, Anderna, Turkiet, Turkmenistan), där den nya principen varit att ortnamnet ska finnas med om motsvarande inbyggarbeteckning eller adjektiv tas upp. I övrigt är endast fyra nya uppslagsord osammansatta ord (-maskig, snöande, turgor, turistande) medan resten, 47 stycken eller två tredjedelar av de nytillkomna orden, är sammansättningar. Av de utmönstrade 41 orden i de undersökta avsnitten är alla sammansättningar utom fem (knölaktighet, snärjare, turkinna, turkmenisk, turkmeniska).
I tabellen nedan visas några grupper av införda och utmönstrade sammansättningar. Att sammansättningar på ande- utgått kan man intuitivt förstå, och likaså verkar orden radiohandel och radiohandlare lätt ålderdomliga, men i övrigt är det inte särskilt uppenbart varför vissa ord tagits in och andra mönstrats ut. Det handlar uppenbarligen om justeringar på grund av förekomstfrekvens i autentiska material.
Nya sammansttningar | Utmnstrade sammansttningar |
andeframkallning andeskdning andesyn andeuppenbarelse | |
fartygsdop fartygskollision fartygsvrak | fartygsolycka fartygstyp |
koalitionsfrhandling koalitionsstyrka koalitionsuppgrelse | koalitionsminster koalitionsparti koalitionspolitik koalitionspolitiker |
radiofysiker radiohit radioinslag radiopratare radioprofil radioreferat radiotekniker | radiohandel radiohandlare radiohistorisk radiokoncern radiopersonlighet radiosamtal radioshow |
****
Att ha SAOL i bokhyllan eller datorn borde vara en självklarhet för alla som skriver mycket. Upplaga 14 innehåller många förbättringar och kan definitivt rekommenderas. Nu är det bara att vänta på att den dyker upp också som app och på webben. – Ordet app har för övrigt kommit in i ordboken.
----