Basord i våra fackspråk (TNC 104), 2012. 133 sidor.
Terminologicentrum i Sverige, TNC, har gett ut sin 104:e ordlista. Den bär titeln Basord i våra fackspråk och är enligt baksidestexten ”en ordlista över grundläggande termer som förekommer i många fackspråk i svenskan”. Det är en liten tunn skrift på sammanlagt 133 sidor i A5-format (148 mm x 210 mm). Vad ”grundläggande termer” eller ”basord” är kan man diskutera, men i förordet anges ett klart syfte med ordlistan: ”att reda ut och precisera begrepp som finns på en överordnad nivå i en begreppshierarki (…) och som behövs för att definiera begrepp på lägre nivåer”. Ett annat syfte är att klargöra skillnaderna mellan närliggande begrepp som kan vara svåra att hålla isär (t.ex. samverkan och samarbete). Ordlistan är en efterföljare till TNC 98 Tekniska basord, och utvidgningen är en följd av att TNC alltmer utsträckt sitt terminologiarbete till andra än rent tekniska områden. Ett tydligt exempel på det är ju Rikstermbanken, som ligger fritt tillgänglig på internet (http://www.rikstermbanken.se).
Basordlistan är alfabetiskt uppställd och innehåller i motsats till många terminologier inga begreppshierarkier eller klassindelningar. Däremot innehåller de kortfattade artiklarna ofta hänvisningar till andra, närliggande begrepp. Så här ser exempelvis termposten fällning ut:
Varje post innehåller marginalrubriker för de olika byggstenarna i posten. Termposten fällning är maxi-mal så till vida att den innehåller samtliga fält, dvs. term, synonym, definition, jämför och kommentar. Det gör långt ifrån alla poster. Definitionen utgör den strikt terminologiska delen av posten medan kommentaren innehåller mer allmänna upplysningar. Indexet efter fällning anger att det finns en annan likalydande term i ordlistan (fällning som skogsbruksterm), och parentesen som i detta fall inleder definitionen anger fackområdestillhörighet. Fackområdesangivelser kan förekomma också vid icke-homonyma termer, och indikerar då att andra – vanligen icke-terminologiska – användningar av ordet förekommer. Ett sådant exempel är fält som definieras bara som datateknisk term.
Indexsiffran 1 för ordet ämne i definitionen anger att ordet används i den innebörd som uppslagstermen ämne1 har, men en sådan upplysning tillhandahålls bara vid homonymer. För orden process, lösning och partikel får man ingen antydan om huruvida de går att slå upp i ordlistan eller inte (det gör de). Eftersom vi har att göra med en terminologi kan man i princip utgå ifrån att de (omarkerade) ord som ingår i definitionerna används i enlighet med den betydelse som anges för orden som termpost, men detta är inte helt genomfört. Detta ska jag strax återkomma till.
Inom elementet jämför anges närliggande begrepp. Dessa kan det många gånger vara nyttigt att slå upp, men man råkar lätt ut för lite oöverskådliga kedjor. I posten flockning tillkommer två andra närliggande begrepp och under sedimentation ett. Den som vill skaffa sig en klarare översikt över begreppsområdet ska naturligtvis vända sig till en kemisk ordlista. Basordlistan är ju under inga omständigheter en terminologi för något enskilt fackområde.
I slutet av kommentarfältet ges en mer specifik term, kemisk fällning, och den definieras bara här i posten fällning. I termposten kemisk fällning finns utöver termen bara ett kommentarfält med hänvisning till fällning1.
Basordlistan är i första hand tänkt som ett redskap för terminologiarbete, men alla som skriver (eller översätter) sakprosa inom olika områden kan ha nytta av att reda ut vissa grundläggande begrepp för sig, så att användningen av mer termartade ord blir konsekvent. Det är visserligen allmänt sett bra att variera sitt språk när man skriver, men i facktexter finns det faktiskt orsak att upprepa samma ord när man avser samma sak. Om man för att ta ett par rätt allmänna exempel växlar mellan t.ex. administration och förvaltning eller lager och förråd bara för att inte verka tjatig kan det skapa förvirring hos läsarna, om orden är väsentliga i textens budskap. Vill man använda dem synonymt ska man ange det i början av texten. Som termer är ordparen inte synonyma enligt basordlistan.
I det följande ska jag analysera de här posterna lite närmare och också jämföra dem med motsvarande artiklar i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.
Ordlistan definierar orden administration och förvaltning på följande vis:
administration (inom en verksamhet2🙂 allmänna kontorsgöromål och ledning2 som utgör stöd till en kärnverksamhet [kärnverksamhet är en av jämför-termerna]
förvaltning verksamhet1 som har till syfte att upprätthålla en funktion avsedd för en viss grupp, och att omhänderta de objekt som funktionen är beroende av
Vi ser till att börja med att termdefinitionerna innehåller olika fall av verksamhet, så vi behöver få de termerna klargjorda:
verksamhet1 (allmänt:) målinriktat arbete1 som fortlöpande utförs
verksamhet2 organisatorisk enhet där verksamhet1 utförs
kärnverksamhet den verksamhet1 som en verksamhets2 ekonomi baserar sig på
Här stöter vi på ett problem, som jag nuddade vid ovan: det saknas lämplig definition för funktion. I ordlistan finns det två homonymer funktion, den ena med avseende på matematik och den andra mer allmän med denna definition: ”(hos föremål:) det som föremålet är avsett att användas till”. Den definitionen gör sig inte riktigt här, eftersom föremål definieras som ”hanterbart objekt som inte är levande”. I kommentarfältet i posten förvaltning finns dock en förklaring: ”exempel på funktioner i samband med förvaltning är boende (del av fastighetsförvaltning), sjukvård (del av offentlig förvaltning), äldre omsorg (del av offentlig förvaltning)”. Men förklaringen till ett ord i definitionen borde helst inte finnas i kommentarfältet.
Efter att ha begrundat definitionerna för administration och förvaltning drar jag slutsatsen att förvaltningsenheten utifrån basordlistan är den korrekta benämningen på den enhet vid Institutet för de inhemska språken som på finska heter hallintoyksikkö. Enheten bedriver fortlöpande, målinriktad verksamhet med syfte att upprätthålla de funktioner som språkforskare, språkvårdare och lexikografer behöver. På finska täcker ordet hallinto både administration och förvaltning.
Det kan vara intressant att se om en allmänspråklig ordbok leder till samma slutsats. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien finns följande definitioner:
administration planmässig skötsel av löpande verksamhet omfattande fördelning av arbetsuppgifter, ansvar för ekonomi etc.; särsk. på en institution, ett företag e.d.
förvaltning det att förvalta ngt vanl. om allt i en stats offentliga verksamhet som inte är lagstiftning eller rättskipning
förvalta ha hand om (ekonomiskt värde) och sköta det för ngn annans räkning
Enligt ordboken hänför sig alltså förvaltning till ekonomi och bedrivs inom staten och det är därutöver något som görs för någon annans räkning. Med andra ord ska vår enhet också utifrån ordboken heta förvaltningsenheten.
Det är helt olika aspekter som lyfts fram i ordbokens och basordlistans definitioner. Ordboksdefinitionen är också lättillgängligare i och med att den ligger närmare vår intuitiva uppfattning. Men en ordboksdefinition kan vara mer intuitiv i och med att den i högre grad står för sig själv. I en terminologi är definitionerna av de olika termerna sammanlänkade och kravet på att de ska passa samman är mycket högre. (Därmed självfallet inte sagt att en ordbok kan strunta i konsekvens.)
Ett förråd är enligt basordlistan en ”förvaringsplats i byggnad för förbrukningsvaror, redskap, utrustning och liknande” medan ett lager definieras som en ”mängd av produkter eller material som förvaras i avsikt att försäljas eller förbrukas”. I kommentarfältet för lager påpekas det att termen också kan avse en byggnad.
Detta kan jämföras med ordbokens definitioner. För uppslagsordet förråd är betydelseangivelsen ”(särskilt anskaffad) samling varor, avsedd att användas vid behov, särsk. livsmedel eller andra förbrukningsartiklar”, medan lager har definitionen ”lokal för (längre) förvaring av varor som inte behöver vara direkt åtkomliga”. Som betydelsenyans för lager anges ”särskilt med tanke på det förvarade förråd, upplag”.
De primära betydelseangivelserna går alltså stick i stäv med varandra, och den som arbetar med texter kring transport och varuhantering kan göra klokt i att följa basordlistan och inte ordboken i detta fall.
Det sägs inget i användarvägledningen om termparens status i de fall då det finns synonyma termer i termposterna. Överlag verkar hänvisningsriktningen vara från termer senare i alfabetet till termer tidigare, men det är inte helt genomfört. Vi har till exempel hänvisning från elförzinkning till galvanisering och från färg till kulör. Förmodligen kan termparen betraktas som likvärdiga.
Den lilla ordlistan innehåller inte särskilt många uppslagsord jämfört med en gängse ordbok, men den tar upp nog så viktiga ord för fack-texter, så för facktextsskribenter kan den vara värd att skaffa.