Opinion
Krusbär och visimatanter
Krönikan
Bengt Ahlfors
Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.
Mycket på g!
Ledare
Pia Westerberg
När vi i förra numret blickade bakåt – det var en hel del språk- och namnhistoria – handlar detta nummer mycket om språkförändring och vad som sker i svenskan just nu.
Wahlströms Lag
Krönikan
Erik Wahlström
För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.
Läsa, lyssna, härma är mina metoder att lära mig språk
Krönikan
Kjell Westö
Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.
Rastlös läsning
Ledare
Pia Westerberg
Vi lever i ett skriftsamhälle och vi vet att det skrivs och produceras mer text än någonsin tidigare. Den senaste upplagan av Svenska skrivregler börjar med rubriken Alla skriver! Men hur står det till med läsandet i dag?
Spela Tetris med orden
Krönikan
Puck Sumelius
Att översätta förvaltningstext påminner ibland om att spela det klassiska datorspelet Tetris, där fallande klossar ska styras genom luften och läggas i jämna rader utan glapp och mellanrum.
Zlatan eller Dostojevskij?
Ledare
Pia Westerberg
Jag minns häromåret när Jag är Zlatan Ibrahimovic utkom. Personer – ofta unga killar – som aldrig öppnat en bok slukade den på någon timme. Vissa rynkade på näsan åt att ungdomarna läste Zlatan och inte Dostojevskij. ”Om man ska läsa något ska man i varje fall inte läsa Zlatan. Inte heller Kalle Anka eller annat skräp!”
Minerad språkmark
Ledare
Pia Westerberg
”Kan vi ha med en artikel i Språkbruk där skribenten diskuterar uttrycket shithole countries?” I …
Glöm det där med ”kort och kraftigt” – på webben är det nu långa rubriker som gäller
Krönikan
Jonas Jungar
Det var antagligen en följd av det begränsade utrymmet i papperstidningen. Sättarna på tryckeriet hade bara ett visst antal tecken till sitt förfogande. Det koncisa och destillerade blev därmed något eftersträvansvärt i fråga om rubriksättning.
