Hotat urfolksspråk följer med sin tid

Ofta talar vi om samiska som om det var ett enda språk, men i själva verket finns det nio olika samiska språk, som talas i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Samerna fanns i Norden långt innan några landsgränser existerade. Därför vet det samiska hembygdsområdet inte av nationsgränser och när gränserna började dras påverkade det samerna, en påverkan som fortsätter än i dag. År 1856 drogs gränsen mellan Finland och Norge precis där renskötarnas traditionella rutter gick, så att det område där de brukade vara på sommaren hamnade i Norge och vintervistet hamnade i Finland. Ilona Rauhala, som forskar i nordsamiska vid Helsingfors universitet, berättar hur det här påverkade det samiska språket i Finland.

Stolthet över den egna dialekten

I nordsamiskan finns fyra dialekter. I Finland talas de två största dialekterna, den västra finnmarksdialekten och den östra finnmarksdialekten. Det nordsamiska skriftspråket baserar sig på den dialekt som talas i Kautokeino, det vill säga den västra finnmarksdialekten, men de östliga och de västliga dialekterna är väldigt olika varandra. Därför försöker man att inte normera skriftspråket alltför strikt, eftersom man inte vill göra det för svårt för dem som talar den östra finnmarksdialekten. Ilona Rauhala har till exempel sett läroböcker skrivna på båda dialekterna.

Språken är så olika att de i princip inte är inbördes förståeliga.

– Bland samisktalande finns en stolthet över den egna dialekten, en inställning som kanske har kommit från Norge. Det anses till exempel inte vara bra att blanda dialekter. Jag gör det och jag får höra om det, säger Ilona Rauhala med ett skratt. Själv har hon samiska rötter men har lärt sig nordsamiska som vuxen och tagit intryck av både västliga och östliga dialekter.

Gränsen mellan väst och öst går i Finland

De samiska språken delas också in i västliga och östliga och gränsen mellan de områden där det talas västsamiska och östsamiska språk går i Enare i Finland. Nordsamiskan hör till de västsamiska språken medan enaresamiskan och skoltsamiskan är östsamiska språk. Språken är så olika att de i princip inte är inbördes förståeliga, även om de som talar nordsamiska kanske kan förstå lite enaresamiska, eftersom enaresamiskan har påverkats av nordsamiskan.

Skoltsamiskan är helt annorlunda och har en speciell historia i Finland. Skoltsamiskan talades traditionellt i Petsamo, som hörde till Finland fram till andra världskriget men som avträddes till Ryssland efter kriget. Många av de samer som bodde i Petsamo fick då flytta till finska sidan, framför allt till Sevettijärvi och Nellim, och tog förstås sitt språk med sig.

– Skoltsamiskans ortografi (stavning) är komplex och har många specialbokstäver. Språket har tagit mycket intryck av ryskan, men numera påverkar finskan mer eftersom kontakten till Ryssland är svag i dag, säger Ilona Rauhala.
 

Nationsgränserna ställer till det

Överhuvudtaget påverkas samiskan mycket av de omgivande språken – finska, svenska och norska – och det är en utmaning. För nordsamiskans del är utmaningen dessutom att hålla språket enhetligt då det talas i Finland, Sverige och Norge och därför påverkas av alla tre språken.

– Man hör mycket bra om någon kommer från Sverige, Norge eller Finland när de talar nordsamiska, säger Ilona Rauhala.

Här är nationsgränserna också ett hinder i och med att det inte går att använda samma skolmaterial i de olika länderna.

– Det råder brist på läromedel och det har hänt att tjugo år gamla böcker har använts i undervisningen i Finland. Då hjälper det inte att det kanske finns nyare skolmaterial på nordsamiska i Norge, för det kan inte användas i Finland. Gränserna gör att enhetligheten lider.

Hotade språk

Tidigare fördes en hård assimileringspolitik mot samerna. Det var förbjudet att tala samiska i skolan och undervisningen gick på finska, svenska eller norska, beroende på vilket land det handlade om. Därför tappade många samer sitt modersmål och i dag är det bara cirka hälften av samerna i Finland som har samiska som modersmål.

Man hör mycket bra om någon kommer från Sverige, Norge eller Finland när de talar nordsamiska.

Alla de tre samiska språken i Finland är mer eller mindre hotade. Ilona Rauhala säger att majoritetsspråken, i Finland finskan, utgör det största hotet mot samiskan. I de skolor där det finns samiska klasser talar barnen ändå mest finska med varandra och det är inte heller så enkelt att få tag på lärare som behärskar samiska tillräckligt bra och har pedagogisk utbildning. Enligt henne är engelskans status också ett hot. Om engelskan får så hög status att det till och med anses onödigt att ha information på finska och svenska i vissa sammanhang, hur ska då samiskan kunna hävda sig, funderar hon. Dessutom fungerar servicen på samiska ofta dåligt i praktiken, även om den samiska språklagen stipulerar att samerna har rätt till service på sitt modersmål i hembygdsområdet.

Många samer i städerna

En stor utmaning är att hälften av samerna och 70 procent av de samiska barnen i dag bor utanför det samiska hembygdsområdet, framför allt i Helsingfors, Rovaniemi och Uleåborg. Där har de inga språkliga rättigheter, förutom samma rätt till hemspråksundervisning som alla som har ett minoritetsspråk som modersmål, det vill säga två timmar i veckan. I Helsingfors fanns länge så kallad språkboverksamhet på nordsamiska, det vill säga småbarnspedagogik som fungerar enligt en språkbadsmetod, men av ekonomiska orsaker lades den ner sommaren 2018.

Det finns språkboverksamhet på både nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Men det finns också ljuspunkter. I Rovaniemi erbjöds två timmar samiska i skolan för första gången hösten 2018, och över femtio elever anmälde sitt intresse. För första gången började en samisk klass i Böle hösten 2018. Språkboverksamheten har ökat under 2010-talet och finns i Enare, Ivalo, Sevettijärvi, Vuotso, Utsjoki, Karigasniemi, Uleåborg, Rovaniemi, Sodankylä, Nuorgam och Enontekis. Det finns språkboverksamhet på både nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Samiskan följer med sin tid

Hittills har samiskan lyckats ganska bra med att följa med sin tid. Det finns till exempel nordsamisk stavningskontroll för skrivprogram på datorer. Programmen är utvecklade av personer som själva har samiska som modersmål eller som andraspråk, vilket är ytterligare en fördel. Det finns också elektroniska ordböcker och andra språkteknologiska verktyg. Det här är särskilt nödvändigt eftersom många yngre har bristfälliga kunskaper i att skriva på samiska. Yle sänder varje dag nyheter på samiska och det finns också en nordsamisk nyhetssändning som är gemensam för hela Sápmi.

– Jag hoppas att det kommer att talas samiska i Finland också om hundra år. Men det är inget som kommer av sig självt. Vi måste jobba för det. Samhället förändras hela tiden och också språken måste leva med sin tid, säger Ilona Rauhala om framtiden.

Läs mer: Samiskan i dag (2/2019)