Fem frågor: Mika Saijets drömmer om en heltäckande samisk språkvård

1. Du tillträdde som direktör för det nya Sami Giellagáldu i fjol på sommaren. Vad är aktuellt för er organisation för tillfället?

Sámi Giellagáldu är samefolkets samnordiska expertorgan i frågor som gäller samiska språk. Den här nya internationella organisationen byggs upp som bäst. Målet är att vi ska verka både i Finland, Sverige och Norge, med språkvårdare i samtliga länder. Just nu jobbar vi bland annat med rekrytering. Går allt som planerat kommer vi inom de närmaste veckorna att utlysa sammanlagt sex tillsvidaretjänster för språkvårdare. I Finland behövs det språkvårdare i nord-, enare- och skoltsamiska. I Sverige behöver vi språkvårdare i lule- och nordsamiska och i Norge i sydsamiska. Samtidigt söker vi också experter till de språknämnder som ska ansvara för normeringen för syd-, lule-, nord-, enare- och skoltsamiska. Vårt mål är få i gång en gränsöverskridande nordisk språkvård för de samiska språken och ett  normeringsarbete under det här året. För tillfället erbjuder vi språkrådgivning till dem som talar syd-, lule- och nordsamiska.

Nu jobbar fem anställda på Sámi Giellagáldu: jag, en anställd för personalärenden, en språkvårdare i sydsamiska i Sverige samt språkvårdare i lule- respektive nordsamiska i Norge.

2. Hur bedömer du att de samiska språken mår idag, till exempel med tanke på samiska ungdomar och deras kunskaper i sitt modersmål?

Det finns 9−10 samiska språk, beroende på om man bedömer akkalasamiskan på de ryska områdena som utdöd eller inte. UNESCO klassificerar alla de samiska språken som hotade. Det innebär att överföringen av dem som ett modersmål till nya generationer försvagats kraftigt eller brustit helt och hållet.

I Finland talas tre samiska språk: nord-, enare- och skoltsamiska. Nordsamiska talas också i Norge och Sverige. Enaresamiska talas däremot enbart i Finland. De traditionella språkområdena för skoltsamiskan ligger, förutom i Finland, också i Norge och Ryssland. I Sverige och Norge talas det utöver nordsamiska också syd-, pite-, ume- och lulesamiska. På den ryska sidan talas det vid sidan av skoltsamiska även kildin-, ter- och akkalasamiska.

3. Hur många samisktalande finns det i Finland och hur fördelas de mellan de olika språken?

Det finns ingen officiell statistik över hur många som talar samiska språk, vi har bara uppskattningar att tillgå. I Finland bedömer man att det finns ungefär 2 000 personer som talar nordsamiska. För enaresamiska är siffran mellan 300 och 400, beroende på hur man avgränsar språkkunskaperna. Cirka 300 personer i Finland har skoltsamiska som modersmål.

4. Vilken ser du som den mest aktuella språkligt relaterade frågan för samerna just nu?

Situationen för de samiska språken varierar från språk till språk, från land till land och ibland också från område till område. Det gör att de aktuella frågorna är otaliga.

Språkvården och normeringsarbetet för de samiska språken har haft ett avbrott sedan slutet av år 2021, när Sámi Giellagáldus projektbaserade verksamhet upphörde. Jag ser det som oerhört viktigt att språkvården och normeringsarbetet för de samiska språk som talas i de nordiska länderna kommer i gång under det här året. Vi jobbar hårt för den saken.

Sámi Giellagáldu verkar nu som en självständig administrativ enhet i anslutning till sametinget i Norge.

Vi är den första internationella statliga enheten i Norge som kommer att ha anställda i flera olika länder. Det medför många utmaningar och har krävt en hel del resurser och tid att reda ut. Det är ett banbrytande arbete inom den statliga sektorn i Norge. I praktiken betyder det att uppbyggnadsprocessen kommer att ta tid också i fortsättningen, innan allt det som hör till är utrett.

Jag har vuxit upp i en renskötande samefamilj och arbetat med renar ända sedan jag var barn. För renskötseln har snön en stor betydelse, både i renens och renskötarens vardag, under största delen av året. De samiska språken har ett rikt och heltäckande ordförråd för snö.

5. Du rör dig själv i ditt arbete mellan flera olika språk och talar bland annat också flytande norska och finska. Kan du ge exempel på något samiskt ord som du själv använder i din vardag, och som saknar direkt motsvarighet i andra språk? Vad betyder ordet och varifrån kommer det?

Jag har vuxit upp i en renskötande samefamilj och arbetat med renar ända sedan jag var barn. För renskötseln har snön en stor betydelse under största delen av året, både i renens och renskötarens vardag. De samiska språken har ett rikt och heltäckande ordförråd för snö. Nordsamiskan har över 300 termer för snö. Ordet sievlla beskriver till exempel den där speciella snön i slutet av våren som är våt, mjuk och tät ända ner till bottnen − och som man lätt sjunker ner och fastnar i. Ole Henrik Magga, emeritusprofessor i samiska språk, har forskat i sydsamisk snöterminologi och jämfört den med de andra samiska språken. Ordstammen – sydsamiskans sïeble – används i samtliga samiska språk. Någon direkt motsvarighet till just den här sortens snö existerar däremot inte i finska eller norska.

FOTNOT: Samernas nationaldag firas årligen den 6 februari. Rötterna till den går över hundra år tillbaka i tiden, till år 1917. Då hölls den första nordiska samiska kongressen i Trondheim, för att samla samerna kring gemensamma frågor och diskussion om samernas möjlighet att livnära sig.