Regionala avvikelser från den språkliga standardnormen är något som den blir medveten om som byter bostadsort och flyttar till en helt annan region än den tidigare inom ett språkområde. Det man som sverigesvensk i Finland ganska snart lägger märke till, är de mer uppenbara finlandismerna – arkaismerna och fennicismerna – inte minst i det skrivna språket, i tidningar och myndighetstext. I många fall kan dock en tydlig avvikelse vara en statistisk finlandism – d.v.s. ett uttryck som förekommer även i Sverige men där är betydligt mindre frekvent. Dessa statistiska finlandismer är ofta mer svårgripbara men torde bidra till att en van läsare ganska säkert kan avgöra att viss en text är skriven av en person med finländsk anknytning. Etablerade finlandismer finns upptagna i klassikern Hugo Bergroths Finlandssvenska (2 uppl. 1928, nytryck 1992)eller – den nyaste och mest omfattande – af Hällström och Reuters Finlandssvensk ordbok (2000).
Inom adverbialanvändningen finns några bekanta finlandismer; bland annat uppvisar orden ännu och fast några mycket markanta och för en sverigesvensk ibland till och med svårförstådda användningar. De vanligaste av dessa avvikande användningar finns upptagna i de ovan nämnda handböckerna.
I den här artikeln behandlar jag ordet ytterligare i en adverbiell användning som är mycket ovanlig i sverigesvenskan men relativt frekvent i skriven text från Finland – både finlandssvensk originaltext och i översättningar från finskan.
Den aktuella konstruktionstypen kan illustreras med följande exempel från en färsk notis i Åbo Underrättelser (november 2005): ”Ytterligare förlängs torgtiderna de sju sista dagarna före jul, veckoslutet inbegripet.” Ett liknande exempel från tidningen Löntagaren nr 9/2004: ”Ytterligare kommer tre lediga dager till vid fyllda 63 ...” Det mest typiska är dock förekomsten i myndigheternas språk: ”Ytterligare skall bestämmelserna i bilaterala överenskommelser tas i betraktande.” ”Ytterligare skall en åtalad ha motsvarande rätt att få viktiga ...” (Justitieministeriet)
”Ytterligare har särskilt studiematerial utarbetats vid behov. Ytterligare har Fortbildningscentralen medverkat i ett antal mindre program.” (Åbo Akademi)
Ytterligare har här använts som additivt satsadverbial med placering ensamt i fundamentet (dvs. placerat först i en huvudsats och följt av det finita verbet) – alltså synonymt med dessutom, vidare.Den här användningen ser jag som typiskt finländsk, och den verkar också vara helt okänd för ordboksredaktörer och grammatikförfattare i Sverige. Detta tycks också vara fallet med de ovan nämnda finlandssvenska handböckerna och inte heller på Svenska språkbyråns hemsida (www.kotus.fi/svenska) finns ordet ytterligare upptaget under ”Reuters rutor” eller ”Frågor och svar”.
Vi kan se hur uppslagsordet ”ytterligare” behandlas i Nationalencyklopedins (NE:s) ordbok (1995), Svensk ordbok (3 uppl. 1999) och den nya Svenskt språkbruk (2003).
Svensk ordbok (3 uppl. 1999) kan få representera alla tre eftersom skillnaderna dem emellan är små. Den enda adverbiella användningen för ytterligare är betydelsen ”ännu mer”.
Svensk ordbok (1999)
ytterligare adj. komp. ingen böjning
• som tillkommer utöver det tidigare som framgår av sammanhanget: ~ 150 båtplatser; ~ arbetslöshet; ~ en invändning
◊ ofta i adverbiell användning utöver det tidigare, ännu mer: ~ öka resurserna
Speciellt anmärkningsvärt är att Svenskt språkbruk inte med ett ord berör användningen av ytterligare som satsadverbial. Ordboken är annars välförsedd med finlandismer och har dessutom haft en finländsk medredaktör.
Nästa auktoritet att rådfråga är förstås SAG (Svenska Akademiens grammatik, 1999). Tyvärr behandlas ordetmycket marginellt i SAG: Under kap. Adjektiv § 46 nämns i en fotnot att komparativformen av ytterlig har lexikaliserats i en annan betydelse än grundformen ytterlig, samt under kap. Pronomen § 177 med ex. ”Hon rökte {ännu/ytterligare} några cigaretter.” Dessutom finns faktiskt ordet omnämnt även under kap. Satsadverbial § 36, men där konstateras bara det faktum att ytterligare kan ha funktion som gradadverbial till grundtal med exemplet ”Nu har hon skrivit {ännu/ytterligare} en bok.” Således inte ett ord om att ytterligare skulle kunna stå som huvudsatsfundament eller ens kunna fungera som additivt satsadverbial. I samma kapitel § 37 finns uppräknat inte mindre än 31 olika additiva satsadverbial som kan användas som ”fortsättare” d.v.s. den mest typiska funktionen för de additiva adverbialen. Det är just placeringen av ytterligare i fundamentet som skulle kunna vara en finlandism.
Hur vanligt förekommande är den här användningen – i Finland respektive i Sverige? För att få svar på den frågan har jag gjort Google-sökningar på nätet där jag har sökt på ytterligare + hjälpverb i presens – de aktuella hjälpverben är har, bör, kan, måste, ska/skall, vill. Sökningarna har skett med Google.se och ”Sidor från Sverige” respektive Google.fi och ”Sidor från Finland”. De tio första träffarna för varje kombination har jag sedan gått igenom och antalet fall med ytterligare som additivt satsadverbial i fundamentposition har antecknats. Sökningen utfördes 13.3.2005 och resultatet presenteras i tabellen nedan.
| Google.se | Google.fi | |||
| Hjlpverb | (10 frsta + tot.) | (10 frsta + tot.) | ||
| har | 1 | (872) | 9 | (286) |
| br | 0 | (522) | 9 | (106) |
| kan | 0 | (7290) | 4 | (278) |
| kommer | 0 | (1380) | 4 | (118) |
| mste | 0 | (413) | 6 | (33) |
| ska | 0 | (903) | 5 | (29) |
| skall | 1 | (604) | 10 | (159) |
| vill | 1 | (490) | 5 | (37) |
| Summa | 3 (Google.se) | 51 (Google.fi) |
Antalet belägg för ytterligare som fundament + hjälpverbbland de tio (10) första träffarna inom respektive kombination samt det totala antalet osorterade träffar för ytterligare + hjälpverb.
Jag har även gjort kompletterande sökningar i olika korpusar på Språkbanken vid Göteborgs universitet och Språkbanken i Finland, men resultaten av dessa förändrar inte den allmänna bild som det mer lättanvända Google ger. Resultatet är helt tydligt: användningen av ytterligare som satsadverbial är en finländsk företeelse även om konstruktionen förekommer sporadiskt i sverigesvenska texter.
Är då detta bruk av ytterligare en arkaism? Svaret beror på vad man söker. Den som slår upp på ordet ytterligare i Dalin: Ordbok öfver svenska språket. Stockholm (1850–55, nytryck 1964) finner följande två exempel: ”Ytterligare bör man märka, att…” samt ”Y. sade hon.” Detta kunde tyda på att vi har att göra med en arkaism. Svenska Akademiens ordbok, SAOB, har tyvärr inte kommit fram till ordet ytterligare ännu, men jag har använt dess databas OSA för att göra en ordsökning på ytterligare. Av 561 förekomster finns endast en där ett ensamt ytterligare står i fundamentet. Belägget är från 1635 och börjar: ”Ytterligare wordo och på thetta Mötet…” (B727). Inga andra exempel på ytterligare som satsadverbial förekommer, varför det är svårt att med säkerhet säga om vi här har en arkaism.
Är detta då möjligen en fennicism? Kan vi här åter ha ett fall av det kända ”hevonen är häst, pappi är präst”-fenomenet, det vill säga en strävan att använda ett svenskt ord så att det täcker alla användningsområden för ett visst finskt ord? Den finska ”förlagan” kan vi finna om vi slår upp i den Stora finsk-svenska ordboken (1 uppl. 1997, 2 uppl. 2004), där vi under uppslagsordet ”lisäksi” finner: ”lisäksi adv. (sitä paitsi) dessutom; ” (edelleen) ytterligare; (vielä) därutöver” och om vi sedan slår upp edelleen i betydelsen lisäksi får vi: ”ytterligare, vidare, dessutom; också”. Det finns visserligen inga exempel med ytterligare i fundamentposition under de här två uppslagsorden men det faktum att ytterligare nämns som första synonym på båda ställena, kunde tyda på en allmän finländsk uppfattning att lisäksi/edelleen i första hand motsvaras av svenskans ytterligare och att man då också använder det ordet i alla de positioner i satsen där lisäksi/edelleen skulle kunna användas i finskan. *
Som slutsats torde man kunna säga att i sin användning som additivt konjunktionellt satsadverbial i huvudsatsfundamentet är ytterligare en statistisk finlandism; dessutom möjligen en arkaism men definitivt en fennicism. Saken borde undersökas ytterligare.
* Jag tackar Nina Martola för intressanta påpekanden på den här punkten.