Lev i vårt språk (Livs) är ett utbildningsprojekt på finlandssvenskt teckenspråk 2015–2017. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men det är det faktiskt, rentav unikt. Sedan Finlands enda svenska dövskola i Borgå lades ned 1993 är Livs-projektets instruktörsutbildning den första mer omfattande utbildningen som ordnas på finlandssvenskt teckenspråk på över trettio år. Utöver detta genomförs utbildningsprojektet med den första statliga finansieringen som någonsin beviljats för att stärka det hotade finlandssvenska teckenspråket.
Hotat språk med livsgnista
Det finlandssvenska teckenspråket klassificeras enligt Unescos kriterier som ett allvarligt hotat språk. Då språket togs med på listan över hotade teckenspråk 2013 utgick man från en tidigare uppskattning om att antalet språkanvändare rörde sig om cirka 300, varav hälften döva. I en rapport av föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. från 2015 framgår det dock att antalet de facto är betydligt mindre, de döva språkanvändarna uppskattas till omkring 90 i Finland och bland dessa är majoriteten födda på 1950-talet eller tidigare. Antalet hörande språkanvändare har det inte funnits resurser för att kartlägga. Överlag saknas det grundläggande information om språkanvändarna och behovet av forskning och undervisningsmaterial i språket är skriande.
Det finlandssvenska teckenspråket klassificeras enligt Unescos kriterier som ett allvarligt hotat språk.
Under årtionden har samhällets insatser för att stärka språket varit blygsamma, men de senaste åren har medfört många positiva framsteg. År 2015 stiftades teckenspråkslagen där finlandssvenskt teckenspråk för första gången omnämns som ett eget språk i finländsk lagtext. Samma år beviljades Humanistiska yrkeshögskolan Humak finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet för att starta ett utbildningsprojekt på språket. Detta skedde nyligen, trots att språket redan innan millennieskiftet förutspåddes vara utdött inom tio år. Att det inte har dött ut, utan tvärtom fått ökad synlighet, är inte något som skett per automatik. Bakom den positiva utvecklingen ligger åratal av lobbande och informationsspridning av eldsjälar som fortsättningsvis kämpar för att bevara sitt språk. Dessa eldsjälar behöver samhällets stöd för att språkets försiktiga livsgnista inte ska slockna. Utbildningsprojektet Lev i vårt språk gör sitt för att underbygga gruppens kollektiva ”språkgnista”.
Verktyg för framtiden
Utbildningsprojektet Lev i vårt språk genomförs som ett samarbete mellan Finlands Dövas Förbund r.f., Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. och Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Projektets långsiktiga mål är att arbeta fram de verktyg som behövs för att i framtiden starta en tolkutbildning på finlandssvenskt teckenspråk. För att detta ska vara möjligt krävs framför allt undervisningsmaterial och personer som kan undervisa i språket. Därtill är behovet av forskning mycket stort. Livs-projektet har inte resurser för renodlad språkforskning men däremot samlar och sammanställer vi gammalt och nytt videomaterial på finlandssvenskt teckenspråk med tanke på både framtida undervisning och forskning. Ett centralt mål är att göra videomaterial tillgängligt i form av en undervisningsportal som fritt ska kunna användas på webben då projektet avslutas 2017. För att råda bot på den mest akuta bristen på lärare och andra sakkunniga i finlandssvenskt teckenspråk ligger tyngdpunkten i Livs-projektet på att planera och genomföra en utbildning för finlandssvenska teckenspråksinstruktörer. Denna utbildning leder inte till någon officiell yrkeskvalifikation men ger däremot deltagarna grundläggande färdigheter att jobba som språkliga handledare i samband med till exempel undervisnings-, översättnings- och forskningsuppdrag på finlandssvenskt teckenspråk.
Den genomgripande målsättningen för projektets alla delmål är att stärka det finlandssvenska teckenspråket.
Den genomgripande målsättningen för projektets alla delmål är att stärka det finlandssvenska teckenspråket. Eftersom användning utgör grundförutsättningen för språkets existens, är instruktörsutbildningens funktion inte bara att ge konkreta färdigheter utan också att erbjuda en miljö där språkanvändarna kan tala om sitt språk, på sitt språk. Vikten av språkanvändning framhävs i projektets namn Lev i vårt språk. Namnet refererar till det första forskningsprojektet i finlandssvenskt teckenspråk som 2002 resulterade i teckenordboken Se vårt språk. Men till skillnad från ordbokens uppmaning om att se språket, vill utbildningsprojektet bjuda in till att ta steget vidare och aktivt leva i språket genom att använda det.
Mångsidig utbildning
Då planeringen av instruktörsutbildningen kom igång var frågetecknen många. En motsvarande utbildning hade aldrig förr arrangerats i Finland och den närmaste förebilden återfanns i Kosovo där Finlands Dövas Förbund r.f. några år tidigare genomfört ett lite motsvarande utbildningsprojekt tillsammans med döva. Men eftersom finlandssvenska teckenspråkiga idag utgör en både språkligt och geografiskt splittrad grupp uppstod inte bara frågor om kursinnehållet, utan också om vem utbildningen egentligen skulle rikta sig till och hur utbildningen skulle göras tilltalande för personer med heltidsjobb eller heltidsstudier.
En motsvarande utbildning hade aldrig förr arrangerats i Finland.
Flexibilitet kom att utgöra lösningen på många av frågorna i planeringsskedet. Hösten 2016 inledde 14 studerande med mycket olika bakgrund instruktörsutbildningen vid Humaks öppna yrkeshögskola. Utbildningen utgör en studiehelhet på 30 studiepoäng som avläggs genom en kombination av intensiva studieträffar, webbundervisning och grupparbeten. I januari träffades gruppen för fjärde gången sedan kursstarten och ytterligare fyra veckoslutsträffar finns inprickade på våren. Däremellan hålls kursen igång med hjälp av undervisningsplattformen Moodle och genom otaliga videoklipp och diskussioner mellan kursdeltagarna på Whatsapp, Youtube och Skype. Till sitt innehåll är utbildningen uppbyggd kring sex moduler värda fem studiepoäng var. De tre första modulerna utgör en grund i utbildningen och behandlar språk i förhållande till identitet, historia, politik och forskning. Denna grund byggs sedan på med en fjärde modul om översättning och tolkning, och en femte modul om undervisning. I den sjätte modulen får kursdeltagarna själva välja ett ämne som de fördjupar sig i och sedan presenterar i samband med utbildningens slutseminarium på hösten.
Vad händer efter projektet?
Projektet Lev i vårt språk avslutas hösten 2017. Därefter har Humak förbundit sig till att starta en tolkutbildning på finlandssvenskt teckenspråk om yrkeshögskolan får finansiering för det. För närvarande råder det en enorm brist på finlandssvenska teckenspråkstolkar och en utbildning är nödvändig för att säkerställa språkanvändarnas grundläggande rättigheter. Men trots detta utgör tolkutbildningen bara ett behov bland många. För att verkligen blåsa liv i språket behövs en heltäckande revitaliseringsplan.