I januari 2010 samlade (dåvarande) undervisningsrådet i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen, Katarina Rejman, ihop en referensgrupp bestående av personer med intresse för och kunskaper om språk och skola. Undervisningsministeriet hade beviljat medel för ett större språkstödjande projekt som gick under paraplybeteckningen ”Att möta flerspråkiga elever i skolan” och samma höst inledde forsknings- och utvecklingsprojektet Skolspråk sin verksamhet. Skolspråk kallades för ett pilotprojekt, och det har under hela projekttiden betonats att resultatet från samarbetet med de fyra projektskolorna ska spridas även till andra skolor. Och resultaten har spritts, framförallt genom utgivningen av idéboken Skolspråk och lärande (se Språkbruk 3/2013 s. 28), men också genom ett stort antal fortbildningar i olika kommuner och skolor samt genom föredrag och presentationer i ett flertal sammanhang. Av stor betydelse för en långsiktig förändring i klassrummen är kursen Språkstödsmentor – förverkliga språkstrategier i skolvardagen, som presenteras i denna artikel.Men innan vi går in på själva kursen behöver vi beskriva bakgrunden till kursen, det vill säga projektet och boken.

Lärande bygger på språk. Alla elever, oberoende av språkbakgrund, har rätt till en undervisning där de har möjlighet att utveckla skolspråket, samtidigt som de blir bekräftade i sin språkliga identitet. Hellre än att fråga sig varför det är viktigt med en bok om språkinriktad undervisning, kunde man fråga sig varför inte all ämnesdidaktik beaktar språkets roll för lärandet. Så viktigt är nämligen språket.

Så här formulerar vi oss på baksidan av boken Skolspråk och lärande. Tanken om att alla elever ska ha möjlighet att både utveckla sitt skolspråk och att nå framgång i alla ämnen i skolan – samtidigt som de bekräftas i sin egen språkliga identitet – har varit drivkraften för oss genom hela projekttiden. Boken bygger i sin helhet på det samarbete som vi inom projektet Skolspråk har haft med fyra svenskspråkiga 7–9-skolor i Finland. Samarbetet inleddes med en kartläggning av språkmiljöerna i de fyra projektskolorna och fortsatte med ett utvecklingsarbete, där målet var att förändra undervisningen, och hela verksamhetskulturen i skolan, i en mer språkmedveten riktning. Kartläggningen genomfördes genom videoinspelning, observation, dokumentgranskning och intervjuer med både lärar- och elevgrupper i de fyra projektskolorna: Helsinge skola i Vanda, Närpes högstadieskola, S:t Olofsskolan i Åbo och Svenska samskolan i Tammerfors. Vi har genomgående betonat att språkinriktad undervisning är något som berör alla ämneslärare, inte enbart modersmålslärare.

Boken bygger sålunda i hög grad på autentiska klassrumssituationer och skolvardag i olika språkmiljöer. Den beskriver hur språkinriktat och språkoptimistiskt arbete kan se ut inom ramen för skolans dagliga verksamhet – i alla ämnen.

Kurs för blivande språkstödsmentorer

Våra erfarenheter från såväl utvecklingsarbetet inom Skolspråk, som tidigare sammanhang, har visat på betydelsen av en drivande kraft inom ett kollegium då skolverksamheten ska förändras. Det är fantastiskt att allt fler skolor och kommuner väljer att fokusera fortbildning på språkinriktad undervisning. Men initiativ till utveckling behöver följas upp och fördjupas. Inom skolvärlden uppmärksammar man allt mer betydelsen av mentorer, speciellt som stöd för nyutexaminerade lärare.

Oberoende av om kollegiet haft möjlighet till fortbildning på området eller inte, kan en språkstödsmentor vara den resursperson som är särskilt insatt i språkinriktat arbete och som med sitt engagemang stödjer och leder förändringarna i ett kollegium.  Mot bakgrund av dessa motiv planerade vi i samråd med kursanordnaren CLL, Centret för livslångt lärande, vid Åbo Akademi, kursen Språkstödsmentor – förverkliga språkstrategier i skolvardagen.

Inom kursen utbildas alltså mentorer i språkstödjande arbete som ett led i processen med att implementera språkstödjande aktiviteter i svenskspråkiga skolor i Finland. Kursdeltagarna träffas vid fyra närstudietillfällen, under ett tidsspann på tre terminer, mellan vilka de fördjupar sig i området både teoretiskt och praktiskt. Då kursen utannonserades signalerade vi vissa förväntningar på de blivande deltagarna; vi räknade både med att de skulle ha en grundkompetens på området och ett intresse att fungera i en handledande roll. Vi strävade även efter att locka lärare (eller andra intresserade) från olika stadier och med olika ämnesbakgrund.  

Vid den första kursdagen i april 2013 samlades 13 entusiastiska och kunniga personer. Den största gruppen utgjordes av klasslärare från svenskspråkiga skolor och en språkbadsskola, men där fanns även en speciallärare, två ämneslärare (med olika kombinationer av ämnena historia, samhällslärare, svenska som andraspråk och uppgifter som invandrarkoordinator), en språklärare på yrkeshögskolenivå och representanter från fortbildningsverksamheten samt från språkstödsverksamhet inom dagvården. De flesta deltagarna jobbar i Österbotten, men även Helsingfors och Åbo är representerade. Kursorten valdes enligt deltagarnas regionala fördelning.

Vad gör en språkstödsmentor?

En språkstödsmentor är förstås inte den person i en skola som gör allt språkstödjande arbete, utan hen som inspirerar, organiserar, puffar på sina kolleger, hen som man kan vända sig till för att diskutera utmaningar och framsteg, hen som har koll på aktuell fördjupande litteratur eller kurser på olika områden och hen som kanske driver på ledningen och externa aktörer för att få de ekonomiska och tidsmässiga resurser som kan behövas för att en skola ska kunna utvecklas till att bli en mer språkmedveten skola.

En språkstödsmentor är kanske främst verksam på den egna arbetsplatsen, men visst går det att jobba även på annat håll. Mentorsuppgiften kan utföras på olika nivåer:

  • Många skolor har, och allt fler skriver, egna övergripande språkstrategier eller gör egna överenskommelser för hela skolan.
  • Den språkstödjande verksamheten kan ta sig uttryck i samarbeten mellan ämnen och årskurser.
  • De enskilda lärarna har förstås alla möjligheter att tillämpa ett språkinriktat arbetssätt i den egna undervisningen.

 

Ju fler nivåer man arbetar på desto bättre förankring och effekt har utvecklingen. Att starta upp en skolutvecklingsprocess i ett kollegium förutsätter tid, positiv attityd och också ett konkret stöd hos ledningen. Tid behövs för samtal, gemensam planering, och för utvärderande möten. Tidsaspekten berör också ett långsiktigt tänkande – resultat i form av till exempel höjda vitsord och bättre läsförståelseförmåga hos eleverna är inte synliga inom loppet av några veckor. Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att en mer språkmedveten undervisning inte handlar om att lägga till något extra, utan om att välja arbetssätt inom den vanliga ämnesundervisningen och förhållningssätt som ger eleverna möjligheter att växa i sitt skolspråk och fördjupa sin förståelse i de olika ämnena genom språket.

Vi rekommenderar gärna ett upplägg där lärarna i ett kollegium läser in sig på områden, prövar nya metoder i det praktiska klassrumsarbetet och samlas för att diskutera de nya insikterna. Även skuggning, det vill säga observation av en kollegas undervisning, med efterföljande samtal kring ett visst område som man gemensamt har kommit överens om att fördjupa sig i, brukar vara fruktbart.

För denna typ av utvecklingsarbete i skolorna fungerar boken Skolspråk och lärande som en mycket god grund. Boken kan med fördel användas i skolor eller kommuner som vill starta en studiecirkel för att tillsammans få mer genomslagskraft i det språkinriktade arbetet, och den har många konkreta idéer som kan tillämpas på olika åldersstadier.

Kursens upplägg

I korthet är kursen upplagd enligt följande: Under den första träffen sammanfattade vi riktlinjerna för språkinriktat arbete, med utgångspunkt i Skolspråk och lärande och de videoinspelningar som har gjorts inom projektet. Kursdeltagarna var precis så insatta och engagerade som vi hade hoppats. Målet med den första hela kursdagen (vi jobbar alltid i heldagspass) var att var och en skulle hitta ett möjligt fokus för det egna inledande arbetet. Inför den andra kursdagen hade deltagarna läst boken och även prövat på något konkret språkinriktat arbete i klass. På vår gemensamma slutna Facebooksida kunde kursdeltagarna lägga upp länkar till intressanta texter och videoklipp på området och naturligtvis även diskutera sina erfarenheter.

Under den andra träffen fördjupade vi oss i några fokusområden, dels genom deltagarnas erfarenheter och dels genom diskussioner och konkret planering som gjordes i smågrupp. Exempel på områden som deltagarna valde att fördjupa sig är bildanalys som språkstöd, arbete med ”murbruksord” i klassrummet, språkstärkande studieteknik och fördjupande reflektioner kring mentorsuppdraget i sig. Deltagarnas lärande och utveckling pågår även mellan träffarna; de förväntas både utveckla sin egen undervisning och reflektera i grupp. Och så småningom ska de också pröva på själva mentorsrollen. För några har det första steget mot denna roll inneburit att dela med sig av de nya insikterna till sina kolleger.

Under de två återstående närstudiedagarna kommer tyngdpunkten att läggas på skolbesök. Efter att först ha gjort observationer i klassrum där läraren tillämpar ett språkinriktat arbetssätt kommer kursdeltagarna under den sista kursdagen att göra praktik som språkstödsmentorer. Det innebär att de ska samarbeta med en lärare och i handledande mening planera, följa med undervisningen och leda en diskussion efteråt, allt givetvis i syfte att fördjupa förståelsen av språkinriktad undervisning.

För oss kursledare har kurstillfällena varit mycket inspirerande tillfällen, som genom deltagarnas insiktsfulla bidrag ytterligare fördjupat våra insikter i detta viktiga och intressanta arbete att tillsammans bygga för mesta möjliga lärande för alla elever.

  • Kursen Språkstödsmentor – förverkliga språkstrategier i skolvardagen ordnas av CLL, Centret för livslångt lärande, vid Åbo Akademi.
  • Kursen är avgiftsfri, finansieras av Utbildningsstyrelsen.
  • Boken Skolspråk och lärande är en gratispublikation, som kan beställas från Utbildningsstyrelsen. Den finns också på webben: http://www.oph.fi/publikationer/2013/skolsprak_och_larande.
  • Projektet Skolspråk beskrivs närmare på www.skolsprak.fi.