Matti Räsänen, språkvårdare vid Språkinstitutet, har sammanställt den språkpolitiska rapporten Kielipolitiikan vuosi 2018. Rapporten redogör för de viktigaste språkpolitiska händelserna i Finland under 2018, separat för de olika språken. De språk som behandlas i rapporten är finska, svenska, samiska, teckenspråk, karelska och romani. Det är andra året i rad som Räsänen skriver en språkpolitisk rapport och karelskan är med för första gången.
– Idén med rapporten är att belysa viktiga språkpolitiska händelser och mediediskussioner genom korta referat, och presentera källor som läsaren kan fördjupa sig i, säger Räsänen.
Språklig polarisering
Han lyfter fram den språkliga polariseringen som en utmärkande trend för det språkpolitiska året 2018. Det pragmatiska nyttotänkandet avspeglar sig i diskussionerna om vilka språk det lönar sig att satsa på. Diskussionen om nyttan med att studera svenska fortsatte förstås, men engelskan kom in mer och mer, bland annat genom den förra regeringens förslag att göra det möjligt att gå hela skolan inklusive gymnasiet på engelska. Förslaget avspeglar ett polariserat synsätt på språk och språkkunskaper.
– Polariseringen syns i att man ställer saker mot varandra som inte borde ställas mot varandra, som nyttan med olika språk. En helt engelskspråkig utbildning ger signalen att man inte behöver lära sig finska eller svenska, men jag skriver inte under det. Det är märkligt om en person ska leva i ett samhälle utan att verkligen kunna ta del av det som händer i samhället, säger Räsänen.
Fler svenskspråkiga på språköarna
För svenskans del innehöll år 2018 både goda och sämre nyheter. Till de goda nyheterna hör att regeringens försök med att överge den obligatoriska skolsvenskan till förmån för andra språk i en del kommuner föll platt. Få kommuner anmälde intresse till att börja med och de som valdes ut drog sig också ur till slut. Det blev inget försök, utan den obligatoriska skolsvenskan hålls kvar i landets alla finskspråkiga skolor.
Antalet personer som registreras med svenska som modersmål ökar på språköarna.
En annan god nyhet är att antalet personer som registreras med svenska som modersmål ökar på språköarna. I Tammerfors har antalet svenskregistrerade ökat med cirka 25 personer per år under de senaste 10 åren, och i Lahtis har antalet svenskspråkiga ökat från 290 personer år 2000 till 427 personer 2017, mycket tack vare att en svensk skola grundades i Lahtis 2006.
I huvudstadsregionen är språkbadet populärt och till läsåret 2019–2020 startades nya språkbadsgrupper i regionen.
Äänekoski bryter negativ trend
En negativ trend för svenskan i Finland är att antalet finlandssvenskar som flyttar utomlands har ökat sedan millennieskiftet. Det är särskilt högskoleutbildade som flyttar, men också andra grupper. De flesta flyttar till Sverige.
En annan negativ utveckling gäller studentsvenskan. Sedan det blev frivilligt att skriva det andra inhemska språket i studenten 2004 har antalet som skriver svenska stadigt minskat och låg år 2017 på cirka 45 procent. Ett lysande undantag är den fullständigt finskspråkiga staden Äänekoski, där 60 procent skriver studentprovet i svenska. Studenterna förklarar intresset med bland annat motiverade lärare, helhetstänk där lärarna inspirerar till språkstudier på bred basis, tolerant atmosfär, stort fokus på att öva upp den muntliga kommunikationen och den ovanliga ämneskombinationen svenska och gymnastik.
Utbildning för nödcentralspersonal
Det är brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna. För att råda bot på bristen antogs 16 personer till en tvåspråkig utbildning för nödcentralspersonal 2018. En annan vårdrelaterad fråga som var aktuell under året var hur den svenska servicen ska tryggas i vårdreformen. Den omfattande jouren på Vasa centralsjukhus diskuterades livligt.
Den svenskspråkiga informationen inom polisväsendet är ständigt aktuell, så även 2018. Polisen prickades av justitieombudsmannen för bristande svenskspråkig information på webben och i sociala medier.
Kielipolitiikan vuosi redogör också för den finansiering som svenska läroanstalter har fått av olika fonder 2018. Svenska kulturfonden har startat projektet Hallå! som går ut på att fonden stöder projekt som stärker det svenska i Finland med sammanlagt 6 miljoner euro 2018–2021.
Rapporten Kielipolitiikan vuosi 2018(siirryt toiseen palveluun) finns i sin helhet på nätet (på finska).