Det finns förmodligen en och annan av oss vuxna som har tänkt att den bästa tiden att lära sig nya språk är förbi. Kanske vi grämer oss över att vi aldrig lärde oss den där franskan medan tid var. Men Annika Hultén, doktor i neurovetenskap, kommer med goda nyheter på den här punkten.
Vad gäller ordförråd och grammatik kan en vuxen lära sig ett nytt språk lika bra som ett barn.
– Barn och vuxna lär sig på olika sätt, men vad gäller ordförråd och grammatik kan en vuxen lära sig ett nytt språk lika bra som ett barn, säger hon.
Vuxna hör inte hur det ska låta
Språkinlärning består av tre delar: ordförråd, grammatik och fonologi, dvs. språkets ljudvärld. Ordförrådet är förhållandevis lätt att ta till sig även för en vuxen och det går ganska snabbt att komma till en nivå där man klarar dagligt tal utan att det märks att man inte är modersmålstalare. Grammatiken kan man också i hög grad lära sig som vuxen, men den stora skillnaden mellan barns och vuxnas förmåga att lära sig språk ligger i att lära sig uttala och uppfatta främmande språkliga ljud. Det beror på att hjärnbarken direkt efter födseln och under de första åren kalibreras att höra de språkljud som finns i modersmålet. Det betyder att man som barn får en schablon för ungefär hur ett språkljud ska låta. Tack vare schablonen kan man sedan koppla alla ljud som låter lite ditåt till rätt schablon. Det här behövs för att man ska kunna förstå talare som talar på olika höjd och med olika slags röster, men det innebär att man senare i livet inte hör skillnaderna mellan olika språkljud i andra språk om de inte finns i modersmålet, för ens hjärna är inte kalibrerad för att höra dem.
– Ryskan har till exempel sex olika s-liknande ljud och för oss svenskspråkiga är åtminstone två av dem väldigt svåra att höra skillnad mellan och därmed uttala rätt. På samma sätt har finsktalande svårt att uttala svenskans u – de hör helt enkelt inte hur det ska låta. Fransmän har i sin tur svårt med h i början av ord, säger Annika Hultén.
Om ett barn lär sig ett språk före 5–9 års ålder lär det sig oftast att tala utan brytning, medan den som lär sig senare än så oftast har en accent.
Barn språkbadar, vuxna pluggar
En av orsakerna till att många tror att barn lär sig nya språk lättare än vuxna kan vara att inlärningssituationen oftast är annorlunda för vuxna än för barn. Ett barn som lär sig ett nytt språk är vanligen omgivet av språket överallt, till exempel på grund av en flytt utomlands eller i språkbad, medan en vuxen lär sig genom att plugga.
– Det är stor skillnad på att vara omgiven av ett språk hela tiden och att gå en kvällskurs två timmar per vecka. Egentligen är språkbadsmetoden inte lika effektiv som regelrätt undervisning, men tiden man tillbringar omgiven av det nya språket gör att inlärningen får helt andra proportioner, säger Hultén.
En av de viktigaste ingredienserna som behövs för att man ska lära sig ett språk är motivation. Motivationen påverkar faktiskt hjärnan rent konkret. Då man lär sig nya ord uppstår nya nätverk av nervceller i hjärnan. När två olika cellpopulationer eller nätverk av nervceller upprepade gånger är aktiva samtidigt, blir dessa sammankopplade. Det betyder att det nätverk av nervceller som aktiveras av en ny ljudform, till exempel det franska ordet för hund, chien, kopplas samman med det nätverk som representerar ’hund’ på inlärarens modersmål, eftersom båda är aktiva samtidigt i en inlärningssituation. Ju fler gånger nätverken aktiveras samtidigt, desto starkare blir den fysiska kopplingen mellan dem. Om man är motiverad påverkas de här cellerna så att det är lättare för dem att koppla ihop sig med varandra och då är det lättare för inläraren att lära sig ett nytt språk.
Öva, öva, öva!
Den andra avgörande faktorn bakom språkinlärning är repetition.
– Öva, öva, öva! Repetition är en av hjärnans basmekanismer för inlärning, inte bara för språkinlärning utan över huvud taget, säger Annika Hultén.
Inga genvägar
Om motivationen och repetitionen är så här viktiga, spelar inte det så kallade ”språkhuvudet” någon roll? Egentligen inte i den meningen som vi ofta tänker oss.
– Visst påverkar genetiska faktorer och erfarenheter också, men många av dem som säger att de inte har språkhuvud kan ändå lära sig språk väldigt bra om omständigheterna och motivationen är de rätta, säger Hultén.
Däremot finns det skillnader i hur mycket olika personer måste öva för att lära sig. Det finns inga genvägar till att lära sig språk, men en del människor behöver överlag mindre repetition än andra.
Många av dem som säger att de inte har språkhuvud kan ändå lära sig språk väldigt bra om omständigheterna och motivationen är de rätta.
– Det kan ha att göra med hur koncentrerad man är vid övningen och därmed hur effektiv repetitionen är. Då är det inte specifikt fråga om språkhuvud utan en allmän förmåga att lära sig. Tyvärr är det med andra ord lite orättvist så att en del faktiskt är bra på ”allt”, eftersom de har en allmän förmåga att lära sig saker väldigt enkelt, säger Hultén.
Om inlärningsstilen påverkar sker det indirekt genom att motivationen sjunker eller stiger beroende på vilken stil som används i undervisningen.
Till glädje för alla som tror att de är auditiva inlärare som får svårare att lära sig om undervisningsstilen är visuell eller tvärtom, kan Annika Hultén berätta att forskningen inte stöder teorin om att undervisningsstilen i sig påverkar slutresultatet.
– Det är en myt. Olika personer kan föredra olika inlärningsstilar, men när man har undersökt det här har det visat sig att slutresultatet blir lika bra oavsett vilken inlärningsstil som används och vilken försökspersonerna har sagt sig föredra. Om inlärningsstilen påverkar sker det indirekt genom att motivationen sjunker eller stiger beroende på vilken stil som används i undervisningen.
Ju fler språk, desto lättare
Däremot stämmer det att det är lättare att lära sig nya språk ju fler språk man kan. Låt säga att en person kan sex språk sedan tidigare. Då har hen fysiska kopplingar i hjärnan mellan modersmålets ord för hund och fem andra ord för hund, vilket betyder att sannolikheten att det nya språkets ord för hund ligger nära något av de tidigare är stor. Då är det lättare att sortera in orden i rätt fack i hjärnan.
– Därför är vuxna bättre än barn i många inlärningssituationer. De har mer kontext att sätta in orden i och då är det lättare att få ett välsorterat ”bibliotek” i hjärnan, säger Annika Hultén. Det samma gäller för grammatiken och i viss mån också främmande fonologi.
Tvärtom, ju fler språk vi kan, desto lättare har vi att lära oss nya språk och förstå främmande kulturer.
Under de senaste 15 åren har forskargrupper i Kanada undersökt vilken effekt tvåspråkighet har på den mentala kapaciteten. Enligt deras studier har tvåspråkiga en del fördelar jämfört med enspråkiga. Bland annat har de ett mer flexibelt tänkande och är därför bättre på problemlösning och liknande.
– Å andra sidan fick forskare i Baskien inte samma resultat när de undersökte tvåspråkiga personer med spanska och baskiska som jämnstarka språk, så just nu är det svårt att säga vilka fördelar som faktiskt beror på tvåspråkighet och vilka som kan bero på kulturella skillnader. Däremot är det klart att tvåspråkighet inte skadar våra mentala förmågor på något sätt. Tvärtom, ju fler språk vi kan, desto lättare har vi att lära oss nya språk och förstå främmande kulturer.