Skolor och byggnader
Fråga: Jag har lärt mig att det heter skolbyggnad utan e i fogen men yrkesskolebyggnad med e. Stämmer detta fortfarande?
Regeln att -a byts ut mot –e när ett sammansatt förled som slutar på -skola ingår i ett sammansatt ord gäller fortfarande. I Svenska Akademiens ordlista har t.ex. alla sammansättningar på högskola ett e i fogen (bl.a. högskoleregion). Detsamma gäller sammansättningarna på grundskola, men där anges också de alternativa formerna grundskolelev och grundskollärare. Också andra ord på -a kan få ett -e när de ingår i ett sammansatt förled, t.ex. kolgruva som har sammansättningarna kolgruvearbetare och kolgruvedistrikt. Alla sammansatta förled på -a får dock inte -e; det heter t.ex. glödlampsfabrik och sockerkaksbak med sedvanligt s i fogen.
Sidor
Fråga: Ska det heta jag studerade vid sidan av arbetet eller jag studerade vid sidan om arbetet?
Det kan heta både göra något vid sidan av något och göra något vid sidan om något, men det första alternativet (med av) är vanligast i praktiken. Om inget ord följer efter prepositionen är däremot om den enda möjligheten: Det är tungt att arbeta och samtidigt studera vid sidan om.
Per styck
Fråga: Varför använder man formen styck i uttrycket per styck? Det heter ju stycke.
Ordet styck (stycken i plural) tas upp som ett eget substantiv i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Förr har det också kunnat heta per stycke, och man kan säga fem euro stycket i stället för fem euro per styck.
Kampsport
Fråga: Vad heter vapaaottelu på svenska?
På svenska används oftast den engelska förkortningen MMA (Mixed Martial Arts). Det är fråga om en kampsport som innehåller såväl grepp som slag och sparkar.
Hela året
Fråga: Heter det året runt eller året om?
Man kan säga både året runt och året om.
Att ha rätt
Fråga: Vad betyder egentligen ordet rättshaveri?
Rättshaveri betyder ’överdrivet starkt begär att alltid få rätt’. Ordet kommer från tyskans Rechthaberei med samma betydelse (till verbet haben). Ordets beståndsdelar på svenska är alltså verbet ha(va) och substantivet rätt. Det är fråga om ett slags ordlek.
I praktiken är det många som lägger in en annan betydelse i ordet rättshaveri. Det hänger samman med att det enkla ordet haveri också existerar i svenskan, och det har en helt annan betydelse än efterledet -haveri i rättshaveri. Ordet haveri betyder bl.a. ’sammanbrott, kollaps, totalt misslyckande’. Därför är det många som uppfattar rättshaveri som något slags haveri i rätten eller när det gäller att ha rätt. Denna uppfattning verkar vara så vanlig att man nästan kan tala om en ny betydelse hos ordet rättshaveri.
Okej
Fråga: Varifrån kommer uttrycket ok (okej)?
Uttrycket ok (eller okej) kommer från engelskans OK eller okay. Det är troligen fråga om begynnelsebokstäverna i oll korrect, en folklig variant av all correct ’alldeles riktigt’. Ordet okay är ett skrivet uttal av dessa bokstäver.
Plats för gravar
Fråga: Är det någon skillnad på en kyrkogård och en begravningsplats?
Orden kyrkogård och begravningsplats är i många fall helt utbytbara. Kyrkogård kan dock sägas ha en något snävare betydelse än begravningsplats. I ordboken definieras kyrkogård nämligen som ’område som används som kyrklig begravningsplats’. Strängt taget är det alltså fråga om en kristen begravningsplats, som ofta ligger i anslutning till en kyrka. Denna betydelse har dock bleknat, och man talar t.ex. om judiska kyrkogårdar och muslimska kyrkogårdar.
Befinna sig illa
Fråga: Existerar ordet illabefinnande? Jag hittar det inte i ordböcker.
Det är sant att illabefinnande ännu inte hittas i ordböcker, men det är trots detta ett gångbart ord som används en hel del. Man kan tala om allmänt illabefinnande, och ofta talar man också om psykiskt illabefinnande. Ordet illabefinnande har en allmännare innebörd än illamående, som fortfarande i första hand betyder att man vill kräkas.
Det hela
Fråga: Heter det på det stora hela eller i det stora hela?
Det kan heta på båda sätten.
Rollfigurer och avsnitt
Fråga: Jag har länge funderat på om det är korrekt att använda ordet karaktär när man talar om en fiktiv person på svenska. Och hur är det med episod? Kan man säga episod när man talar om avsnitt? Är det inte engelska på svenska?
Ordet karaktär i betydelsen ’rollfigur’ är så vanligt vid det här laget att det tas upp i ordböcker, så man kan säga att det är accepterat i svenskan. Samma sak gäller episod i betydelsen ’avsnitt’.
Hej på dej
Fråga: Ska ett brev inledas med stor eller liten bokstav efter en hälsningsfras följd av ett kommatecken (t.ex. Hej,)?
Om hälsningsfrasen följs av kommatecken ska brevet inledas med liten bokstav (Hej, hur står det till?). Om man däremot använder utropstecken eller punkt inleds brevet med stor bokstav (Hej! Hur står det till?).
Terrier
Fråga: Heter det Jack Russell-terrier, jackrussellterrier eller något annat?
Det normala skrivsättet är Jack Russell-terrier, men man kan även skriva jack russell-terrier.
Godis på eftis
Fråga: Varifrån kommer alla dessa ord på -is, t.ex. dagis och eftis, som det vimlar av i svenskan?
Ord på -is är vanliga i nutida svenskt vardagsspråk, både i Sverige och i Finland. De har spritt sig från skol- och studentslang via olika yrkesspråk och används numera överallt. Suffixet -is kommer ursprungligen främst från latinet (ex. finis ’slut’). Vanliga exempel från svenskan är kändis, godis, grattis.
Genitiv av förkortningar
Fråga: Hur skriver man genitiv av förkortningar som HIFK, Jaro och TPS?
Initialförkortningar som HIFK ska ha kolon framför genitivändelsen, alltså HIFK:s. Om en initialförkortning bildar ett utläsbart ord, som Jaro, ska inget kolon sättas ut. Det blir alltså Jaros. Om en initialförkortning slutar på s sätts normalt inget ytterligare tecken ut. Det blir alltså TPS matcher. Ett alternativ är dock också att sätta ut kolon och skriva TPS:s matcher.
Sankt Michel
Fråga: Ska man skriva St. Michel eller S:t Michel?
Eftersom Sankt förkortas S:t ska man skriva S:t Michel. Ett annat ortnamn med samma förkortning är S:t Karins.
Lång promenad
Fråga: Heter det vi promenerade i tre timmar eller vi promenerade tre timmar?
I de flesta fall går det bra att säga på båda sätten, med eller utan prepositionen i.