Språkbruks klädenkät stärker i en del fall det vi redan vet om den svenska som talas i Finland. Till exempel syns finskans inflytande mest i svaren från Nyland, medan Åland i flera fall är den region där trenderna mest liknar de sverigesvenska. I ett par fall följer Österbotten en helt egen trend. Låt oss dyka ner i klädspråket i Nyland, Åboland, Åland, Österbotten och Sverige!
De statistiska uträkningarna som jag redovisar ska tas med en nypa salt, eftersom många som svarade uppgav fler svarsalternativ och antalet svar som redovisas i de olika frågorna därför dels inte är samma som antalet svarande, dels varierar beroende på fråga. Troligen har jag inte heller det exakta antalet svar i alla frågor på grund av utmaningar med att räkna dem. Men tack vare att hela 788 personer deltog i enkäten är underlaget tillräckligt stort för att ändå kunna urskilja vissa trender och se regionala och åldersmässiga skillnader. Det är särskilt glädjande att det kom tillräckligt med svar från alla regioner där det finns en större svensktalande befolkning i Finland för att jag ska kunna redovisa svaren från dem, och att de sverigesvenska deltagarna var så många att också de kunde räknas med. Jag har i alla frågor utom en valt att redovisa svaren i antal, inte i procent.
Regionerna som redovisas är Nyland, Åboland, Åland, Österbotten och Sverige. Svaren i kategorierna ”Någon annanstans i Finland” och ”Någon annanstans, var?” (vilket syftar på andra länder än Finland och Sverige) var få och de flesta som svarade ”Någon annanstans i Finland” uppgav ändå orter i någon av regionerna ovan. Däremot kom det tillräckligt många svar i alla åldersgrupper för att alla ska kunna redovisas. Några plagg gav resultat som var så röriga att de var svåra att analysera och därför saknas de i redovisningen. Jag redovisar inte heller dialektala uttryckssätt separat.
Plagg 1 – baddräkten
Det första plagget var det som på standardsvenska heter baddräkt eller i vissa fall simdräkt, särskilt om det handlar om tävlingsidrott. Här ser man tydliga skillnader mellan regionerna: i Sverige dominerar baddräkt överlägset med 148 svar av sammanlagt 163. Även på Åland är baddräkt vanligast med 11 svar, men i motsats till Sverige är simdräkt nästan lika populärt med 10 svar.
Södra Finland följer en helt annan trend: Simpare – oftast skrivet med två p – dominerar stort både i Nyland och Åboland. Nästan hälften av de 454 respektive 87 svaren angav simpare. De två regionerna följs åt hela vägen: näst vanligast är baddräkt och simdräkt med nästan exakt lika stor svarsandel i respektive område och i de här regionerna återfinns också det ålderdomligt klingande simkostym.
Österbotten följer sin egen trend: här är det simdräkt som dominerar med 123 svar. Många fler än i de övriga regionerna har angett någon dialektal uttalsvariant. Baddräkt som är näst populärast har bara 23 svar och simpare 14.
En viktig iakttagelse för det här plagget är att många angav flera ord. Den vanligaste slutsatsen av det kan sammanfattas: simpare används i vardagen, baddräkt i skrift eller i officiella sammanhang. Många var noggranna med att påpeka att de vet att det heter baddräkt ”på riktigt”.
Plagg 2 – den stickade tröjan
Plagg nummer två var en stickad tröja, och just ordet tröja dominerade i alla regioner. I statistiken för tröja ingår ordet både när det förekom ensamt och i olika sammansättningar och fraser, till exempel stickad tröja. Den intressantaste iakttagelsen var hur stor dominansen var i de olika regionerna. I Nyland, Åboland och Österbotten var dominansen stor, i Österbotten nästan total. Men på Åland fanns tröja i endast 12 av de 23 svaren, medan olle kom upp som stark tvåa: 7 personer hade angett att de använder ordet olle. Även i Nyland förekom olle i någon mån (25 av 383 svar) och i Sverige uppgavs 28 olle mot 143 tröja. Övriga benämningar som förekom i någon mån var kofta, gensare, pullover och jumper.
Plagg 3 – t-shirten
Det tredje plagget visar en klar skillnad mellan Finland och Sverige: den kortärmade, tunna tröjan vi går klädda i på sommaren kallas för det mesta t-skjorta i alla de finländska regionerna. I Sverige är det däremot t-shirt som gäller. Österbotten har igen ett eget mönster: t-skjorta dominerar visserligen med 63 svar, men dessutom uppges 49 t-pajta eller t-pajtu i olika former och med olika skrivsätt. T-pajta förekommer i Nyland och Åboland också men inte alls i samma utsträckning. T-shirt förekom i någon mån i alla de finländska regionerna i enkäten, men det är framför allt på Åland som andelen som använder den benämningen är relativt hög: 9 t-shirt mot 14 t-skjorta. T-tröja förekommer också i någon mån i alla regioner utom på Åland och fick också några sverigesvenska röster.
Plagg 4 – trosorna
Det fjärde plagget, ett par trosor, delar upp regionerna enligt mönstret södra Finland och resten. I Nyland och Åboland dominerar underbyxor, medan de flesta i de övriga regionerna säger trosor. I Sverige och på Åland är marginalen till tvåan underbyxor stor, medan den är mindre i Österbotten. Det tredje vanligaste alternativet som förekom i Nyland, Åboland och Österbotten var småbyxor, en finlandism som tas upp också i Finlandssvensk ordbok. En nyländsk specialitet tycks vara undisar, som får enstaka svar i Åboland och Österbotten men hela 30 svar i Nyland. Dessutom förekom enstaka andra alternativ.
Plagg 5 – läderrocken
När det gäller plagg 5, som kan kallas till exempel skinnjacka eller läderrock, är det framför allt förhållandet mellan läder respektive skinn och jacka respektive rock som ger upphov till intressanta jämförelser. När det gäller läder och skinn går skiljelinjen igen mitt i Ålands hav, då skinn dominerar klart i Sverige medan läder är överlägset vanligast i alla områden i Finland. Förhållandet mellan jacka och rock visar ett annat högst intressant mönster: Jacka dominerar klart överallt utom i Åboland, där förhållandet mellan jacka och rock är betydligt jämnare: 38 jacka mot 29 rock. I Nyland är skillnaden mellan jacka och rock trots allt mindre än i de övriga regionerna, även om jackan vinner med god marginal. Ett ord som förekommer i enstaka fall i Finland men som får betydligt fler svar i Sverige är det mer vardagliga skinnpaj. Plagg 8, jackan, följer samma mönster.
Plagg 6 – skjortan
I frågan om den vita skjortan var det främst användningen av kragskjorta – en finlandism, säkert influerad av finskans kauluspaita – i förhållande till det allmänsvenska skjorta som jag ville undersöka. Dessutom dök en särösterbottninsk benämning upp, nämligen vitskjorta. Mycket riktigt fick kragskjorta inte en enda röst från Sverige och bara en på Åland, medan benämningen är relativt vanlig framför allt i Nyland men också i Åboland. I Österbotten var vitskjorta den näst vanligaste benämningen och kragskjorta förekom mycket begränsat.
Plagg 7 – munkjackan
Plagg 7, munkjackan, är ett av de plagg som har flest benämningar. Här syns finskans inflytande tydligt i alla regioner i Finland inklusive Åland: Den försvenskade varianten huppare är den klart vanligaste benämningen, i de flesta fall följd av det finska huppari. Framför allt i Nyland dominerar huppare överlägset och skillnaden till tvåan huppari är väldigt stor. Förutom huppare och huppari används standardsvenskans munkjacka och college(tröja) i viss mån och dessutom hoodie och huvtröja. Hoodie och huvtröja fick enstaka svar i Nyland, Åboland och Österbotten, medan Åland sticker ut och påminner mer om trenden i Sverige: huvtröja och hoodie fick 7 respektive 5 svar av 24.
I Sverige tycks det förekomma ganska många benämningar som alla är relativt populära: hoodie fick flest svar, 58, medan munkjacka fick 24. Däremellan placerar sig huvtröja och det exklusivt sverigesvenska luvtröja. College fick däremot inga svar i Sverige och de enstaka huppare och huppari som förekom utgår jag från är skrivna av personer med finländsk koppling.
Plagg 10 – jeansen
Jeansen som var det tionde och sista plagget visade ett österbottniskt särdrag: Jeans dominerar där liksom överallt, men bara i Österbotten dominerar farmare och farmarbyxor över benämningen farkkur (eller farkkun). I Nyland är det ganska jämnt mellan jeans och farkkur (200 mot 187), medan trean farmare kommer rätt långt efter (57 svar). I Åboland talar en bra bit över hälften om jeans, medan avstånden både mellan ettan jeans och tvåan farkkur liksom mellan farkkur och trean farmare är rätt stora. På Åland och i Sverige är det nästan uteslutande jeans som gäller.
När det gäller åldersrelaterade skillnader visade enkäten två urskiljbara mönster: andelen som använder finlandismen simkostym för baddräkt ökar procentuellt i takt med åldern. I den yngsta åldersgruppen (under 20) fanns ingen som uppgav sig säga simkostym, medan andelen var hela 20 procent bland de äldsta (över 80) och nästan 9 procent i åldersgruppen 66–80.
En liknande trend gäller för jumper: I de två yngsta åldersgrupperna fanns ingen som använde jumper (med eller utan förled), medan det fanns ett jumper bland de 217 svaren från personer i åldern 36–50 och 4 bland de 251 svaren från 51–65-åringarna. Hela 11 av de 158 svaren från 66–80-åringarna uppgav jumper.