Finansmarknaden är global och kopplingarna mellan de enskilda ländernas finansiella system mycket kraftiga. Störningar och finansiella chocker i ett land sprider sig därför snabbt till andra länder. En av lärdomarna av finanskrisen 2008–2010 har varit att det behövs gemensamma institutioner, verktyg och regelverk för att skapa beredskap för och hantera störningar och chocker på finansmarknaden. Nya regelverk och verktyg innebär nya begrepp och termer. Regelverken, som tas fram inom EU och av andra internationella myndigheter, skrivs först på engelska och översätts därefter till de nationella språken, bland annat till svenska och finska.
En omvärld i förändring
Under de gångna drygt tio åren har en lång rad kriser avlöst varandra: finanskrisen, statsskuldkrisen, eurokrisen, klimatkrisen och nu senast coronaviruskrisen. Eurosystemet, som består av Europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt och de nationella centralbankerna i de nitton euroländerna, spelade en viktig roll i hanteringen av den finansiella krisen och intar också nu en framträdande roll i bekämpningen av coronapandemin och dess konsekvenser.
Under finanskrisen måste ECB och de nationella centralbankerna komplettera den ordinära penningpolitiken, dvs. användningen av styrräntor, med nya så kallade extraordinära penningpolitiska åtgärder. Hit hör långfristiga refinansieringstransaktioner till fast ränta med full tilldelning för bankerna, värdepappers- eller tillgångsköp och vägledning om styrräntorna samt negativa räntor. Den extraordinära penningpolitiken tillämpas alltjämt under den pågående coronapandemin och till exempel nya köpprogram har lanserats för att säkerställa en tillräcklig kreditförsörjning till företag och hushåll och fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor.
Skärpta krav för banker
Samtidigt har regelverken för banker setts över. Vid ECB inrättades 2014 en gemensam banktillsyn för euroländernas stora, dvs. betydande banker, och 2016 infördes gemensamma resolutionsregler för hanteringen av krisdrabbade banker. Övergången från institutsbaserade krav till så kallade makrotillsynskrav och makrotillsynsverktyg ledde till skärpta kapitalkrav för bankerna, som bland annat påfördes kontracykliska buffertkrav och systemriskkrav. Inom bostadsutlåningen infördes en maximal belåningsgrad, dvs. ett lånetak, och ett skuldkvotstak, som är ägnade att dämpa hushållens skuldsättning och sörja för en tillräcklig kvar att leva på-marginal för låntagarna.
Engelskans betydelse för den finansiella terminologin
Engelska är som känt finansvärldens språk framför alla andra, och finansiella experter oavsett nationalitet brukar vant svänga sig med engelska ord och uttryck. Den finansiella jargongen, eller financialese som det kallas på engelska, kan gott användas inom branschen, men i kommunikationen utåt måste ett begripligt språk användas för att budskapet ska nå fram och vara tillgängligt för alla.
I kommunikationen utåt måste ett begripligt språk användas för att budskapet ska nå fram.
Trots det stora inflytandet som engelskan har på den finansiella terminologin har den ändå inte tagit över helt. Engelska är Eurosystemets och ECB:s officiella språk, men ECB har en lagstadgad skyldighet att ge ut sina författningar, årsrapporter och ekonomiska rapporter på de nationella språken. Också bland annat pressmeddelanden och webbinnehåll är tillgängligt på medlemsländernas språk.
Översättningar och terminologiskt samarbete
Allt detta innebär en hel del översättningar, som sköts av ECB:s jurist-lingvister och översättare i samarbete med de nationella centralbankernas översättare. Översättningarna bygger på ett målmedvetet och konsekvent terminologiarbete inklusive språkplanering och samarbete med andra översättare och fackexperter. Konsekvens krävs inte enbart av språkliga och terminologiska skäl utan också för att undvika feltolkningar och missvisande budskap, vilket i värsta fall kan ha rättsliga konsekvenser eller skapa oro på finansmarknaden. Samarbete mellan översättarna och mellan översättare och fackexperter är i sin tur viktigt för att garantera lika budskap framför allt om den penningpolitiska hållningen.
Nya termer i krisers spår
I krisernas spår har den finansiella terminologin inom ECB:s verksamhetsområde utökats betydligt. Nya institutioner, såsom den gemensamma banktillsynen (Single Supervisory Mechanism) och den gemensamma resolutionsmekanismen (Single Resolution Mechanism), har inrättats och den gemensamma euroterminologin har byggts på med nya begrepp och termer; först på engelska och därefter på de nationella språken.
Medan till exempel svenskan kan låna in termer från den närbesläktade engelskan, är detta sällan möjligt i finskan.
Att skapa en motsvarighet som både speglar begreppsinnehållet och tar hänsyn till den nationella lagstiftningen och som dessutom är begriplig och genomskinlig har sina svårigheter. Svårigheterna är dessutom olika beroende på språk. Medan till exempel svenskan kan låna in termer från den närbesläktade engelskan, är detta sällan möjligt i finskan. Den nationella motsvarigheten ser därför ofta helt annorlunda ut på just svenska och finska. Sålunda har till exempel termer som ackommoderande, facilitet, resolution och kreditlina lånats in i svenskan från engelskan som sådana eller efter viss anpassning, medan de finska motsvarigheterna kasvua tukeva, laitos, kriisinratkaisu och luottojärjestely har bildats helt på finskans villkor. Ytterligare exempel finns i tabellen nedan.
Tabell. Exempel på engelskans inflytande på svensk finansiell terminologi
| Engelska | Svenska | Finska |
| accommodative monetary policy | ackommoderande penningpolitik | kasvua tukeva rahapolitiikka |
| bail-in | bail-in, skuldnedskrivning: fisv investeraransvar | sijoittajanvastuu |
| credit line | kreditlina | luottojrjestely |
| facility, stability facility | facilitet, stabilitetsfacilitet | vline, vakausvline |
| macroprudential supervision | makrotillsyn, finansiell tillsyn | makrovakausvalvonta, rahoitusvakausvalvonta |
| mobilise (securities) | mobilisera (skerheter) | toimittaa (vakuuksia) |
| resolution | resolution | kriisinratkaisu |
Harmonisering som ledord
Vissa översättningslån används bara en kort tid för att utmönstras på rekommendation av språkexpertisen och ersättas av en mer svensk motsvarighet. Så har makroprudentiell tillsyn (från engelskans macroprudential supervision) fått ge vika för det kortare makrotillsyn och refinansieringsoperation (från engelskans refinancing operation) för refinansieringstransaktion. Detta är ett led i den naturliga utveckling som är kännetecknande för nya termer: det tar tid innan en term och dess motsvarigheter blir etablerad.
En orsak är att texter ofta tas fram under tidspress av översättare som är omedvetna om varandra och därför kommer till olika lösningar. Med tiden blir en enda motsvarighet dominerande. Till exempel engelskans resolution återgavs först på svenska med dels avveckling, dels rekonstruktion, innan resolution infördes också på svenska och fick en ny betydelse till, dvs. ” förfarande som innebär att staten genom Riksgälden tar kontroll över krisdrabbade värdepappersinstitut (exempelvis banker eller värdepappersföretag) för att dessa ska rekonstrueras eller avvecklas under ordnade former” (Nationalencyklopedin).
En term kan också bytas ut när en ledande instans börjar använda en annan term. På Finlands Bank tar vi gärna efter Sverige, närmare bestämt efter Sveriges Riksbank. Så har det inititala framtidsindikationer för penningpolitiken (fi: ennakoiva viestintä, en: forward guidance) ersatts med vägledning om penningpolitiken/vägledning om styrräntorna, medan penningpolitisk hållning (fi: rahapoliittinen viritys, en: monetary policy stance) vunnit terräng på bekostnad av den tidigare motsvarigheten penningpolitisk inriktning.
Svensk språkpraxis påverkar således termvalen, även om landet inte är medlem av Eurosystemet. Till exempel när Sverige i april 2020 anslöt sig till Eurosystemets TiPS-betalningsplattform (TiPS = Target Instant Payment Settlement) konkurrerade omedelbar betalning och sekundsnabb betalning snabbt ut ögonblicksbetalning, som efter viss tvekan hade börjat användas som motsvarighet till instant payment (fi: pikamaksu, pikamaksaminen) när TiPS lanserades i november 2018.
Motsvarighet efter kontext
Ibland förekommer det två svenska motsvarigheter för en och samma finska term, och vice versa, beroende på sammanhang. Till exempel vakavaraisuus heter på svenska kapitaltäckning när det gäller banker och solvens när det gäller försäkringsbolag. Omat varat (banker) och oma varallisuus (försäkringsbolag) motsvaras däremot av en och samma term på svenska, nämligen kapitalbas. Också synvinkeln har relevans. Således översätts lainat ja talletukset med utlåning och inlåning när man återger bankens synvinkel, men med lån och insättningar när man ser på saken ur den enskilde bankkundens synvinkel.
Den som översätter finansiella texter till svenska i Finland måste arbeta med både engelska och finska som källspråk och hålla i minnet att redan den finska termen ofta är en översättning från engelskan. Det är inte sällan som den korrekta svenska motsvarigheten hittas först via engelskan. Samtidigt är det viktigt att kontrollera flera källor och följa den språkliga utvecklingen. Finlands Bank månar om hållbarhetsfrågor och verkar för att främja finansiell läskunnighet och det ekonomiska kunnandet hos allmänheten, och här spelar också ett begripligt och tillgängligt språk en viktig roll.
***
Artikeln baserar sig på ett föredrag som Eija Puttonen höll vid det svensk-finska översättarseminariet 2020.