Skidstjärnan Charlotte Kalla och ishockeylegendaren Börje Salming har två saker gemensamt: Båda är de största utövarna av sina idrotter någonsin i Sverige och båda förlorade sina språk på grund av en försvenskningspolitik som påbörjades i slutet av 1800-talet.
Några år innan ishockeyspelaren Börje Salming gick bort i ALS 2022, deltog han i TV-programmet ”Vem tror du att du är?” Där fick han veta att han hade både samiska och tornedalska rötter. Han hade alltså förlorat två språk: samiska och det språk som kallades ”tornedalsfinska” eller ”byfinska”, men som idag heter meänkieli. Under sina sista år var Salming en stark förespråkare för att man ska våga tala sitt modersmål, vare sig det är samiska eller meänkieli.
En sorg att inte ha lärt sig meänkieli
Flerfaldiga OS-medaljören Charlotte Kalla berättade i ett mycket uppmärksammat sommarprat i Sveriges Radio 2022 att det är en sorg för henne att hon inte lärt sig meänkieli.
– Jag som aldrig kunnat meänkieli, har jag rätt att titulera mig tornedaling? Det är en fråga jag ofta grubblat på. När jag fortfarande bodde hemma i Tärendö tyckte jag det var jobbigt att inte kunna språket, säger Charlotte Kalla i programmet.
Hon berättar att hennes föräldrars generation fick höra att det är fult att tala meänkieli och därför inte talade språket med sina barn. Kalla menar dock att man inte ska lasta föräldrarna utan att det är försvenskningspolitiken som bär skulden.
– Jag som aldrig kunnat meänkieli, har jag rätt att titulera mig tornedaling?
Kalla berättar också att hon känner många som inte heller fick med sig meänkieli hemifrån men som vill ta tillbaka språket och gräva i sina rötter.
– Det är en sorg och rotlöshet att inte kunna språket, säger Kalla.
Intresset för meänkieli växer
Som Charlotte Kalla nämner så finns det bland dagens unga vuxna språkbärare av meänkieli en växande önskan om att ta tillbaka språket och föra det vidare till sina barn. Språkbärare kallas en person som identifierar sig med ett språk, oavsett om hen talar det eller inte.
Språkbärare kallas en person som identifierar sig med ett språk, oavsett om hen talar det eller inte.
När meänkieli år 2000 erkändes som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige exploderade intresset för att läsa språket i skolan. Även om intresset senare sjönk igen har fler och fler elever börjat läsa meänkieli de senaste åren, enligt Skolverkets statistik. De skulle vara ännu fler om det fanns fler lärare.
”Meänkieli var som hissmusik”
Vid ett seminarium om meänkieli i Kiruna 2022 med temat ”Det är mitt språk även om jag inte talar det” berättade en ung mamma att meänkieli varit som en ljudkuliss i hennes barndom, ”hissmusik” som hon inte förstod innebörden av.
Först som nybliven förälder insåg hon vikten av språket som en del av sin och sina barns identitet – ett fenomen som blir allt starkare bland språkbärare av meänkieli. Föräldrarna vill att deras barn ska lära sig meänkieli så att de ska kunna tala med sina äldre släktingar.
Den unga mamman placerade sitt barn i en förskola med inriktning på meänkieli – och nu återtar mamman språket samtidigt som barnet lär sig det.
– Min dotter är min lärare i meänkieli, säger hon.
Ideella krafter gör mycket – men mer resurser behövs
Mycket arbete görs och har naturligtvis gjorts tidigare för att revitalisera meänkieli. Sedan många år har ett antal eldsjälar engagerat sig i sitt språk och sin kultur. Den mest kände är författaren Bengt Pohjanen som skrivit romaner, filmmanus, dikter, sånger och inte minst läroböcker på meänkieli. Det finns fler författare, även unga sådana, som skrivit och skriver på meänkieli. Även andra språkintresserade, släktforskare och allmänt historieintresserade har bidragit till att meänkieli lever.
Den mest kände är författaren Bengt Pohjanen som skrivit romaner, filmmanus, dikter, sånger och inte minst läroböcker på meänkieli.
Ideella organisationer i hela Sverige arbetar oförtrutet för att meänkieli och dess kultur ska leva vidare. Ovärderliga insatser som resulterat i att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset tagit fram en mer korrekt historiebeskrivning, vilket höjer meänkielis status och värde.
Resursbiblioteket för meänkieli inrättades 2021 med uppdraget att synliggöra litteratur och annat material på meänkieli på samtliga bibliotek i Sverige.
Språkcentrum ska främja användandet av meänkieli
Sedan 2010 finns det i Sverige språkcentrum för det nationella minoritetsspråket samiska. Detta inspirerade föreningar inom meänkieli och sverigefinska föreningar att arbeta för språkcentrum även på deras språk. Regeringen gav Institutet för språk och folkminnen (Isof) uppdraget att utreda möjligheterna och 2022 fick Isof uppdraget att inrätta språkcentrum för de resterande fyra nationella minoritetsspråken i Sverige – finska, jiddisch, meänkieli och romska.
I september 2022 startade Nationellt språkcentrum för meänkieli sin verksamhet med kontor i Övertorneå och Kiruna. Jag är verksamhetsledare men delar även titeln språkfrämjare med mina tre kollegor. Språkcentrumets långsiktiga mål är att öka användningen av meänkieli både på individnivå och i samhället i stort, samt att främja en fungerande överföring av meänkieli till nästa generation.
Arbetet vid Språkcentrum har i början handlat mycket om behovsinventering och kartläggning. Vi har jobbat på att hitta sin roll och den typ av insatser som efterfrågas inom minoriteterna.
Isofs fyra språkcentrum har tillgång till ett resursteam som består av en språkvårdare, en revitaliseringsexpert, en språkteknolog, en språkpolitisk utredare, en forskningsarkivarie och en terminolog.
Unga språkbärare – Språkcentrums viktigaste målgrupp
Jag själv talar meänkieli sedan barnsben, men kollegan Adam Selldén tillhör vår prioriterade målgrupp – unga språkbärare som vill återta sitt språk. Adam växte upp i Gällivare och flyttade till Göteborg för att arbeta som lärare. I sin barndom lärde han sig inte meänkieli, men i exil väcktes hans intresse för att ta tillbaka språket.
Idag talar Adam mycket bra meänkieli och är ett levande exempel på att det aldrig är kört – en vink till Charlotte Kalla och andra som sörjer språkförlusten.
Sagt och gjort, Adam anmälde sig 2019 till en kurs på Umeå universitet, tog de fyra introduktionskurserna och även A-kursen, totalt 60 högskolepoäng. Idag talar Adam mycket bra meänkieli och är ett levande exempel på att det aldrig är kört – en vink till Charlotte Kalla och andra som sörjer språkförlusten.
Pilotprojekt för att utveckla metoder
Ett viktigt uppdrag för oss på språkcentrum är att samla in, dokumentera och förmedla goda exempel på och erfarenheter av metoder för språkrevitalisering. För att testa metoderna genomför vi olika pilotprojekt; allt från att digitalisera och tillgängliggöra sånger på meänkieli till mer omfattande projekt som handlar om att eliminera språkspärrar och genomföra mentorsprogram.
Även om unga språkbärare är vår primära målgrupp kan äldre personer vara ambassadörer som för språket vidare till efterföljande generationer. Men då måste de inse sitt värde och komma över eventuella språkspärrar. Som en äldre person i Stockholm sa:
– Vi talar meänkieli i bostaden, men svenska ute på stan.
Språkpaket för unga
Vi arbetar också med att ta fram ett språkpaket i meänkieli för unga. Sedan tidigare delar ungdomsförbundet Met nuoret ut ett språkpaket för nyblivna föräldrar, men ett språkpaket för unga efterfrågas. Innehållet är inte klart i skrivande stund, men en frasbok för unga på meänkieli, både digital och i bokform, blir en viktig del av paketet. Även information om minoriteten och språket samt produkter med budskap på meänkieli, såsom vattenflaska, korthållare för mobil, skyltar och liknande planeras ingå i språkpaketet.
Trots att det redan har gått ett år sedan starten känns allting väldigt nytt. Men Rom byggdes inte på en dag och vi hoppas och tror att Språkcentrum meänkielis verksamhet blir permanent.
- Mer om meänkieli på Institutet för språk och folkminnens webbplats
Artikeln är publicerad med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland.