Irland och Schweiz är intressanta exempel på hur olika länder hanterar flerspråkighet. Båda länderna har fler än ett officiellt språk, men den språkliga situationen är olika. På Irland är iriskan i princip förstaspråk, men väldigt få använder språket i sin vardag och bara tre procent av irländarna har det som modersmål. I Schweiz finns fyra nationalspråk av vilka tre är officiella språk. Språken är däremot inte rättvist representerade på federal nivå.
Iriskan försvinner
Cirka 40 procent av irländarna uppger sig kunna tala iriska.
År 1925 infördes ett krav på att alla som arbetade inom den offentliga sektorn på Irland måste kunna iriska för att få anställning. Språket blev även obligatoriskt i skolorna. Det medförde att antalet talare fördubblades och som en följd av det startades tv- och radiosändningar på iriska. Men på 1960-talet började olika grupper lobba för att slopa kravet på iriska i offentliga sammanhang. De fick sin vilja igenom 1974, vilket ledde till att iriskan nästan försvann från offentligheten.
– Iriska är fortfarande obligatoriskt i skolan och attityderna till språket är positiva. Cirka 40 procent av irländarna uppger sig kunna tala iriska, men trots det glider språket ut ur offentligheten, säger Anna Davitt från Foras na Gaeilge, en institution som arbetar för iriskan på Irland.
Målet för Foras na Gaeilge är att skapa fler möjligheter för irländarna att använda iriska även i det offentliga livet, att omsätta de positiva attityderna i praktiken.
– Möjligheten att få offentlig service på iriska är det viktigaste för att språket ska överleva. Men det är krävande att lära sig förvaltningsspråket på iriska, säger Davitt.
Ojämn fördelning
Tyska, franska, italienska och rätoromanska är nationalspråk i Schweiz. Av dem är de tre förstnämnda även officiella språk. Men eftersom de flesta kantoner är enspråkiga är många schweizares vardag i praktiken enspråkig. Därför måste den offentliga administrationen jobba för att bevara flerspråkigheten i administrationen, säger Nicoletta Mariolini, federal representant från Schweiz.
Målet är nu att alla tjänstemän ska ha mycket goda passiva kunskaper i tre nationalspråk.
– Den offentliga förvaltningen borde språkmässigt vara ett Schweiz i miniatyr, men nu överväger tyskan. Det gör att myndigheterna blir mer tyskorienterade, säger Mariolini.
Eftersom invånarna i Schweiz har rätt att kontakta myndigheterna på vilket som helst av nationalspråken borde alla tjänstemän kunna flera språk. Målet är nu att alla tjänstemän ska ha mycket goda passiva kunskaper i tre nationalspråk. År 2014 reviderade Schweiz sin språkstrategi (Language Ordinance) med målet att göra fördelningen mellan språkgrupperna mer representativ hos myndigheterna. I dag har till exempel cirka 22 procent av schweizarna franska som modersmål, men det finns myndigheter där de fransktalandes andel är under fem procent.
Precis som i Finland debatteras språkundervisningen i skolorna i Schweiz. Mariolini betonar hur viktig språkundervisningen är.
– Om kantonerna inte lär ut de officiella språken i skolorna, kommer det att vara svårt att uppnå det federala målet och då kommer vi inte att ha folk som kan tala och förstå flera av de officiella språken, säger Mariolini.