Vi tror att ”morot i stället för piska” har mer effekt på sikt.
– Kampanjen avslutas här, men ett gott myndighetsspråk kommer inte av sig självt. Det måste fortlöpande vårdas, sade kampanjens beskyddare Harri Pursiainen, kanslichef på Kommunikationsministeriet, på avslutningsseminariet för klarspråkskampanjen.
I ett drygt år har sju pilotmyndigheter deltagit i kampanjen som uppmuntrar myndigheterna att använda ett klart och begripligt språk. Folkpensionsanstalten (FPA), Tammerfors stad och Skatteförvaltningen hör till de myndigheter som har deltagit. Under seminariet i Ständerhuset i Helsingfors diskuterade representanter för de här myndigheterna vad kampanjen har lett till.
På Skatteförvaltningen hade man bland annat låtit vanliga medborgare läsa texter och ge respons till dem som hade skrivit texterna. Kommentarerna uppskattades av de andställda. På Tammerfors stad gjorde man en guide om hur föredragningslistorna skulle skrivas för att inte vara för krångliga och långa. FPA hade bland annat förnyat sina webbtexter och bildat en expertgrupp för namnfrågor bestående av tre svenskspråkiga och tre finskspråkiga FPA-anställda.
Twitter gav första pris
I maj efterlystes goda exempel på hur olika myndigheter har förbättrat sin kommunikation. Tolv framgångsberättelser skickades in och publicerades på Språkinstitutets webbplats. Efter en omröstning vann Helsingfors stads byggnadskontor första pris för sin satsning på Twitter.
Eivor Sommardahl, myndighetsspråkvårdare på Institutet för de inhemska språken, har varit engagerad i klarspråkskampanjen från början. Hon är mycket nöjd med både kampanjen och avslutningen.
– Både kampanjen och seminariet gick över förväntan bra. Rätt många av dem som anmälde projekt till tävlingen var sådana som inte fanns med bland de sju pilotmyndigheterna, säger Sommardahl.
Det visar att kampanjen uppnådde sitt syfte: att genom goda exempel inspirera andra att arbeta med sin kommunikation. Men Sommardahl påpekar att det gäller att hålla liv i arbetet även efter att kampanjen avslutas vid årsskiftet.
– Kampanjen är startpunkten till nya klarspråksinitiativ på myndigheter. Nu hoppas jag att det glada budskapet går vidare.
Inte bara ord och grammatik
Det behövs en återkommande påminnelse om nyttan av att satsa på klarspråk.
En princip för kampanjen har varit ”morot i stället för piska”, det vill säga att inspirera till ett klarare språk genom goda exempel.
– Vi tror att det har mer effekt på sikt. Därför behöver vi hela tiden nya exempel.
Eivor Sommardahl säger att ett av de viktigaste resultaten av klarspråkskampanjen är att myndigheterna har insett att ett klart språk inte bara handlar om begripliga ord och korta meningar. Det handlar om hela skrivprocessen: varför skrivs den här texten, vem skriver, för vem, var publiceras den, behövs texten över huvud taget?
– En verklig förändring sker först när man börjar se på textens roll i beslutsprocesser och kommunikation, säger Sommardahl.
Sommardahl är glad över den goda stämningen på avslutningsseminariet och tror att klarspråksseminariet kan bli ett årligen återkommande evenemang, vilket också föreslogs på kampanjavslutningen.
– För att arbetet ska leva vidare behövs en återkommande påminnelse om nyttan av att satsa på klarspråk.
----
Klarspråkskampanjen
- Är en nationell kampanj för ett klarare myndighetsspråk, som inleddes hösten 2014 och pågår till slutet av 2015.
- Huvudarrangörer är Institutet för de inhemska språken, Finansministeriets projekt för öppen förvaltning, Undervisnings- och kulturministeriet, statsrådets kansli, riksdagsinformationen, Finlands kommunförbund och Förbundet Utvecklingsstörning (Selkokeskus).
- Sju pilotmyndigheter deltar: Folkpensionsanstalten, Skatteförvaltningen och Vasa stad (finska och svenska texter), Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket, Migrationsverket och Tammerfors stad (finska texter).
- Grundar sig på Undervisningsministeriets handlingsprogram för ett klart myndighetsspråk, som kom ut i januari 2014.