Under de senaste tjugo åren har man i Sverige aktivt arbetat för att myndigheterna ska vara begripliga, och den senaste trenden är att myndigheterna dessutom ska vara möjliga att nå på något sätt 24 timmar om dygnet. 24-timmarsmyndigheten fungerar som självbetjäning med hjälp av ny teknik, man ringer en automatisk telefonsvarare eller meddelar ändringar på internet. I Finland har utvecklingen inte gått lika snabbt – men nu står vi inför en reform som är värd att notera: FPA:s svenskspråkiga broschyrer börjar tilltala sina läsare med du från och med i år. Nedan redogörs i korthet för utvecklingen i Finland och i Sverige avseende läsartilltal och myndigheternas språkanvändning samt situationen i dag.

Demokratisering och intimisering

Det fanns en tid då man i Sverige hade myndighetsbroschyrer som var mer byråkratiska och distanserade än broschyrerna är i dag. Eva Mårtensson har i ett antal studier publicerade i slutet av 80-talet på ett förtjänstfullt sätt undersökt utvecklingen från distans till närhet i bl.a. Försäkringskassans broschyrer. Hon kommer fram till att år 1970 kan ses som ett brytningsår, då väljer myndigheterna oftare du än ni. Före det saknar de flesta broschyrer tilltalsord, eller så används ni. Eva Mårtensson menar att Försäkringskassan är en föregångare då det gäller duandet eftersom den stått arbetarrörelsen nära, ”du-reformen” i Sverige var en förändring som började s.a.s. nerifrån. Myndigheternas övergång från distanserat myndighetsspråk till närspråk och duande ser hon som ett resultat av samhällets demokratisering och intimisering i stort, men hon reserverar sig också för enkla lösningar. Avståndet mellan myndighet och medborgare kan vara lika stort som förr trots det aktiva duandet, det är bara myndighetens språk gentemot medborgaren som ändrat karaktär och blivit ett närhetsspråk som tar myndigheten in i privatsfären.

Klarspråk

I Sverige arbetar man med språkvård inom det offentliga språkbruket med ett annat slags samordning än i Finland. Redan år 1986 skulle myndigheterna enligt förvaltningslagen uttrycka sig lättbegripligt. Man har alltså i snart tjugo års tid haft en lag i Sverige som stadgar att myndigheterna ska gå att förstå. Klarspråksgruppen (www.justitie.rege­ringen.se/sb/d/2728) grundades år 1993 och verkar vid justitiedepartementet med uppdraget att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna. I verksförordningen från 1995 finns det fler anvisningar än i förvaltningslagen om vilka uppgifter chefen för en myndighet har: ... se till att allmänhetens och andras kontakter med myndigheten underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i myndigheternas skrivelser och beslut (1995:1233, §7). Dessa författningar har tillsammans med offentliga utredningar och publikationer som Myndigheternas skriv­regler bäddat för att språkfrågorna fått den uppmärksamhet de behöver och förtjänar. 

Finland ett steg efter

Först år 2003 skrevs det in i förvaltningslagen i Finland att myndigheterna skall använda ett sakligt, klart och begripligt språk (2 kap. 9§). Det svenska offentliga språket i Finland är ofta resultatet av översättning från finska, och språkvårdens resurser riktas därför ofta mot översättare eftersom deras roll är viktig. Resurserna inom organisationer och myndigheter har traditionellt inte heller kanaliserats till att förbättra språket. Men på senare år, kanske på grund av språklagen som också antogs år 2003, har institutioner, ministerier och motsvarande anställt svenskspråkiga informatörer. Detta avlastar delvis översättarna, eftersom informatörerna kan skriva direkt på svenska och fokusera på att förmedla innehållet i en finsk förlaga.

Försäkringskassans informationsbroschyrer

Försäkringskassan i Sverige har nyligen omstrukturerats så att hela organisationen numera heter Försäkrings­kassan, inte Riksförsäkringsverket och Försäkringskassan. Före denna omorganisation, år 2004, reviderades informationsbroschyrerna, eller kanske man kan säga att hela informationsstrategin reviderades. Man skrev om alla broschyr­er och utformade dem på ett helt nytt sätt, de situationsbaserades så att informationen riktar sig till personer i en viss livssituation. Broschyrerna blev kortare och de innehåller inga uppgifter om belopp eller andra siffror. Detaljinformationen ingår i faktablad som finns att ladda ner på Internet eller på Försäkringskassans kontor. Faktabladen kan skrivas ut då man behöver dem och där man behöver dem. Målet är att broschyrerna inte ska behöva tryckas om då ett belopp ändras, informatörerna går helt enkelt in och ändrar i faktabladet. I exempel 1 och exempel 2 finns utdrag ur den gamla broschyrtexten och den reviderade broschyrtexten.

Exempel 1

Föräldrapenning betalas ut under högst 480 dagar. Du kan ta ut dagarna tills barnet har fyllt 8 år eller tills barnet har slutat första klass i skolan om det sker efter att barnet har fyllt 8 år. Läs mera under rubriken ”Barn födda före 1 januari 2002”. Vid tvillingfödsel får man ytterligare 90 dagars ersättning enligt sjukpenningnivån och 90 dagar enligt lägstanivå. För varje barn utöver det andra får man ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån.

(Försäkringskassan informerar. Föräldraförsäkring. Gällde i början av år 2004)

Exempel 2

Föräldrapenningen ger föräldrarna möjlighet att avstå från arbetet för att vårda barnet i sammanlagt 480 dagar. Om du och barnets andra förälder har gemensam vårdnad har ni rätt till hälften var av det totala antalet dagar. Vid tvillingfödsel får en familj ytterligare 180 dagar. Ni kan ta ut dagarna tills barnet har fyllt åtta år eller tills barnet har slutat första skolåret. En förälder kan avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar (de s.k. mamma- och pappamånaderna). Om du har ensam vårdnad har du rätt till alla dagarna.

(Information om socialförsäkringen. Blivande förälder. Gäller sedan sommaren 2004)

Den reviderade texten, exempel 2, är mer mottagartillvänd än sin föregångare i och med att läsaren duas och nias beroende på om ena eller båda föräldrarna avses. I exempel 1, den äldre broschyren, finns färre du än i exempel 2, men de förekommer rikligt i broschyren som helhet. I de reviderade broschyrerna finns få eller inga belägg på det generaliserande pronomenet man, som förekommer i exempel 1, utan i exempel 2 används tilltal med personligt pronomen eller omtal med substantiv (föräldrarna, en familj, en förälder). Sifferuttryck i form av antal dagar finns i båda exemplen.

FPA:s informationsbroschyrer

Om vi går över till situationen i Finland, så kan man konstatera att myndigheter och statliga institutioner sällan duar oss. Fram till år 2006 har endast sporadiska du förekommit i Folkpensionsanstaltens broschyrer. Dessa har i de svenskspråkiga broschyrerna ingått i rubriker för punktlistor: Viktigt att veta när du ... Nu har ändå en större ändring skett. Folkpensionsanstaltens broschyrer om förmåner i serien Din grundtrygghet har reviderats inför år 2006. I årets svenskspråkiga broschyrer har man gått in för ett aktivt läsartilltal med du.

Det är informatörerna Tua Kyrklund och Marina Pihlström vid FPA som har gått igenom broschyrtexterna för de olika förmånsslagen och ändrat tilltalet till du vid de punkter där det är frågan om något läsaren kan få eller ansöka om. Enligt informatörerna är revideringen något som borde ha gjorts för länge sedan, och de reviderade broschyrerna har fått ett gott mottagande bland sakkunniga och jurister. En del broschyrer, så som barn­familjsbroschyren, är lättare att skriva om, medan andra är svårare.

De två svenskspråkiga informatörerna tar hand om den svenskspråkiga informationsverksamheten vid institutionen. Självklart stöder översättningsavdelningen arbetet, men arbetsbördan är stor för informatörerna. De finskspråkiga informatörerna är fyrdubbelt fler. Vid FPA ändrades broschyrserien år 1993 så att de skrivs med en livs­situation som utgångspunkt, t.ex. Förmåner till barnfamiljer. I exempel 3 och 4 finns utdrag ur broschyrtext från år 2004 respektive år 2006.

Exempel 3

När ett barn föds har föräldrarna enligt arbetsavtalslagen rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet under den tid som föräldern får moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning från FPA. Syftet är att trygga mammans och barnets hälsa samt familjens utkomst.

Om man arbetar i Finland kan man ta ut moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet under den tid som man har moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning från FPA. Ledigheten kan tas ut på grund av graviditet, förlossning eller vård av barn. Adoptiv-föräldrar har i likhet med biologiska föräldrar rätt till faderskaps- och föräldraledighet samt dagpenning.

Rätten till ledighet grundar sig på arbetsavtalslagen samt på tjänste- och kollektivavtal. Två månader innan ledigheten börjar skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om den planerade ledigheten och hur länge den kommer att vara. Arbetstagaren kan på välmotiverade grunder frångå tvåmånadersregeln.

(Din grundtrygghet 2. Förmåner till barnfamiljer. 2004)

Exempel 4

När du blir förälder har du rätt till moderskaps- eller faderskaps- och föräldraledighet under den tid du får moderskaps- eller faderskaps- och föräldrapenning från FPA. Denna rättighet grundar sig på Syftet med moderskapsledigheten (mammaledigheten) är att trygga mammans och barnets hälsa tiden kring förlossningen. Adoptivföräldrar har rätt till faderskaps- och föräldraledighet med föräldradagpenning.

Du som arbetar i Finland kan ta ut din moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet då du får moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning från FPA. Ledigheten kan tas ut på grund av graviditet, förlossning eller vård av barn.

Du ska meddela din arbetsgivare om dina ledighetsplaner och ledighetens tänkta längd senast 2 månader innan du inleder ledigheten.

(Din grundtrygghet 2. Förmåner till barnfamiljer. 2006)

Den omskrivna texten i exempel 4 har ett helt annat läsartilltal och en mer aktiv och dynamisk karaktär än den gamla texten i exempel 3. Till exempel har När ett barn föds har blivit När du blir förälder. Satsen i passiv signalerar distans och den har skrivits om i aktiv och talar nu direkt till läsaren. Trots det kan ordet förälder upplevas högtidligt, ett val mot ett mer vardagligt språkbruk hade varit att använda mamma och pappa. Ett direkt läsartilltal och ett formellare ordval än vardagsspråkets gör att både sakfrågan och läsartillvändheten ligger i balans i det offentliga språkbruket.

Omtalet, t.ex. föräldrarna, arbetstagaren, har på flera ställen i exempel 4 ändrats till ett direkt tilltal med du. Det är naturligt att använda du om skeenden som berör de flesta läsare. I broschyrerna om förmåner uttrycks ofta villkorlighet, institutionerna vill gardera sig för att lova för mycket. Bland de mest frekventa orden återfinns både om och kan. I exempel 3 anger satsen Om man arbetar i Finland kan man… både ett villkor och en möjlighet. Där används både om och kan, om markerar villkorligheten och kan möjligheten. Dessutom används det generaliserande pronomenet man. I årets text, exempel 4, skriver man i stället Du som arbetar i Finland kan… Villkoret har omarbetats till en definition i en nominalfras men möjligheten kvarstår i verbet kan. Färre villkor med om ger säkerligen texten en lättare struktur. Däremot är verbet kan ett rätt svårdefinierbart verb med många tolkningsmöjligheter.

Påträngande?

Alla texter där läsaren tilltalas med du behöver inte vara klara och begripliga, det för inte med sig någon automatik att använda aktiv diates och direkt läsartilltal. Många reagerar också mot duandet, det känns fortfarande lite påträngande och oartigt. Man vill kanske inte att en statlig institution ska dua en – och det är en åsikt som bör respekteras. Genom att satserna skrivs i aktiv diates istället för passiv, och genom att personliga pronomen och substantiv används istället för det vaga man, blir det dock tydligare vem som gör vad. Denna tydlighet är önskvärd i synnerhet då det gäller instruktioner om vad man som medborgare ska göra för att få bidrag man har rätt till.

En annan aspekt är att reklamtexter duar rätt mycket, och på det sättet fångar läsaren. Är det ökade duandet ett resultat av inflytande från reklam­ens värld? Var går gränsen mellan reklam och information? Informatörerna säger att de inte gör reklam för sina förmåner. Däremot behövs det ibland reklamartad information om reformer i social­försäkringen. Då kan en reklambyrå anlitas. De reviderade broschyrerna vid Försäkringskassan har delvis skrivits av en copywriter vid informationsavdelningen. Marknadsanpassningen och ”businesstänkandet” börjar tränga in vid de statliga institutionerna, myndigheterna, universitet­en. Det kan föra något gott med sig i form av ökad läsartillvändhet och kundorientering, men det kan föra med sig också andra saker som kanske inte ska godtas utan en öppen diskussion.

Fortsättning får följa

Den revidering som nu gjorts vid FPA är ett steg åt ett mer mottagarinriktat håll. Andra får gärna följa exemplet! Du som översätter texter och skriver svenska versioner av texter kunde fundera på vad som känns naturligt i svenskan då det gäller instruktioner av olika slag. Om texten blir tydligare genom att skriva i aktiv diates med en uttalad mottagare, du, så kan du bra göra det trots att den finska förlagan inte har sinä eller suffixet -si. Det viktiga med en översättning är ju att texten förmedlar samma budskap som källtexten och att den översatta texten leder till samma, önskade handlingar. Och i sista hand handlar det om medborgarens rättsskydd, vi har alla rätt att få korrekt information på vårt modersmål, och informationen ska dessutom vara saklig, klar och begriplig – enligt lag.