Att överhalare och halare är finlandssvenska ord för overall och att dessa båda ord är så gott som okända i Sverige är väl bekant för många. Men när och hur tog sig dessa finlandismer in i svenskan i Finland? Och vad är det egentligen för plagg det handlar om?
Overalls
Overalls blev ett vanligt arbetsplagg i USA i slutet av 1800-talet, och i notiser som rör amerikanska och brittiska förhållanden dyker ordet upp i svenska texter redan vid den tiden. I Dagens Nyheter berättas den 1 maj 1891 om en herreman som studerat skeppsbyggeri och som ofta setts i sina blå overalls bland de andra varvsarbetarna. I Wiborgs Nyheter skrivs den 22 augusti 1904 om skyskrapebyggen i New York:
Arbetarne ha lagt af sig sina kläder och gå i sina overalls, det enkla, billiga ”öfverdrag” som gör att Amerikas arbetare alltid kan uppträda i en snygg kostym, äfven på vägen till och från arbetsplatsen.
Det engelska ordet har använts både om det heltäckande plagget med långa ärmar och om de hängselbyxor med bröstlapp som varit lika vanliga. I Sverige har man tagit till sig det engelska ordet, utan pluralböjning, men börjat kalla det ärmlösa plagget hängselbyxor eller snickarbyxor. Blåställ är ett annat svenskt ord, och det kan stå för båda modellerna, förstås förutsatt att de har den traditionella blå färgen.
Överhals
I Svenskfinland, tidigast i Österbotten, försvenskades ordet overalls (kanske efter att det blivit bekant genom hemvändande amerikafarare) till det ganska likaljudande överhals, på känt folketymologiskt maner. Åtminstone på vissa håll har det uttalats med långt a och alltså från början knutits till verbet hala.
På en webbsida om Vörådialekten skriver signaturen Kicki: ”Övärhaals är vårt ord för arbetshalare, overall eller till och med blåställ.” Hon berättar också om ett besök i en butik för arbetskläder i hemtrakten på 1970-talet:
På en hylla fanns en handskriven skylt, som med stora bokstäver upplyste om att det fanns ÖVERHAALS till salu. Det blev den dagens goda skratt.
I de österbottniska dagstidningarna kan man se annonser om överhals till försäljning från 1912 (Österbottningen 10.3.1912) till sent 1940-tal. I Nyland tycks man inte ha tagit till sig det här ordet, men på Åland förekommer det frekvent från mitten av 1920-talet till en bit in på 1930-talet.
Överhalare
Från överhals till överhalare är steget inte långt, och det blir under lång tid det allmänna finlandssvenska ordet både för den heltäckande overallen och för hängselbyxorna. I två illustrerade annonser i tidningen Åland 1937 och 1938 kan man se reklam för överhalare i båda tappningar.
I Österbotten kom det här ordet att användas vid sidan av överhals. När Alfons Andersson skriver i Folkmålsstudier II 1934 om amerikansk-engelska inlån i Esse-målet listar han också överhalare och definierar det som ’overalls, ytterbyxor’.
Redan i december 1917 har Åbo Underrättelser en annons om en överhalare till salu och våren 1922 säljer en butik i Karis överhalare för järnvägs och motormän till nedsatt pris.
I Helsingfors är överhalare ett etablerat ord från mitten av 1920-talet. Hufvudstadsbladet skriver i en notis den 14 mars 1928 om fångar som rymt från fängelset i Sörnäs:
Den ena av rymlingarna bar en överhalare utanpå sin fångdräkt, den andra en ylletröja, men trots detta lyckades de icke komma undan.
Halare
Överhalare lånades in i finskan i den kortare formen haalari, och allmänt anses finlandssvenskan sedan ha lånat tillbaka ordet som halare – ett ord som sedan nära nog trängt undan den längre sammansättningen. I den mån överhalare numera används är det mest om de långärmade arbetskläderna.
Halare har i finlandssvenskan blivit det vanliga ordet just för långärmade överdragskläder, men de kan vara för olika ändmål: förutom arbetsplagg också till exempel barnhalare och studenthalare.
Den ärmlösa modellen kallas nuförtiden på finlandssvenskt håll liksom i Sverige mestadels för hängselbyxor eller snickarbyxor, men för dessa när de är försedda med en bröstlapp förekommer också ordet lapphalare i finlandssvenskt vardagsspråk. Åtminstone på Åland har man även kunnat kalla hängselbyxorna för hängselhalare och, om de varit vita, målarhalare.
Det korta ordet halare är praktiskt på det viset att det är lätt att använda i sammansättningar, och den flora av sådana som förekommer säger en hel del om både utförande och användning:
arbetshalare
flythalare
jakthalare
pilkhalare
skoterhalare
vinterhalare
läderhalare
pälshalare
värmehalare
yllehalare (som antagligen är ett slags barnhalare).
Studenthalarna har blivit en sorts festkläder för studenter, först i Sverige på 1960-talet, där de förstås kallas studentoveraller, och snart därefter i Finland.
Ålands hav som språkgräns
På Åland, där sverigesvenska ord många gånger används i stället för de i Svenskfinland vanliga orden och uttrycken, har overalls ändå i första hand fått samma benämningar som i övrigt på finländskt håll. I en minienkät i oktober 2021, där ett femtiotal ålänningar svarade, uppgav närmare hälften att de använde ordet halare om den långärmade overallen, en knapp tredjedel svarade överhalare och en femtedel overall.
Gränsen mellan overall och halare går alltså i Ålands hav, men naturligtvis känner nästan alla ålänningar och finlandssvenskar i övrigt till det standardsvenska ordet overall, medan de som bor i Sverige däremot i ytterst liten utsträckning vet vad halare är för något.