Jag har inte gjort arbetet ensam, utan haft nära samarbete med Svenska språknämnden i Finland och mina kolleger på Språkinstitutet. Därtill har jag konsulterat Statsrådets svenska språknämnd och några kunniga översättare.

Finlandismer har det funnits i SAOL sedan upplaga 10, som utkom 1973. Först var de bara ett femtiotal, men i 12 upplagan (1998) utökades antalet ordentligt, till 350 stycken. I fjortonde upplagan kommer de att vara något färre, cirka 270 till antalet.

Orsaken till att finlandismerna finns i SAOL är symbolisk. Svenska Akademien vill med detta markera att finlandssvenskan är en varietet av svenskan, och i motsats till andra varieteter som norrländskan och skånskan, har finlandssvenskan en särställning i och med att svenskan är ett av nationalspråken i Finland och den enda varieteten vid sidan av standardsvenskan som är föremål för verklig normering.

Frekvens, aktualitet och acceptabilitet

Även om vi språkvårdare tycker att det är fint att ha finlandismerna representerade i SAOL, är det ändå lite problematiskt. Orsaken är SAOL:s starka position som norm för svenskan – de som spelar t.ex. spelet Wordfeud vet ju att bara ord som finns i SAOL räknas som korrekta. Och då tolkar man ju det lätt som att finlandismer i SAOL alltid är korrekta och kan användas i alla sammanhang. Därför uppstår en konflikt i fråga om de finlandismer som de finlandssvenska språkvårdarna avråder ifrån, men som ändå finns i SAOL. Därför är det viktigt att de finlandismer som finns i SAOL inte ska vara sådana som språkvården samtidigt avråder ifrån. Av den orsaken strök jag finlandismen muntur (ung. ’syl i vädret’) som funnits i upplagorna 11–13.

Ledorden jag ställde upp för arbetet var frekvens, aktualitet och acceptabilitet. Orden fick inte vara för ovanliga, de skulle vara i levande användning och språkvården skulle acceptera dem. Ett exempel på ett ord som blivit ovanligare är skogsbässe, som för det mesta kallas fästing numera, när fästingarna blivit både vanligare och farligare.

Jag tänkte också på ordens geografiska spridning. Min strävan var att jämna ut den geografiska spridningen genom att minska antalet sydfinlandssvenska finlandismer och prioritera finlandismer som förekommer i alla regioner, och i någon mån därtill öka de österbottniska och åländska finlandismerna.

Officiella finlandismer, oegentliga finlandismer (alltså ord som står för finländska fenomen och som saknar något annat ord i svenskan) och andra finlandismer som fyller en lucka i ordförrådet har fått komma med i SAOL, förutsatt att de är tillräckligt frekventa. Vardagliga finlandismer som används i hela Svenskfinland har också fått komma med, men har fått stilangivelsen finl.vard., vilket innebär att man som språkanvändare ska förstå att orden inte gärna ska användas utanför vardagssfären.

De finlandismer som har en direkt motsvarighet i svenskan, ord i en finlandssvensk betydelse som avviker från den standardsvenska betydelsen, har däremot inte fått komma med i SAOL.

Hoppeligen och örfil

Total principfasthet fungerar emellertid inte särskilt bra i sådana här sammanhang.  Ett exempel är finlandismen hoppeligen, som har en direkt motsvarighet i standardsvenskan: förhoppningsvis. Men hoppeligen har, tycker jag, en nästan symbolisk ställning bland finlandismerna. Ett annat exempel är bakverket örfil som har den direkta motsvarigheten kanelbulle. Men örfil är en finlandism som ofta nämns och också svenskar i Sverige brukar känna till. Jag ansåg även örfilen ha något slags symboliskt värde.

I SAOL har andelen vardagliga ord för finlandismernas del varit mycket högre än för de övriga uppslagsordens del. Jag hade därför tänkt mig minska andelen vardagliga finlandismer. Det visade sig emellertid vara svårare än jag hade föreställt mig. Jag strök många vardagliga ord, och ersatte dem med officiella ord i stället, men trots det kommer andelen vardagliga finlandismer fortfarande att vara mycket högre än andelen vardagliga ord i hela SAOL-materialet. Men det visar ju helt enkelt det faktum att en stor del av finlandismerna verkligen är vardagliga, och att det icke-vardagliga språket inte innehåller så många finlandismer förutom officiella ord, oegentliga finlandismer och samhällstermer av olika slag.

Trots att arbetet med finlandismerna i SAOL 14 har gjorts med eftertanke kommer det fortfarande att löna sig att vara lite försiktig med användningen av finlandismer, om man vill bli förstådd av alla som talar eller läser svenska. Om du slår upp ett ord i SAOL för att se om det verkligen finns, och det har markeringen finl. eller finl.vard., föreslår jag att du funderar en stund på om det verkligen är det ordet du vill använda. Ett generellt svar kan tyvärr varken jag eller SAOL ge. Vilket ord du ska välja beror på vem du riktar dig till, och vilken stilnivå du använder.