Ordet somliga kan användas på flera sätt, men enligt Mats-Peter Sundströms erfarenhet kan det löna sig att vara försiktig med användningen, eftersom somliga kan reagera negativt på ordet.

Svenskan är ganska rik på indefinita pronomen, jämfört med flera andra språk. Och dessa pronomen tycker man väl betraktas såsom synonyma av flertalet språkbrukare. Som exempel kan tas ett fall som den finska frasen jotkin ehdotetuista toimenpiteistä voi varmasti toteuttaa heti där vi har inte färre än fyra möjliga översättningar till svenska, nämligen:

Några av de föreslagna åtgärderna kan säkert genomföras omedelbart.

En del av de föreslagna åtgärderna kan säkert genomföras omedelbart.

Vissa av de föreslagna åtgärderna kan säkert genomföras omedelbart.
 
Somliga av de föreslagna åtgärderna kan säkert genomföras omedelbart.

Somliga väcker reaktioner

I en diskussion med en av översättarna vid Europeiska kommissionens svenska översättningsenhet, av finländsk härkomst och med snart tjugoårig tjänsteerfarenhet, fick jag det otvivelaktiga beskedet att alla de fyra exemplen var liktydiga och inbördes utbytbara.

Men riktigt så här förhöll det sig ändå inte. Redan för några år sedan fick jag de första föraningarna om att det kanske trots allt var något särskilt med ett av de här pronomenen, nämligen somliga.

Somliga är en del av svenskt språkbruk såväl i Sverige som i Finland, och därmed nog.

För att förklara hur jag kom underfund med detta måste jag först, i all korthet, förklara lite grann hur det dagliga översättningsarbetet går till vid Europaparlamentets svenska översättningsenhet, där jag i snart på dagen tjugo år haft min dagliga gärning. Det handlar då framför allt om att varje text som översätts i mån av möjlighet ska granskas ur språkriktighetssynvinkel av en kollega innan den går vidare till att distribueras till ledamöterna av Europaparlamentet eller till allmänheten i stort. Och vid dessa granskningar märkte jag gång på gång att flera olika granskare, oberoende av varandra, reagerat på användningen av ordet somliga i översättningar till svenska av Europaparlamentets texter och föreslagit att det skulle bytas ut mot andra ord, såsom just vissa eller några.

Min allra första reaktion var att även pronomenet somliga var en finlandism. Det har nämligen visat sig att sverigesvenska kolleger ofta mycket snabbt reagerar just på ord och uttryck som är specifika för finlandssvenskan, fastän de i och för sig är fullt förståeliga. Som exempel kan nämnas att när engelskans effortless på svenska återgavs med mödolös blev reaktionen en understrykning och en kommentar i marginalen, och likaså när engelskans [someone] fears badly that ... på svenska blev [någon] är illa rädd för att ... Det krävdes dock inte särskilt mycket efterforskning för att man skulle inse att den tanken var orimlig. Somliga är en del av svenskt språkbruk såväl i Sverige som i Finland, och därmed nog.

Alltså visade sig tanken på att somliga vore typiskt för svenskan i Finland vara ett villospår. Men intressant nog gäller det för svenskan i både Sverige och Finland att somliga undviks i vissa stilarter! Detta framgick klart vid en genomgång som den 2 mars 2015 gjordes av den svenskspråkiga delen av databasen Finlex som omfattar finländskt lagspråk, bland annat i form av texter till lagar och andra författningar samt till rättspraxis från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Då visade det sig att somliga uppvisade summa 0 belägg (!). Däremot återfanns i Finlex 954 belägg för en del, 662 belägg för vissa och 142 belägg för några. Alltså fanns det inget som talade för en generell överanvändning av somliga på finlandssvenskt håll.

Inte helt neutralt

Vad blir nu den logiska slutsatsen av allt det här? Jo, först som sist, att det trots allt är något särskilt med somliga. Eller för att uttrycka sig mera språkvetenskapligt: att det ordet inte är helt neutralt såsom en del, några eller vissa utan har något slag av stilistisk markering.

Närmare bestämt tycks det inte höra hemma i vilka stilarter som helst. Eller som en sverigesvensk kollega uttryckte det: ”Ja, det är väl inget egentligt fel på ordet somliga, men det [ordet] skulle jag personligen aldrig använda i ett sammanhang som detta.”

Just i sådana sammanhang verkar somliga upplevas ha ett alltför lågt stilvärde för att riktigt passa in.

Och vad menas nu med ”ett sammanhang som detta”? Närmast avses då texter och kontexter av det slag som blir aktuella i till exempel översättningsarbetet vid Europaparlamentet. Det handlar då dels om lagtexter och dels om politiska viljeyttringar, såsom i Europaparlamentets resolutioner av det slag där parlamentet tar ställning till aktuella händelser eller dylikt. Det är då frågan om texter som kräver en stil av mera vårdat och seriöst slag och en stil som profilerar sig mot det rena vardagsspråket (utan att för den skull bli ett byråkratiskt fikonspråk). Och just i sådana sammanhang verkar somliga upplevas ha ett alltför lågt stilvärde för att riktigt passa in.

Detta bekräftades genom två snabbundersökningar vid Europaparlamentets svenska översättningsenhet vårvintern 2015. I den ena framhöll ständige sekreteraren för översättningsenhetens språkgrupp, att man i texter som avfattats vid Sveriges regering hade endast 81 belägg på somliga, medan beläggen på vissa uppgick till inemot 10 800! Detsamma var fallet i texter från Sveriges riksdag, där somliga uppvisade ungefär 5 600 belägg medan vissa belagts över 300 000 gånger. 

Den andra undersökningen inriktade sig på databasen Eurlex, som erbjuder tillgång, på samtliga officiella EU-språk, till bland annat EU:s lagstiftning, dokument med anknytning till lagberedningsarbetet och EU-domstolens rättspraxis. Vid en genomgång den 3 mars 2015 visade det sig att frasen somliga medlemsstater hade 122 belägg i Eurlex, medan en del medlemsstater uppvisade 846 belägg, några medlemsstater 1 471 belägg och vissa medlemsstater hela 9 034 belägg.

Negativa associationer

Slutsatsen blir alltså att man rent instinktivt verkar undvika somliga i texter med anknytning till lagspråk, förvaltningstexter och politisk debatt (i alla fall om debatten förs på en högre nivå än den klatschigt slängiga kvällstidningsjournalistikens!). Varför det, då? Något heltäckande svar kan knappast ges på den frågan. Det förefaller i vart fall som om somliga fått ett slags underförstått vardaglig och ofta dessutom negativ anstrykning. Detta framhölls med föredömlig tydlighet av en sverigesvensk kollega till mig, som förklarade att det för honom vore fullständigt omöjligt att använda somliga i en kontext som denna:

Somliga av oss hade gjort en riktigt bra översättning.

Enligt hans mening vore det något av en självmotsägelse att använda somliga i en kontext som innebär något positivt eller berömmande.

Det förefaller i vart fall som om somliga fått ett slags underförstått vardaglig anstrykning.

En finlandssvensk översättningsassistent, med snart femtonårig vana av växelverkan med sverigesvenska kolleger, anlade ytterligare en infallsvinkel på den smått negativa färgton som åtminstone omedvetet kommit att vidhäfta somliga. Hon påpekade att somliga ofta kan användas som ett slags ironisk eufemism, alltså förskönande omskrivning. Då utgår man från att mottagarna också vet vem eller vad som avses, utan att man för den skull vill säga det rent ut. Ett par exempel:

Somliga tycks visst tro att det går an att bära sig åt hur som helst på en arbetsplats.

eller

Somliga medlemsstater verkar ju strunta fullständigt i allt som heter budgetdisciplin.

I vartdera fallet ovan förutsätts det ju vara ur sammanhanget klart vilken enskild person eller medlemsstat som avses.

Förändring över tid

Nu kommer ytterligare en intressant aspekt med i bilden, nämligen att denna egenskap hos somliga kan ha kommit att bli mera uttalad under tidens gång. Vid en ex tempore-undersökning som jag gjorde framgick det att svenska språkbrukare som var äldre än ca femtio år, oavsett härkomstland, i allmänhet inte lade märke till någon markering hos ordet somliga, medan yngre språkbrukare inte upplevde det som gångbart, i alla fall inte i alla stilarter.  Denna tankegång får en frapperande bekräftelse vid en jämförelse av exempelvis svenska bibelöversättningar.

I översättningen från 1917 (Luk. 13:30) står nämligen följande:

”Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.”

Medan det i 1981 års översättning heter:

”Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist.”

I det här sammanhanget är det påfallande att notera att ordet somliga förekommer nästan tre gånger oftare i Nya testamentet i 1917 års bibelöversättning (47 belägg), än i översättningen från 1981 (16 belägg).

Slutsatsen blir alltså att somliga profilerar sig rätt markant mot andra nästan synonyma indefinita pronomen såsom några, en del eller vissa. Detta är något som veterligen aldrig förts på tal i språkvårdsdiskussionen, men ändå ingår som en naturlig del av flertalet svenskspråkigas språkkänsla, antingen de är sverigesvenskar eller finlandssvenskar.

För den som lär sig svenska som främmande språk förhåller saken sig givetvis helt annorlunda och därför vore det kanske på sin plats att man i ordböcker mellan finska och svenska, liksom också i läroböcker i svenska som främmande språk, införde något slags lämplig beteckning för att användningen av somliga är underkastad vissa begränsningar av stilistiskt slag och att somliga, genom att användas kanske framför allt i sammanhang med en underton av ironi och/eller avståndstagande kommit att framstå som alltmer vardagligt under tidens och språkutvecklingens gång.