När jag språkgranskar översatta texter kan jag inte låta bli att förundra mig över språkets förmåga att förmedla betydelse, och i synnerhet över hur små språkliga val kan förändra betydelsen. Följden av de språkliga valen kan bli att betydelsen i den översatta texten inte fullt motsvarar betydelsen i ursprungstexten. Då har det uppstått en betydelseglidning under översättningsprocessen. I själva verket finns det naturligtvis inte en enda översättning utan något slag av betydelseglidning i förhållande till ursprungstexten – det ligger i översättandets väsen. Språk motsvarar helt enkelt inte varandra exakt. Men det finns också betydelseglidningar som kan undvikas genom en omsorgsfull analys av ursprungstexten.

Jag ska ta några exempel med satsadverbialet också i översatt text. Först ska jag redogöra för den roll också spelar i svenskan.

Satsadverbialet också

Också är ett så kallat konjunktionellt satsadverbial. Det innebär för det första att det modifierar hela den sats där det ingår, för det andra att det anger den logiska relationen mellan två utsagor. Den logiska relation som också anger är en additiv relation, och vi kan kalla de två utsagorna A och B: (A) Lars har en katt. (B) Han skulle också vilja ha en hund. I det här exemplet finns det ett tydligt avgränsat A-led (en sats) och den additiva relationen är tydlig. Det behöver dock inte alltid vara så. Ofta är det tvärtom oklart vad A-ledet omfattar – det innehåll som B-ledet relateras till behöver inte vara den föregående satsen, utan det kan vara ett längre och vagare avgränsat textsammanhang. Den additiva relationen kan vara vag, och för att förstå helheten måste läsaren kunna dra slutsatser med hjälp av kontexten och allmän omvärldskunskap.

Jag ska ta ett exempel ur Svenska Akademiens grammatik (SAG): Vi såg en tjäder i skogen. Vi fotograferade också en tall som hade kluvits av blixten. Här är den additiva relationen vag. Det naturliga skulle vara att relatera Vi fotograferade också en tall till något annat som fotograferats tidigare, men något sådant nämns inte i den första satsen. Trots detta uppfattar läsaren ett slags additivt samband; utsagorna bildar en helhet, och denna helhet är vad som hände under en skogspromenad.

Ibland är den additiva relationen mer än lovligt vag. Man får en känsla av att också används som ett slags utfyllnadsord utan direkt logisk anknytning. Det kan vara viktigt att minnas att också trots allt har en betydelse, en additiv betydelse. På något plan borde det finnas något som också kan relatera till. Annars kan läsaren känna sig förvirrad och förgäves leta efter logik i det lästa.

Också som fokuserande satsadverbial

Det är som sagt utmärkande för satsadverbial att de modifierar hela den sats där de ingår. Det finns emellertid en grupp av satsadverbial, de fokuserande satsadverbialen, som utöver detta också lyfter fram ett speciellt led i satsen, ett fokus. Ofta placeras adverbialet då framför det fokuserade ledet. Också kan användas som ett sådant fokuserande satsadverbial. Exempel: Också garaget behöver målas. Här står det fokuserande också framför fokus, garaget. Dock kan fokuserande satsadverbial också placeras på andra ställen i satsen utan att betydelsen förändras: Garaget behöver också målas. Observera att det alltså fortfarande är garaget som är fokus i satsen. – Det kan påpekas att gränsen mellan satser med fokus och satser utan fokus inte alltid är klar.

Betydelseglidningar – exempel med också

Jag ska analysera några exempel med också i översatt läromedelstext. I vissa av exemplen har översättaren fört in ett också som saknas i den finska ursprungstexten, i andra har också använts på ett sätt som gör att betydelsen blir en annan än i ursprungstexten. Det finns exempel där den additiva relationen vid också är vag och exempel där problemen har att göra med fokus i satser där också används som fokuserande satsadverbial. Det jag vill analysera är betydelsen i exemplen. Jag vill visa hur lätt det kan uppstå betydelseglidningar också i välgjorda översättningar och hur försåtliga nyanser det är fråga om.

 
1.

Miten tulivuoripurkaukset vaikuttavat elämään Suomessa, vaikka lähimmät aktiiviset tulivuoret sijaitsevat tuhansien kilometrien päässä?

På vilka sätt kan vulkanutbrott påverka livet också i Finland trots att de närmaste aktiva vulkanerna ligger på flera tusen kilometers håll?


Här frågar man sig närmast vad också egentligen anknyter till. Ordet har ingen motsvarighet i den finska ursprungstexten, utan översättaren har lagt till det i den svenska versionen. Exempelfrågan är en av ett antal fristående frågor efter ett kapitel som handlar om vulkaner och jordbävningar. Eftersom frågan är fristående kan också inte anknyta till något i den närmast föregående texten, utan det är tänkt att läsaren utgående från innehållet i hela kapitlet ska dra slutsatsen att vulkanutbrott påverkar livet i de länder där det finns vulkaner, men kan de också påverka livet i Finland? Här tycker jag att den additiva relationen är så pass vag att det är bäst att stryka också.

 
2.

Visuaalista maisemaa häiritseviä tai rikkovia tekijöitä kutsutaan maisemahäiriöiksi tai maisemavaurioiksi. Aluesuunnittelussa ja kaavoituksessa pyritään nykyään ottamaan huomioon maankäytön muutosten vaikutukset maisemaan.

Byggnader, vägar, gruvor och andra faktorer som stör den visuella upplevelsen kallas för sår i landskapet. I regionplaneringen försöker man numera ta hänsyn också till hur förändringar i markanvändningen påverkar landskapet.

 

Även i detta exempel har översättaren lagt till ett också som inte har någon motsvarighet i ursprungstexten. Det är heller inte klart vad också relaterar till, alltså vad A-ledet omfattar. Den tidigare texten har nämligen inte handlat om regionplanering. Läsaren förutsätts alltså förstå att man utöver de många omständigheter som måste beaktas i regionplaneringen också försöker beakta förändringar i markanvändningen. I den finska texten finns ingen sådan nyans. Man kan fråga sig om den additiva relationen här är så vag att också borde strykas.


3.

Vaara-Suomessa ja Lapissa on suuria pinnankorkeuseroja. Lapissa on kuitenkin myös laajoja tasaisempia alueita, joilla ei ole lainkaan suurtuntureita.

Vaarafinland och Lappland är mycket kuperade områden. Också Lappland har stora, relativt platta områden utan fjäll.

 
I den andra satsen har översättaren avvikit från den finska ordföljden. Som följd av detta har en felaktig placering av också lett till att texten blivit obegriplig. Också framhäver Lappland, och texten tycks förutsätta att det har talats om andra platser än Lappland som har stora, relativt platta områden utan fjäll. Några sådana platser har dock inte nämnts, utan tvärtom har det talats om mycket kuperade områden. En enkel omplacering av också, så att det i stället kommer att framhäva stora, relativt platta områden utan fjäll, gör meningen logisk. Kontrasten kan ytterligare framhävas genom ett dock, som motsvarar kuitenkin i den finska texten.

Vaarafinland och Lappland är mycket kuperade områden. Lappland har dock också stora, relativt platta områden utan fjäll.

 

4.

Taulukossa ja diagrammissa on arvio maapallon vesivarastojen tilavuudesta. Ilmaston hidaskin muuttuminen muuttaa vesivarastoja. Ilmaston lämpeneminen pienentää maapallon jäätiköitä.

I tabellen och diagrammet ser du en uppskattning av jordens vattenresurser. Också en långsam förändring av klimatet påverkar vattenförråden. När klimatet blir varmare krymper till exempel glaciärerna.

 
I den svenska versionen används också som ett fokuserande satsadverbial som lyfter fram ett speciellt led, men det är oklart vilket detta speciella led är. I den finska texten är det klart vilket led som lyfts fram, för partikeln -kin har fogats till adjektivet hidas och framhäver detta. Därför har översättarens avsikt säkert varit att också ska fokusera långsam i den svenska texten. Om det vore så skulle långsam vara betonat. Detta är dock inte den tolkning som jag som svenskspråkig läsare spontant gör utgående från texten. Eftersom klimatförändringar inte har diskuterats i det föregående är min spontana tolkning att hela frasen en långsam förändring av klimatet är ny information och att också lyfter fram hela frasen. Läser man satsen högt betonar man då inte långsam utan snarast klimatet.

Det blir alltså en betydelseglidning i den svenska texten till följd av en skillnad mellan finskan och svenskan. Fokuseringen är tydlig på finska, och översättaren har omedvetet påverkats av finskan och inte tänkt på att den svenska satsen blir tvetydig. Sådana försåtliga glidningar kan mycket lätt uppstå i översättningar. – Dessutom har vi här ett tema–rema-problem som också gäller den finska ursprungstexten. Eftersom klimatförändringen är ny information och vattenförråden känd information skulle det vara naturligast att skriva ungefär:

I tabellen och diagrammet ser du en uppskattning av jordens vattenresurser. Vattenförråden påverkas av klimatförändringar, också långsamma sådana. Till exempel krymper glaciärerna när klimatet blir varmare.

I exempel 3 är det översättarens avsikt att också ska vara snävt fokuserande, men läsaren uppfattar det inte så. I exempel 4 uppfattar läsaren också som fokuserande trots att innehållet inte stöder denna tolkning.

5.

Trooppisten sademetsien häviäminen on vakavimpia ympäristöongelmiamme. Puita kaadetaan rakennusaineiksi ja maa-alaa raivataan karjan laitumeksi, rehukasvien tuotantoon sekä öljypalmuviljelmiin. Kasvava väestö harjoittaa myös kaskiviljelyä liian intensiivisesti.

Skövlingen av de tropiska regnskogarna hör till våra allvarligaste miljöproblem. Träden fälls som byggnadsmaterial och marken röjs till betesmark och mark för odling av foderväxter och oljepalmer. Den växande befolkningen innebär att också svedjebruket blir för intensivt.


Här handlar det om att kunna skilja mellan ett fokuserande och ett icke-fokuserande också. Översättaren har tydligen felaktigt uppfattat myös som ett fokuserande satsadverbial som lyfter fram kaskiviljely och har därför placerat också framför svedjebruket så att detta ord blir framhävt. Innehållsmässigt förutsätter detta att det har talats om något annat som också är för intensivt, men eftersom ingenting sådant har nämnts blir satsen mer eller mindre obegriplig. I den finska satsen är myös emellertid ett vanligt satsadverbial som modifierar hela satsen. I direkt översättning skulle satsen lyda så här: Den växande befolkningen bedriver också svedjebruk för intensivt. Här modifierar också hela satsen utan fokus, och innebörden är att det alltför intensiva svedjebruket är en i raden av åtgärder som förstör regnskogarna. På svenska skulle passusen kunna lyda så här:


Skövlingen av de tropiska regnskogarna hör till våra allvarligaste miljöproblem. Träden fälls som byggnadsmaterial och marken röjs till betesmark och mark för odling av foderväxter och oljepalmer. Befolkningsökningen leder också till att svedjebruket blir för intensivt.

Detta är också ett av de fall där den additiva relationen är tämligen vag och det är oklart vad A-ledet egentligen innefattar. Helheten är helt enkelt allt som förstör regnskogarna.

6.

Tropiikissa meriveden suolaisuus lisääntyy, kun vettä haihtuu auringonsäteilyn vaikutuksesta. Myös napa-alueilla suolaisuus lisääntyy, sillä jään muodostuessa ympäröivän veden suolapitoisuus nousee, kun suola jää jään ulkopuolelle.

I tropikerna blir vattnet saltare när solstrålningen ökar avdunstningen. Också i polarområdena blir vattnet saltare vid isbildning. Isen innehåller nämligen bara vatten och saltet blir kvar i det omgivande vattnet.

 
Här har översättaren valt att avvika från den finska texten. Satsindelningen är annorlunda, och det leder till att den svenska versionen blir problematisk. I exemplet framhäver också i första hand frasen i polarområdena och kontrasterar den mot i tropikerna i föregående sats. Men eftersom fokuserande satsadverbial modifierar hela satsen samtidigt som de framhäver ett speciellt led kommer också att inkludera frasen vid isbildning som hör till samma sats. Detta blir innehållsmässigt felaktigt, för i tropikerna blir vattnet ju inte saltare vid isbildning. Det gäller alltså att få fram att också inte modifierar frasen vid isbildning, och det kan man göra till exempel genom att hänföra denna fras till en egen sats:

 
I tropikerna blir vattnet saltare när solstrålningen ökar avdunstningen. Också i polarområdena blir vattnet saltare, men där sker det genom isbildning. Isen innehåller nämligen bara vatten och saltet blir kvar i det omgivande vattnet.

Betydelseglidningar

I de två första exemplen ovan är det oklart vad också egentligen anknyter till. Den additiva relationen är så vag att det kan vara bäst att stryka också om man vill undvika att läsarna blir förvirrade.

I de följande exemplen verkar glidningarna ofta ha uppstått för att det blir oklart vad också egentligen modifierar. Det är viktigt att komma ihåg att också liksom andra satsadverbial alltid modifierar hela satsen. Men utöver detta kan också i vissa fall lyfta fram ett speciellt fokuserat led, och ibland har det uppstått en glidning för att också i texten formellt fokuserar ett annat led än det innehållsmässigt borde fokusera. Ofta är det då fråga om att också placerats på fel ställe i texten.

I vissa av exemplen är det fråga om subtila nyansskillnader som knappast uppfattas av särskilt många läsare. Jag har använt exemplen för att illustrera hur lätt det kan uppstå betydelseglidningar i översatt text. Som sagt existerar det knappast en enda översatt text utan något slag av glidningar, men en översättares strävan måste ändå vara att glidningarna ska bli så få som möjligt. Därför är det viktigt att översättaren analyserar strukturen i ursprungstexten noggrant så att han eller hon uppfattar den exakta betydelsen. Det är också viktigt att översättaren tänker på hur en sats eller mening innehållsmässigt förhåller sig till kontexten.

En del av betydelseglidningarna har uppstått som en följd av att översättaren har avvikit från ursprungstexten. Det framhävs ofta att översättare inte ska vara slaviskt bundna av ursprungstexten och producera stel översättningska. Det är naturligtvis sant, men det är också ett faktum att det kan medföra risker att avvika från ursprungstexten. En avvikelse på ett ställe kan nämligen föra med sig glidningar på flera andra ställen. När man avviker från ursprungstexten måste man därför vara extra noggrann och försöka se texten som en helhet. Man ska inte heller avvika i onödan. Det är bra att följa professor Rune Ingos översättningsprincip: ”så exakt som möjligt, så fritt som nöden kräver”.