Statsrådets translatorbyrå översätter texter för statsrådet, bl.a. författningar och propositioner. Samtliga översättare vid byrån har bekantat sig med översättningen inom EU, och i maj besökte en grupp på sex personer de svenska översättningsenheterna vid parlamentet och revisionsrätten i Luxemburg och vid kommissionen, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén i Bryssel.

En av EU:s grundläggande principer är att EU-medborgarna skall vara jämlika, och att lagstiftning och annan viktig information därför skall vara tillgänglig för medborgare i alla medlemsstater på deras eget språk. Det hör också till EU-representanternas demokratiska rättigheter att få uttrycka sig och arbeta på sitt eget språk inom EU. Därför översätts inom EU årligen ca en miljon sidor text till och från de officiella språken.

Översättningsverksamheten är decentraliserad och uppdelad på de olika EU-organen, det vill säga parlamentet, kommissionen, rådet, olika kommittéer och instanser. Så gott som alla texter som produceras inom unionens organ översätts till de 11 officiella EU-språken. Det handlar om direktiv, förordningar, betänkanden, resolutioner, men också om administrativa texter av olika slag, rapporter, pressmeddelanden, arbetsplatsannonser osv. Översättningen är alltså en stor apparat som engagerar några tusen personer; enbart vid parlamentet uppgår antalet översättare och deras sekreterare till 800–900 personer. Denna stora apparat är en av grundförutsättningarna för att EU skall fungera på jämlika villkor för samtliga medlemsstater.

Inte bara översättare

Det är inte enbart översättare som arbetar vid de olika översättningsenheterna. För att arbetet skall ske så effektivt som möjligt finns också tjänster för koordinatorer, sekreterare, arkivarier, terminologer och granskare.

Sekreterarna tar emot översättningsuppdragen och för in dem i olika slags elektroniska diarie­system, och ofta gör de också en förbearbetning av texten, ett slags rå­översättning, som sedan går vidare till de egentliga översättarna. Denna förbearbetning sker i regel med hjälp av översättningshjälpmedlet Translator’s Workbench, som är ett dataprogram för lagring av texter och som fungerar som ett översättningsminne där ofta återkommande text kan letas upp. Arkivarierna å sin sida tar fram bakgrundsmaterial som behövs vid översättning­en. Det kan röra sig om att leta fram direktiv och beslut som den aktuella texten baserar sig på, eller att ta reda på sakkunniga personer inom ett visst ämnesområde. Koordinatorerna fördelar texterna på översättarna och har överblick över i vilket stadium texterna befinner sig.

För översättarna återstår alltså att göra den slutliga översättning­en, som till slut kontrolleras av granskarna. Granskarnas uppgift är framför allt att se till att texterna är konsekventa vad gäller termval, stilistiska aspekter och tidigare dokument.

Antalet texter som granskas vid de olika enheterna varierar. Vid parlamentet finns för närvarande inga tjänster för granskare på grund av nedskärningar, vid kommissionen granskar kollegerna varandras texter, medan man vid rådet tillämpar en formell indelning i översättare och granskare. Också vid ekonomiska och sociala kommittén och revisionsrätten granskas alla texter. Intressant är att ändring­arna efter granskningen ofta förs in av sekreterarna och inte av översättarna själva. I allmänhet får dock översättarna tillbaka översättningen med ändringarna införda. Eftersom dokumenten inom EU skall se ut på ett visst sätt går texterna bland annat vid rådet därefter vidare till en så kallad skrivpool som sköter den tekniska bearbetningen av dokumenten och ser till att de får rätt format och utseende.

Antalet språk stiger

Texter översätts från och till alla de elva officiella språken inom EU. I praktiken dominerar dock engelskan och franskan som utgångsspråk (mellan 30 och 50 % av alla texter), och engelskan har redan kört om franskan som källspråk. Också italienska och spanska utgångstexter är vanliga. Att engelskans och franskans andel som utgångsspråk är så stor beror delvis på att alla inte skriver på sitt modersmål. Språkversionen påverkar nämligen hur snabbt ärendet behandlas, och därför skriver många parlamentsledamöter sina texter och inlägg på engelska. Man skulle tro att detta inverkar negativt på nivån på språket, men åtminstone vid parlamentet anser översättarna att nivån överlag är god.

En översättare har ofta minst 3­–5 utgångsspråk och översätter i regel till sitt modersmål. I och med den förestående utvidgningen av EU kommer antalet språk att stiga till 16–17, vilket kommer att leda till att s.k. reläöversättning blir allt vanligare eftersom det är svårt att hitta personer som behärskar flera av de mindre språken. Vid relä­översättning eller indirekt översättning (eng. pivot translation) används ett hjälpspråk, ofta eng­elska eller franska, som mellansteg vid översättning mellan ovanliga språkkombinationer. För närvarande pågår snabbutbildning i nya språk som estniska, polska och slovenska. En del översättningar görs också till och från språk som inte är officiella EU-språk, bland annat till ryska och japanska.

Det är inte nödvändigt att ha studerat språk för att man skall kunna bli EU-översättare. Det enda kravet är högskoleexamen och kunskaper i minst två officiella EU-språk förutom modersmålet, samt att man klarar uttagningsprovet. Goda stilister och personer med kunskaper i ett visst ämnesområde är eftertraktade. Vid rådets uttagningsprov är ordböcker förbjudna och det som krävs är stilistisk förmåga och litterära språkkunskaper, medan snabbhet och god allmänbildning är viktigt vid kommissionens uttagningsprov, där också ordböcker får användas.

Internet inte en självklarhet

En kuriositet för oss teknikfrälsta finländare var att många översättare vid de äldre avdelningarna, t.ex. franska och tyska, föredrar att diktera sina texter med hjälp av diktafon. Särskilda maskin­skrivare skriver sedan in de dikterade texterna på dator, och denna metod lär inte ta mera tid i anspråk än om översättarna översätter direkt på dator. På flera av avdelningarna utvecklas som bäst röstigenkänning på datorerna, vilket innebär att översättaren kan ”diktera” för datorn som ”skriver ut” texten. Det normala, särskilt vid de nyare översättningsenheterna, är dock att översättarna använder datorer på vanligt sätt.

Utvecklingen går i olika takt på de olika avdelningarna, och det är naturligt att de nya medlemsstaternas översättningsenheter är modernare än de gamla. Men också på vissa av de svenska avdelningarna har man fått tillgång till Internet för alla så sent som i år. Det tycks dock vara de nya medlemsländerna som är pådrivande när det gäller att ta i bruk modern teknik.

Vid de svenska enheter vi besökte var Trados Translator’s Workbench det vanligaste översättningshjälpmedlet, framför allt när det gäller texter med ofta återkommande avsnitt eller formu­lering­ar, såsom budget, protokoll osv. En fördel med programmet är att ett enda stort minne kan byggas upp för texter som behandlas i många omgångar i olika instanser. Minnet innehåller då alla officiella texter om ett visst ämne som producerats inom de olika organen. Efter den inledande fasen då minnen skapas och översättarna lär sig an­vända programmet, leder det till klara tidsbe­sparingar. Även om alla inte var helt nöjda med programmets egenskaper menade de flesta att det är en definitiv tillgång i arbetet, framför allt eftersom det leder till mer konsekventa texter och formuleringar.

Vid kommissionen finns en separat avdelning för teknisk hjälp som betjänar alla avdelningar. Här lägger man bland annat upp översättningsminnen som baserar sig på gamla dokument och som sedan direkt kan vara till hjälp för översättarna. Hjälpenheten testar också maskinlösningar och tekniska möjligheter och skapar text- och termdatabaser.

Språkvård och termarbete

Att upprätthålla den språkliga kompetensen kommer i stor utsträckning an på översättarna själva. Det gäller att prenumerera på svenska tidningar och hålla sig à jour med den språkliga utveckling­en. Vid behov samlas översättarna till möten för förenhetligande av termer, och ibland kollationeras översättningarna med textförfattaren som svarar på frågor om otydliga eller problematiska avsnitt. Gästföreläsare från Sverige kommer på besök med jämna mellanrum och inom avdelning­arna fungerar interna term- och språkvårdsgrupper. Enheterna upprätthåller egna termdatabaser, men också interinstitutionellt termsamarbete är på intåg och är för närvarande effektivast mellan de nordiska ländernas avdelningar.

De viktigaste termdatabaserna är Eurodicautom som upprätthålls av kommissionen, TIS (Terminological Information System) som är rådets databas (se webb­adresserna nedan) och Euterpe som upprätthålls av parlamentet. De flesta av termdatabaserna har existerat länge, men gräns­snitten ändras hela tiden och görs mer lättillgängliga och användarvänliga. Inom kommissionen har man också utvecklat en s.k. One Stop Terminology Shop, dvs. ett gränssnitt där man genom en enda sökning kan söka i flera databaser. Än så länge används detta sökprogram endast internt.­

Klarspråk trots punktregeln

Också inom EU går trenden allt mer mot klarspråk i texterna. Bland annat vid kommissionens översättningstjänst genomförs ett klarspråksprogram, Fight the fog. I praktiken är det dock ofta lättare sagt än gjort att skriva kort och lättfattligt när man översätter EU-texter. När det gäller juridiskt bindande EU-dokument skall en mening i originaltexten nämligen motsvaras av en mening i översättningen, bland annat för att man skall kunna hänvisa till samma lagrum på olika språk. Denna så kallade punktregel leder vid översättning ofta till långa och invecklade meningar som inte är typiska för svenskan. Det är alltså viktigt att också tjänstemännen som skriver texterna är medvetna om hur man skriver klarspråk, så att översättarna kan arbeta med en bra originaltext.

Att vara översättare inom EU är alltså på det stora hela som att vara översättare var som helst. Det som gör arbetet unikt är den enorma organisationen och därmed de textmängder som passerar översättningstjänsterna. Den stora arbetsmängden och tidspressen uppvägs dock enligt många av möjligheten att arbeta i en mångkulturell miljö mitt i händelsernas centrum, och naturligtvis av den belgiska chokladen ...

 

Nyttiga webbadresser

Termbanker:

Eurodicautom: http://eurodic.ip.lu/

TIS: http://tis.consilium.eu.int/

Celex (kräver lösenord): http://europa.eu.int/celex/

Eur-Lex: http://europa.eu.int/eur-lex/(siirryt toiseen palveluun)

 

Allmänt om EU:

Europeiska kommissionens översättningstjänst:

http://europa.eu.int/comm/dgs/translation/index_sv.htm

Europa-hemsidan: http://europa.eu.int/

Europeiska unionens råd: http://ue.eu.int/sv/summ.htm

Europeiska revisionsrätten: http://www.eca.eu.int/

Publikationsbyrån: http://eur-op.eu.int/general/sv/index.htm

Fight the fog: http://europa.eu.int/comm/translation/en/ftfog/index.htm