Afasi ser olika ut för olika personer

”Det här går väl över, tänkte jag. Men när jag vaknade upp på sjukhuset nästa morgon kunde jag bara säga två saker; Atlas Copco och potatis”

”När jag går omkring i ett rum och tittar på sakerna är de meningsfulla och bekanta. Men jag kan inte på en gång säga vad de kallas, inte någon av dem …”

                                                    (Citaten är hämtade från Afasiföreningen i Göteborgs webbplats)

 

Föreställ dig att du befinner dig i ett samtal med dina vänner och att du vet precis vad du vill säga men att du inte kan hitta rätt ord. Eller att du ska läsa din vanliga morgontidning men att orden nu verkar ha tappat sin betydelse och att du bara känner igen enstaka bokstäver. Detta är verkligheten för den som har afasi.

Afasi är en kommunikationsstörning som påverkar förmågan att tala, att förstå tal, att läsa och att skriva. Diagnosen kan påverka förmågan att kommunicera på olika sätt och i olika grad. Typ och grad av svårigheter skiljer sig mycket från person till person. Den som har afasi vet precis vad den vill säga, men det som tidigare har varit mycket enkelt – som till exempel att samtala med en vän eller att skriva ett sms – har nu blivit mycket svårt.

Afasi beror på en hjärnskada

Afasi är följden av en hjärnskada, oftast i den vänstra hjärnhalvan. Den vanligaste orsaken är stroke, men hjärnskadan kan också ha andra orsaker, bland annat någon typ av trauma mot skallen (till exempel i samband med en cykelolycka), hjärntumör eller infektion. I Sverige insjuknar cirka 30 000 personer varje år i stroke och ungefär en tredjedel av dem får afasi, varav cirka 35 procent är i arbetsför ålder. Förutom nedsatt språkförmåga har många personer med afasi även nedsatt motorik i delar av höger kroppshalva.

Förmågan att lagra och bearbeta

Relationen mellan ett ords form (det vill säga hur det låter) och dess betydelse är arbiträr och konventionell. Det är alltså något vi har lärt oss. Ordens form och betydelse finns lagrade i hjärnan och under ett samtal behöver vi inte fundera särskilt ofta över vilka ord vi ska välja, hur de uttalas och böjs grammatiskt eller hur de ska placeras efter varandra i en mening. När vi lyssnar på samtalspartnern bearbetar hjärnan snabbt språkljud, ord, grammatik och meningar och vi förstår och kan tolka det som sägs. Om vi kommer av oss eller råkar säga fel ord, så kan vi reparera vårt misstag och ändå förstå varandra. Allt detta kan pågå samtidigt trots att samtalet går snabbt (i samtal säger vi cirka 150–250 ord i minuten) och är ett resultat av hjärnans effektiva, snabba och välorganiserade system för lagring och bearbetning av språkliga komponenter. Vid afasi har de celler och nervbanor som lagrar detta system skadats och det tar därför längre tid och är betydligt svårare än tidigare att hitta rätt ord, att organisera en mening och att förstå språk.

Svårt att tala, förstå, skriva och läsa

Det vanligaste symtomet, och ofta det mest framträdande, är att det är svårt att hitta rätt ord. Det kan ta längre tid att plocka fram ordet men ord kan också bytas ut mot ett närliggande, till exempel ”soffstol” istället för ”fåtölj” eller ”sophyvel” istället för ”sopborste”. Ibland byts ljud i ordet ut och helt nya ord bildas som inte har någon betydelse. Orden kan också få en felaktig böjning, hamna i fel ordning i en mening eller ibland falla bort helt. Meningarna blir som korta telegram med många pauser. När det gäller förmågan att förstå tal kan det vara svårt att tolka enskilda språkljud, att göra rätt association till ett ords betydelse eller en svårighet att tolka komplex grammatik. I vissa fall uppfattar personen inte det egna talet och hör därför inte sina felsägningar.

All språklig bearbetning är komplex men att skriva ställer extra höga krav på snabb och effektiv bearbetning och det är förmodligen därför som förmågan att skriva verkar vara extra känslig för hjärnskador. För en person som har afasi tar det lång tid att skriva och allt som tidigare gått automatiskt, som till exempel att stava, kräver nu hårt arbete. Även läsningen tar längre tid och det kan vara svårt att koppla de skrivna orden till vad de betyder.  Ofta orkar personen inte skriva och läsa så mycket åt gången.

Två afasiprofiler

Det är viktigt att vara medveten om att svårigheternas karaktär och grad är mycket olika för olika personer. Svårigheterna påverkas av situationen, till exempel vem man samtalar med eller vilken bok man läser, men också av den aktuella dagsformen. Det har dock visat sig att symtomen inte är helt slumpartade utan grupperar sig i det som kan kallas afasiprofiler eller afasidiagnoser. Det går att dela in afasiprofilerna i två huvudtyper enligt hur det låter när personen talar, om talet låter ”flytande” eller om det är många pauser och låter ”icke-flytande”.  

Bland de ”icke-flytande” afasiprofilerna ingår symtom som framför allt relaterar till hur språkljud och ord ska kombineras. Vanliga symtom i den här huvudtypen är att talet är långsamt, grammatiska ändelser och funktionsord saknas och meningarna är korta och liknar telegram. Vid dessa afasiprofiler är oftast förståelsen för språk förhållandevis välbevarad och personen uppmärksammar sina felsägningar.

Insatser som involverar närstående och familj har god effekt.

Bland de ”flytande” afasiprofilerna ingår symtom som framför allt relaterar till val av språkljud och ord. Vanliga symtom i de här fallen är att talet är flytande men att språkljud och ord byts ut. Vid dessa afasiprofiler är ofta förståelsen för språk nedsatt och personen uppmärksammar inte heller alltid sina felsägningar. Forskning har visat att sambandet mellan en viss språklig förmåga (som till exempel att hitta rätt ord) och hjärnans olika delar är mycket komplext och det är inte möjligt att direkt koppla ett visst symtom med ett specifikt område på hjärnbarken. Med hjälp av olika röntgentekniker vet man dock att de ”icke-flytande” afasiprofilerna ofta beror på skador i vänster hjärnhalvas främre delar och att de ”flytande” afasiprofilerna ofta beror på skador längre bak på vänster hjärnhalva.

Träning ger resultat

För den som har fått afasi väntar ofta en lång tid av rehabilitering och många får leva med sin afasi livet ut. Det finns dock forskning som visar att språklig träning har god effekt och man har kunnat se positiva resultat av träning även efter flera år. Hjärnskadans omfattning påverkar graden av afasi och har också betydelse för möjligheterna att träna upp de förmågor som blivit påverkade. Det finns internationella systematiska genomgångar av forskning om behandling av afasi som visar att regelbunden träning hos en logoped kan minska de språkliga svårigheterna. Till exempel har personer som regelbundet tränat associationen mellan ett begrepp och dess betydelse förbättrat sin förmåga att hitta rätt ord. För all träning gäller att den ska upplevas som motiverande och meningsfull för individen. Det behövs mer kunskap om vilken typ av träning som ska användas för ett visst symtom och hur ofta personen ska träna. Genomgångarna har även visat att insatser som involverar närstående och familj har god effekt. En sådan behandling bygger på att individens språkstörning blir ett hinder först i mötet med omgivningen. Närstående och familj får då kunskap om strategier som underlättar och stöder kommunikationen, bland annat genom att se till att samtalet förs i en lugn miljö och att det finns gott om tid.

Afasi påverkar livets alla delar

Kommunikation är grundläggande för oss människor och för den som får afasi påverkas livets alla områden. Många upplever att det är svårt att behålla sina sociala nätverk och det finns stor risk för marginalisering och utanförskap. Forskning har visat att stroke påverkar en persons livskvalitet negativt men om personen även har afasi så förstärks detta ännu mer. Det är därför mycket viktigt att personerna ges möjlighet att inkluderas i ett socialt sammanhang och i samhället. En mycket aktuell fråga är hur personer med afasi ska få samma tillgång till internet och digitala redskap som övriga medborgare.