Här är en ordbok för dig som vill läsa om vilka ord som uppstått i vårt svenska
språk under de två senaste decennierna. Det är en spännande språklig resa att öppna Nyordsboken och förflytta sig mellan ord som berör ekonomi, näringsliv, vetenskap, miljö, IT och moderna fritidssysselsättningar och livsåskådningar. Det är nämligen bland annat inom dessa områden som nya ord och uttryck uppstår, och även om ordboken inte redovisar rena fackord är det helt tydligt så att fackord och slangspråk har en stor genomslagskraft i dagens allmänsvenska.

Materialet är sammanställt vid Svenska språknämndens sekretariat av Lena Moberg, som varit ansvarig för nämndens nyordsverksamhet sedan 1988, och det har insamlats av medarbetarna vid sekretariatet och av Svenska Akademiens ordboksredaktion. Även den språkintresserade allmänheten har kommit med värdefulla bidrag, och därtill har användningen av Språkbankens konkordanser på Internet och pressdatabaserna Press­text och Mediearkivet (liksom Internet i största allmänhet) utgjort en stor hjälp då det gällt att datera nyorden och att bedöma deras utbredning och användning. De danska och norska språknämnderna har bidragit med uppgifter om de danska och norska motsvarigheterna till de svenska nyorden.

Många nyord är lånord

Sammanlagt 2000 nyord är samlade i ordboken, varav 475 är lån från andra språk. Av alla lån är 275 direkta lån (det vill säga oöversatta till svenska) och 400 representerar engelska – främst amerikansk engelska. Engelskan kan även vara förmedlare av lån från andra språk (till exempel från jiddisch i fråga om ordet koscher, vars användning numera även sträcker sig till den mer utvidgade betydelsen att något är ’i sin ordning, korrekt’).

Det enda exemplet på översättningslån från finskan är nyordet stavgång (första belägget från 1997) från sauvakävely.

Gammalt blir nytt

Att låna ord och uttryck är alltså ett sätt att bilda nyord. Andra möjligheter är att ge ett redan existerande ord en ny betydelse eller ett nytt användningsområde. Det redan nämnda koscher (ur­sprungligen ’föda behandlad enligt judiska föreskrifter’) är ett exempel på detta, liksom komma ut [ur garderoben] som i sin vanligast förekommande betydelse står för att ”öppet tillstå att man är homosexuell” (belagt första gången 1979), men som numera även kan användas om annat man öppet erkänner efter en tids mörkläggning. Ett redan existerande ord eller uttryck kan även förkortas (ekovin, ’vin framställt av ekologiskt odlade druvor’, första belägget från 1994) eller en avledningsändelse kan fogas till det existerande ordet (som i marginalisera, ’behandla som överflödig’, från 1988) när man skapar nya ord.

Den vanligast förekommande nyordbildning­en är när redan existerande ord kombineras till ett nytt ord eller en ny fras (exempelvis festfixare, ’person som yrkesmässigt arrangerar fester, ofta med kändisar bland gästerna’, första belägget från 1990 och kontantkort, ’plastkort som kan laddas med digitalpengar’, från 1984).

Nyordens levnadsbana kan bli kort

Hur är det då med nyordens användningsmöjligheter? Kan man använda ett ord med hänvisningen att det tagits med i Nyordsboken och därför måste vara allmänt och gångbart? Nej, naturligtvis är det inte så. Boken innehåller inga varningar eller rekommendationer, utan redogör endast för utvecklingen inom ordförrådet i svenskan. Orden har inte fått någon ”kvalitetsstämpel” för att de tagits med, men man kan som läsare ändå få en aning om ordets användbarhet genom de sparsamt förekommande stilbeteckningarna (till exempel ”vardagligt” eller ”skämtsamt”) eller de fåtaliga uttryckliga kommentarerna. Det står angivet om ett svenskt uttal inte är etablerat (exempelvis situps ”eng. uttal”, ’gymnastikövning som innebär att man ligger på rygg och lyfter över­kroppen från underlaget’) och från vilket år det tidigaste påträffade belägget är hämtat (1980 i fråga om situps). Det angivna året är inte garanterat det år då ordet ”uppfanns” eller ens det år det allmänt började användas. Det tar tid för ett ord eller uttryck att etableras och i början är det till exempel bara specialister som känner till och använder vetenskapliga nymodigheter.

Avslöjande citat

Det som gör Nyordsboken så läsvärd är de citat som valts för att illustrera nyordens betydelse och användningsområde. Man ler gott åt påståendet som återfinns under uppslagsordet faxeria och som är hämtat från Dagens Nyheter den 29 april 1990: ”… mötesplatsen där du tar en fika medan du faxar meddelanden över världen. Inom kort kommer det att finnas ett hundratal faxerior runt om i landet …”. Är det någon som under de senaste åren har satt sin fot på en faxeria? Ja, är det ens någon som hade hört ordet tidigare? Jag gissar att ordet aldrig kommer att återfinnas i framtida upplagor av SAOL, eftersom fenomenet (den citerade artikelförfattarens framtidsvisioner till trots) redan dött ut.

Praktiskt taget alla citat i Nyordsboken är informativa och tidstypiska. Man minns händelserna, man minns politikerna och personligheterna och man förundras över den moderna människans underliga nymodigheter och snabbt utdöende modenycker. Här återfinns orden i ett sammanhang som belyser både den tid vi lever i och de händelser som påverkat oss och vårt sätt att vara.

 

Nyordsboken. Med 2 000 nya ord in i 2000-talet. Svenska språknämnden och Norstedts Ordbok. Stockholm 2000. 342 s.