Patrik Hadenius (red.): Varför heter det tonfisk? Språktidningen och Språkrådet 2010. 207 sidor.

Varför säger man nöt när någon är korkad? Räknas w som en bokstav? När använder man sist respektive senast? Heter det i eller Taiwan? Svaren finner du i den nyutkomna boken Varför heter det tonfisk?, utgiven som ett samarbete mellan Språktidningen och Språkrådet. I förordet lyfter chefredaktören Patrik Hadenius fram det stora intresset för språk i allmänhet och för språkfrågor i synnerhet: han menar att en av de mest uppskattade avdelningarna i Språktidningen – som alltså är en populärvetenskaplig tidskrift som blivit väldigt populär sedan den startade 2007 – är Frågor & svar. Varje vecka får Språkrådet ungefär hundra frågor som handlar om allt från ordens ursprung och böjning till stavning, uttal och språkanvändning överlag. I Varför heter det tonfisk? finns 303 frågor samlade – enligt Hadenius de ”roligaste, underfundigaste och knivigaste”.

Roliga och underfundiga är också just vad frågorna är. Således fungerar boken främst som nöjes­läsning och knappast i första hand som ett uppslagsverk – det är inte heller bokens syfte. Det säger sig självt att 303 frågor endast utgör en bråkdel av alla tänkbara språkfrågor och chansen att just din fråga finns besvarad är i grund och botten ganska liten. Ändå lönar det sig att kolla i registret: om din fråga trots allt finns med kan du vara säker på att få ett uttömmande svar.

Bäst fungerar boken ändå som underhållning – och utmärkt sådan om du är ens lite intresserad av språk och språkfrågor. Det är roligt att bläddra och fascineras av språkets möjligheter och otroliga mångfald. Samtidigt stöter man alldeles säkert på frågor (och svar) som ger ren praktisk nytta, men som man kanske inte hade kommit på att överhuvudtaget fråga själv. Och sedan kan man ju alltid briljera: Visste du att uttrycket i grevens tid anspelar på Per Brahe och 1600-talets Finland? Den som kom i grevens tid kom alltså under den tid då Per Brahe levde, dvs. vid en lämplig tidpunkt. I dag betyder uttrycket dock snarare ’komma i sista minuten’, vilket i och för sig också är ’lämpligt’ eftersom det innebär att man inte kommer sent.