Arkiv

Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.

Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.

För fyra år sedan skrev jag det som jag trodde var min tjugoåttonde och sista …

Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.

För få timmar, för långa avbrott i undervisningen, knäckt motivation hos både elever och lärare. Språklärarna dömer ut reformen av B1-svenskan.

Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.

”Språk konkurrerar aldrig sinsemellan!” För Leena Nissilä, Språkinstitutets nya direktör, är det inget hot att nya språk tar plats i det finländska samhället.

Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?

Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.

Som språkvetare ombeds man ibland ge ett snabbt svar på frågor om hur något sägs …